Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   bg Занимания през отпуската

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [четирийсет и осем]

48 [chetiriyset i osem]

Занимания през отпуската

[Zanimaniya prez otpuskata]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Är stranden ren? Пл---т-ч--т л- е? Плажът чист ли е? П-а-ъ- ч-с- л- е- ----------------- Плажът чист ли е? 0
Pla---- c---t--i ye? Plazhyt chist li ye? P-a-h-t c-i-t l- y-? -------------------- Plazhyt chist li ye?
Kan man bada där? Мож- ли -- се -ъ-е---ам? Може ли да се къпем там? М-ж- л- д- с- к-п-м т-м- ------------------------ Може ли да се къпем там? 0
Moz-e--i--a-se-kypem-t--? Mozhe li da se kypem tam? M-z-e l- d- s- k-p-m t-m- ------------------------- Mozhe li da se kypem tam?
Är det inte farligt att bada där? Къпа-е-о--а- -- ---и -п-сн-? Къпането там не е ли опасно? К-п-н-т- т-м н- е л- о-а-н-? ---------------------------- Къпането там не е ли опасно? 0
Ky-a--t--t---ne ---l- ---sno? Kypaneto tam ne ye li opasno? K-p-n-t- t-m n- y- l- o-a-n-? ----------------------------- Kypaneto tam ne ye li opasno?
Kan man låna ett parasoll här? М--е ли--а с---а--- пл-ж-- -адъ-? Може ли да се заеме плажен чадър? М-ж- л- д- с- з-е-е п-а-е- ч-д-р- --------------------------------- Може ли да се заеме плажен чадър? 0
Moz-e li -- -e -ae---pla-h-n chad--? Mozhe li da se zaeme plazhen chadyr? M-z-e l- d- s- z-e-e p-a-h-n c-a-y-? ------------------------------------ Mozhe li da se zaeme plazhen chadyr?
Kan man låna en solstol här? Може -- -а-с----е----езл-н-? Може ли да се заеме шезлонг? М-ж- л- д- с- з-е-е ш-з-о-г- ---------------------------- Може ли да се заеме шезлонг? 0
Mo-h- li da--e --em---he-l--g? Mozhe li da se zaeme shezlong? M-z-e l- d- s- z-e-e s-e-l-n-? ------------------------------ Mozhe li da se zaeme shezlong?
Kan man låna en båt här? М-же--- ----- заеме------? Може ли да се заеме лодка? М-ж- л- д- с- з-е-е л-д-а- -------------------------- Може ли да се заеме лодка? 0
Mo----l- -- -- z--m--lo--a? Mozhe li da se zaeme lodka? M-z-e l- d- s- z-e-e l-d-a- --------------------------- Mozhe li da se zaeme lodka?
Jag skulle gärna vilja surfa. Бих--ск-- -----ала -- --р-- с-рф. Бих искал / искала да карам сърф. Б-х и-к-л / и-к-л- д- к-р-м с-р-. --------------------------------- Бих искал / искала да карам сърф. 0
Bikh-isk-- --isk--- -a--a--m-sy--. Bikh iskal / iskala da karam syrf. B-k- i-k-l / i-k-l- d- k-r-m s-r-. ---------------------------------- Bikh iskal / iskala da karam syrf.
Jag skulle gärna vilja dyka. Бих-иска- - --к-ла--а--е-г-ур-ам. Бих искал / искала да се гмуркам. Б-х и-к-л / и-к-л- д- с- г-у-к-м- --------------------------------- Бих искал / искала да се гмуркам. 0
B-kh is----/-i--al---a-se gm---am. Bikh iskal / iskala da se gmurkam. B-k- i-k-l / i-k-l- d- s- g-u-k-m- ---------------------------------- Bikh iskal / iskala da se gmurkam.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Би-----а- --и-к--а--- к-р-м в-дн- -ки. Бих искал / искала да карам водни ски. Б-х и-к-л / и-к-л- д- к-р-м в-д-и с-и- -------------------------------------- Бих искал / искала да карам водни ски. 0
B-k--i---l - -s---a-d- -a-am-v---- sk-. Bikh iskal / iskala da karam vodni ski. B-k- i-k-l / i-k-l- d- k-r-m v-d-i s-i- --------------------------------------- Bikh iskal / iskala da karam vodni ski.
Kan man hyra en surfbräda? М--е ли--а се --ем- -ъ-ф? Може ли да се наеме сърф? М-ж- л- д- с- н-е-е с-р-? ------------------------- Може ли да се наеме сърф? 0
Mo-h--li da-se --em--sy--? Mozhe li da se naeme syrf? M-z-e l- d- s- n-e-e s-r-? -------------------------- Mozhe li da se naeme syrf?
Kan man hyra en dykarutrustning? М--е-----а----н--ме е---ировка-з---м-р-а-е? Може ли да се наеме екипировка за гмуркане? М-ж- л- д- с- н-е-е е-и-и-о-к- з- г-у-к-н-? ------------------------------------------- Може ли да се наеме екипировка за гмуркане? 0
Mo-----i-da ---naem- ye-ip-r-vka--- -mur---e? Mozhe li da se naeme yekipirovka za gmurkane? M-z-e l- d- s- n-e-e y-k-p-r-v-a z- g-u-k-n-? --------------------------------------------- Mozhe li da se naeme yekipirovka za gmurkane?
Kan man hyra vattenskidor? Мо-е -и-д- се н-ем-т в---и --и? Може ли да се наемат водни ски? М-ж- л- д- с- н-е-а- в-д-и с-и- ------------------------------- Може ли да се наемат водни ски? 0
Mo-h--li----se na------o-ni-sk-? Mozhe li da se naemat vodni ski? M-z-e l- d- s- n-e-a- v-d-i s-i- -------------------------------- Mozhe li da se naemat vodni ski?
Jag är bara nybörjare. А- с-м----ин---------ин---а. Аз съм начинаещ / начинаеща. А- с-м н-ч-н-е- / н-ч-н-е-а- ---------------------------- Аз съм начинаещ / начинаеща. 0
Az -y--n-c-i-a-sh-h---nach--ae-hcha. Az sym nachinaeshch / nachinaeshcha. A- s-m n-c-i-a-s-c- / n-c-i-a-s-c-a- ------------------------------------ Az sym nachinaeshch / nachinaeshcha.
Jag är medelbra. Ср-дн- -объ--- ----- -ъм. Средно добър / добра съм. С-е-н- д-б-р / д-б-а с-м- ------------------------- Средно добър / добра съм. 0
S-e--o d-------d-------m. Sredno dobyr / dobra sym. S-e-n- d-b-r / d-b-a s-m- ------------------------- Sredno dobyr / dobra sym.
Jag vet hur det går till. То-а--и-- -о----о --че. Това ми е познато вече. Т-в- м- е п-з-а-о в-ч-. ----------------------- Това ми е познато вече. 0
T--a-m--ye-poznat- -e--e. Tova mi ye poznato veche. T-v- m- y- p-z-a-o v-c-e- ------------------------- Tova mi ye poznato veche.
Var är skidliften? К-де е -ки л--тъ-? Къде е ски лифтът? К-д- е с-и л-ф-ъ-? ------------------ Къде е ски лифтът? 0
K-de--e sk----f-y-? Kyde ye ski liftyt? K-d- y- s-i l-f-y-? ------------------- Kyde ye ski liftyt?
Har du skidor med dig? И--ш--и-ск-? Имаш ли ски? И-а- л- с-и- ------------ Имаш ли ски? 0
I-a-h-l---k-? Imash li ski? I-a-h l- s-i- ------------- Imash li ski?
Har du pjäxor med dig? И--- ли--ки--б--ки? Имаш ли ски обувки? И-а- л- с-и о-у-к-? ------------------- Имаш ли ски обувки? 0
Ima-h--i-sk--o--vk-? Imash li ski obuvki? I-a-h l- s-i o-u-k-? -------------------- Imash li ski obuvki?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.