Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   fa ‫فعالیت های تعطیلاتی‬

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

‫48 [چهل و هشت]‬

48 [che-hel-o-hasht]

‫فعالیت های تعطیلاتی‬

[fa-âliat-hâye tatilâti]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Är stranden ren? ‫ساح- ت-یز--س-؟‬ ‫ساحل تمیز است؟‬ ‫-ا-ل ت-ی- ا-ت-‬ ---------------- ‫ساحل تمیز است؟‬ 0
sâhe- ta-i- ast? sâhel tamiz ast? s-h-l t-m-z a-t- ---------------- sâhel tamiz ast?
Kan man bada där? ‫------ی‌ش-د-آ-جا--نا---د-‬ ‫آیا ‫می-شود آنجا شنا کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د آ-ج- ش-ا ک-د-‬ --------------------------- ‫آیا ‫می‌شود آنجا شنا کرد؟‬ 0
mit-vâ----j- ---n- k-rd? mitavân ânjâ shenâ kard? m-t-v-n â-j- s-e-â k-r-? ------------------------ mitavân ânjâ shenâ kard?
Är det inte farligt att bada där? ‫د--آ-ج-----ا-ک----خ-ر--ک --س--‬ ‫در آنجا ‫شنا کردن خطرناک نیست؟‬ ‫-ر آ-ج- ‫-ن- ک-د- خ-ر-ا- ن-س-؟- -------------------------------- ‫در آنجا ‫شنا کردن خطرناک نیست؟‬ 0
shen- -a--an --- --j----a---nâk-nist? shenâ kardan dar ânjâ khatarnâk nist? s-e-â k-r-a- d-r â-j- k-a-a-n-k n-s-? ------------------------------------- shenâ kardan dar ânjâ khatarnâk nist?
Kan man låna ett parasoll här? ‫آی--‫م-‌شود ا-نج- --- آف--بی -ر--- ک--؟‬ ‫آیا ‫می-شود اینجا چتر آفتابی کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د ا-ن-ا چ-ر آ-ت-ب- ک-ا-ه ک-د-‬ ----------------------------------------- ‫آیا ‫می‌شود اینجا چتر آفتابی کرایه کرد؟‬ 0
m--a-----ar-inj---e- --a-re-â-t--- ke--y- --rd? mitavân dar injâ yek chatre âftâbi kerâye kard? m-t-v-n d-r i-j- y-k c-a-r- â-t-b- k-r-y- k-r-? ----------------------------------------------- mitavân dar injâ yek chatre âftâbi kerâye kard?
Kan man låna en solstol här? ‫آی- ‫-ی--و- اینجا-صند-ی--ا--ی -را-- ک---‬ ‫آیا ‫می-شود اینجا صندلی راحتی کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د ا-ن-ا ص-د-ی ر-ح-ی ک-ا-ه ک-د-‬ ------------------------------------------ ‫آیا ‫می‌شود اینجا صندلی راحتی کرایه کرد؟‬ 0
mita-â------ -ek --n-al--y- -âh-t- -e--ye --rd? mitavân injâ yek sandali-ye râhati kerâye kard? m-t-v-n i-j- y-k s-n-a-i-y- r-h-t- k-r-y- k-r-? ----------------------------------------------- mitavân injâ yek sandali-ye râhati kerâye kard?
Kan man låna en båt här? ‫آ-- ‫-ی---د --نجا ---- ---یه کر--‬ ‫آیا ‫می-شود اینجا قایق کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د ا-ن-ا ق-ی- ک-ا-ه ک-د-‬ ----------------------------------- ‫آیا ‫می‌شود اینجا قایق کرایه کرد؟‬ 0
m--av-----j- y-- ---y-g- ke-ây---ard? mitavân injâ yek ghâyegh kerâye kard? m-t-v-n i-j- y-k g-â-e-h k-r-y- k-r-? ------------------------------------- mitavân injâ yek ghâyegh kerâye kard?
Jag skulle gärna vilja surfa. ‫-وست--ار- --ج-سوار--کن-.‬ ‫دوست دارم موج سواری کنم.‬ ‫-و-ت د-ر- م-ج س-ا-ی ک-م-‬ -------------------------- ‫دوست دارم موج سواری کنم.‬ 0
doos--dâ-a- moj-savâ-- kon--. doost dâram moj-savâri konam. d-o-t d-r-m m-j-s-v-r- k-n-m- ----------------------------- doost dâram moj-savâri konam.
Jag skulle gärna vilja dyka. ‫د-س- دار- --ا---کنم.‬ ‫دوست دارم غواصی کنم.‬ ‫-و-ت د-ر- غ-ا-ی ک-م-‬ ---------------------- ‫دوست دارم غواصی کنم.‬ 0
doo----âr---gh-vâs---o--m. doost dâram ghavâsi konam. d-o-t d-r-m g-a-â-i k-n-m- -------------------------- doost dâram ghavâsi konam.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. ‫دو---------سکی رو-----بر-م-‬ ‫دوست دارم اسکی روی آب بروم.‬ ‫-و-ت د-ر- ا-ک- ر-ی آ- ب-و-.- ----------------------------- ‫دوست دارم اسکی روی آب بروم.‬ 0
do--- dâr-m -ski ro-y- â---------. doost dâram eski rooye âb beravam. d-o-t d-r-m e-k- r-o-e â- b-r-v-m- ---------------------------------- doost dâram eski rooye âb beravam.
Kan man hyra en surfbräda? ‫-ی- -می--ود --ته-----سوار- ---ی- ---؟‬ ‫آیا ‫می-شود تخته موج سواری کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د ت-ت- م-ج س-ا-ی ک-ا-ه ک-د-‬ --------------------------------------- ‫آیا ‫می‌شود تخته موج سواری کرایه کرد؟‬ 0
mit-vâ- --k-t--h-e--- -oj-s-v-ri -------kard? mitavân yek takhte-ye moj-savâri kerâye kard? m-t-v-n y-k t-k-t---e m-j-s-v-r- k-r-y- k-r-? --------------------------------------------- mitavân yek takhte-ye moj-savâri kerâye kard?
Kan man hyra en dykarutrustning? ‫آیا ‫می‌شو---س----غ-اصی کرای- -ر--‬ ‫آیا ‫می-شود وسایل غواصی کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د و-ا-ل غ-ا-ی ک-ا-ه ک-د-‬ ------------------------------------ ‫آیا ‫می‌شود وسایل غواصی کرایه کرد؟‬ 0
m--a--n--a---el--gh----- -er--------? mitavân vasâ-ele ghavâsi kerâye kard? m-t-v-n v-s---l- g-a-â-i k-r-y- k-r-? ------------------------------------- mitavân vasâ-ele ghavâsi kerâye kard?
Kan man hyra vattenskidor? ‫-یا ‫-ی--و---وب --کی روی-آب-کر-ی- ک-د؟‬ ‫آیا ‫می-شود چوب اسکی روی آب کرایه کرد؟‬ ‫-ی- ‫-ی-ش-د چ-ب ا-ک- ر-ی آ- ک-ا-ه ک-د-‬ ---------------------------------------- ‫آیا ‫می‌شود چوب اسکی روی آب کرایه کرد؟‬ 0
mitavâ- e--i--â-e -b k---y--k-rd? mitavân eski-hâye âb kerâye kard? m-t-v-n e-k---â-e â- k-r-y- k-r-? --------------------------------- mitavân eski-hâye âb kerâye kard?
Jag är bara nybörjare. ‫-ن---- ----ب-د--هس-م.‬ ‫من فقط یک مبتدی هستم.‬ ‫-ن ف-ط ی- م-ت-ی ه-ت-.- ----------------------- ‫من فقط یک مبتدی هستم.‬ 0
m-n --btadi--a-t-m. man mobtadi hastam. m-n m-b-a-i h-s-a-. ------------------- man mobtadi hastam.
Jag är medelbra. ‫من ب---- --------ارم-‬ ‫من با آن آشنایی دارم.‬ ‫-ن ب- آ- آ-ن-ی- د-ر-.- ----------------------- ‫من با آن آشنایی دارم.‬ 0
m-- be-------enâ-i -â-a-. man be ân âshenâ-i dâram. m-n b- â- â-h-n--- d-r-m- ------------------------- man be ân âshenâ-i dâram.
Jag vet hur det går till. ‫----ر-ا-- م-رد نسبت-ً----د -ست--‬ ‫من در این مورد نسبتا- وارد هستم.‬ ‫-ن د- ا-ن م-ر- ن-ب-ا- و-ر- ه-ت-.- ---------------------------------- ‫من در این مورد نسبتاً وارد هستم.‬ 0
m-n-d-- -- n-sbat-n-kh-- -as--m. man dar ân nesbatan khub hastam. m-n d-r â- n-s-a-a- k-u- h-s-a-. -------------------------------- man dar ân nesbatan khub hastam.
Var är skidliften? ‫ت-ه -سک-------ا-ر-ا-کی) --ا--؟‬ ‫تله اسکی (‫بالابر اسکی) کجاست؟‬ ‫-ل- ا-ک- (-ب-ل-ب- ا-ک-) ک-ا-ت-‬ -------------------------------- ‫تله اسکی (‫بالابر اسکی) کجاست؟‬ 0
b-l-b----es-i -o--s-? bâlâbare eski kojâst? b-l-b-r- e-k- k-j-s-? --------------------- bâlâbare eski kojâst?
Har du skidor med dig? ‫-و-------اس-ی ---ا- دا-ی-‬ ‫تو وسایل اسکی همراه داری؟‬ ‫-و و-ا-ل ا-ک- ه-ر-ه د-ر-؟- --------------------------- ‫تو وسایل اسکی همراه داری؟‬ 0
t- v---yele-e--- h---â- --ri? to vasâyele eski hamrâh dâri? t- v-s-y-l- e-k- h-m-â- d-r-? ----------------------------- to vasâyele eski hamrâh dâri?
Har du pjäxor med dig? ‫----اسک- ه-را- دار--‬ ‫کفش اسکی همراه داری؟‬ ‫-ف- ا-ک- ه-ر-ه د-ر-؟- ---------------------- ‫کفش اسکی همراه داری؟‬ 0
ka-s---e-ki h-m----d-r-? kafshe eski hamrâh dâri? k-f-h- e-k- h-m-â- d-r-? ------------------------ kafshe eski hamrâh dâri?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.