Ordlista

sv På restaurangen 2   »   pt No restaurante 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [trinta]

No restaurante 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska portugisiska (PT) Spela Mer
En äppeljuice, tack. Um-s-mo--- m---- ----- s--f-z -av-r. U_ s___ d_ m____ p__ / s_ f__ f_____ U- s-m- d- m-ç-, p-r / s- f-z f-v-r- ------------------------------------ Um sumo de maçã, por / se faz favor. 0
En lemonad / läsk, tack. U-- -i--n---,-p-- --se faz favor. U__ l________ p__ / s_ f__ f_____ U-a l-m-n-d-, p-r / s- f-z f-v-r- --------------------------------- Uma limonada, por / se faz favor. 0
En tomatjuice, tack. Um -u-- -e to---e,-----/--- fa- --vor. U_ s___ d_ t______ p__ / s_ f__ f_____ U- s-m- d- t-m-t-, p-r / s- f-z f-v-r- -------------------------------------- Um sumo de tomate, por / se faz favor. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. Eu qu-r-a um -o-o d- vinh- --nto. E_ q_____ u_ c___ d_ v____ t_____ E- q-e-i- u- c-p- d- v-n-o t-n-o- --------------------------------- Eu queria um copo de vinho tinto. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. E- ---ri- -- -o----e-v--ho--ran--. E_ q_____ u_ c___ d_ v____ b______ E- q-e-i- u- c-p- d- v-n-o b-a-c-. ---------------------------------- Eu queria um copo de vinho branco. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. E---ueri--uma -arrafa-d--e---mante. E_ q_____ u__ g______ d_ e_________ E- q-e-i- u-a g-r-a-a d- e-p-m-n-e- ----------------------------------- Eu queria uma garrafa de espumante. 0
Tycker du om fisk? G-sta--de-pe--e? G_____ d_ p_____ G-s-a- d- p-i-e- ---------------- Gostas de peixe? 0
Tycker du om nötkött? Gos-a--de-c-rne -- -a-a? G_____ d_ c____ d_ v____ G-s-a- d- c-r-e d- v-c-? ------------------------ Gostas de carne de vaca? 0
Tycker du om griskött? Gos--- de-----e-------c-? G_____ d_ c____ d_ p_____ G-s-a- d- c-r-e d- p-r-o- ------------------------- Gostas de carne de porco? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. E- --er-a-a-------oi-a--em c-rn-. E_ q_____ a_____ c____ s__ c_____ E- q-e-i- a-g-m- c-i-a s-m c-r-e- --------------------------------- Eu queria alguma coisa sem carne. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. E--q-e-ia-s--l-g--es. E_ q_____ s_ l_______ E- q-e-i- s- l-g-m-s- --------------------- Eu queria só legumes. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. Eu---eria -l--m----i------ --o----o-a-se --i-o. E_ q_____ a_____ c____ q__ n__ d________ m_____ E- q-e-i- a-g-m- c-i-a q-e n-o d-m-r-s-e m-i-o- ----------------------------------------------- Eu queria alguma coisa que não demorasse muito. 0
Vill ni ha ris till det? V-- de--ja--co--a-r-z? V__ d______ c__ a_____ V-i d-s-j-r c-m a-r-z- ---------------------- Vai desejar com arroz? 0
Vill ni ha nudlar till det? Va- -e-ej-r c--------? V__ d______ c__ m_____ V-i d-s-j-r c-m m-s-a- ---------------------- Vai desejar com massa? 0
Vill ni ha potatis till det? V------ej-r--o--b-t-t--? V__ d______ c__ b_______ V-i d-s-j-r c-m b-t-t-s- ------------------------ Vai desejar com batatas? 0
Det där tycker jag inte om. Não--------is-o. N__ g____ d_____ N-o g-s-o d-s-o- ---------------- Não gosto disto. 0
Maten är kall. A-c---da --tá-fr-a. A c_____ e___ f____ A c-m-d- e-t- f-i-. ------------------- A comida está fria. 0
Det där har jag inte beställt. N-o p--- i-to. N__ p___ i____ N-o p-d- i-t-. -------------- Não pedi isto. 0

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.