Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   nn Ferieaktivitetar

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [førtiåtte]

Ferieaktivitetar

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Är stranden ren? E- st-a-da rein? E_ s______ r____ E- s-r-n-a r-i-? ---------------- Er stranda rein? 0
Kan man bada där? Gå- -e--a- å ba-- ---? G__ d__ a_ å b___ d___ G-r d-t a- å b-d- d-r- ---------------------- Går det an å bade der? 0
Är det inte farligt att bada där? Er det-ikk-e --rl-g-- -a-- d--? E_ d__ i____ f_____ å b___ d___ E- d-t i-k-e f-r-e- å b-d- d-r- ------------------------------- Er det ikkje farleg å bade der? 0
Kan man låna ett parasoll här? G---d-t a--- --ig--e-n --r-soll----? G__ d__ a_ å l____ e__ p_______ d___ G-r d-t a- å l-i-e e-n p-r-s-l- d-r- ------------------------------------ Går det an å leige ein parasoll der? 0
Kan man låna en solstol här? Går--e- -n å -eig- ei--l-ggj-st-- -e-? G__ d__ a_ å l____ e__ l_________ h___ G-r d-t a- å l-i-e e-n l-g-j-s-o- h-r- -------------------------------------- Går det an å leige ein liggjestol her? 0
Kan man låna en båt här? Går d-- a--- le-ge e-n bå---er? G__ d__ a_ å l____ e__ b__ h___ G-r d-t a- å l-i-e e-n b-t h-r- ------------------------------- Går det an å leige ein båt her? 0
Jag skulle gärna vilja surfa. Eg---l-gje-n- --r-e. E_ v__ g_____ s_____ E- v-l g-e-n- s-r-e- -------------------- Eg vil gjerne surfe. 0
Jag skulle gärna vilja dyka. E--v-l --ern---y-ke. E_ v__ g_____ d_____ E- v-l g-e-n- d-k-e- -------------------- Eg vil gjerne dykke. 0
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. E- vil-gj---- --å ---va----. E_ v__ g_____ s__ p_ v______ E- v-l g-e-n- s-å p- v-s-k-. ---------------------------- Eg vil gjerne stå på vasski. 0
Kan man hyra en surfbräda? Går de- -n-å-l-i-- --rfe-re-t --r? G__ d__ a_ å l____ s_________ h___ G-r d-t a- å l-i-e s-r-e-r-t- h-r- ---------------------------------- Går det an å leige surfebrett her? 0
Kan man hyra en dykarutrustning? G-r-de--a- --leige------ru-sty--her? G__ d__ a_ å l____ d___________ h___ G-r d-t a- å l-i-e d-k-a-u-s-y- h-r- ------------------------------------ Går det an å leige dykkarutstyr her? 0
Kan man hyra vattenskidor? G-----t ----------------- -er? G__ d__ a_ å l____ v_____ h___ G-r d-t a- å l-i-e v-s-k- h-r- ------------------------------ Går det an å leige vasski her? 0
Jag är bara nybörjare. E- e--n--egynnar. E_ e_ n__________ E- e- n-b-g-n-a-. ----------------- Eg er nybegynnar. 0
Jag är medelbra. Eg e--m--dels--l---. E_ e_ m______ f_____ E- e- m-d-e-s f-i-k- -------------------- Eg er middels flink. 0
Jag vet hur det går till. Eg-ka- d-----g----e--ra. E_ k__ d____ g_____ b___ E- k-n d-t-e g-n-k- b-a- ------------------------ Eg kan dette ganske bra. 0
Var är skidliften? K-ar----sk---isen? K___ e_ s_________ K-a- e- s-i-e-s-n- ------------------ Kvar er skiheisen? 0
Har du skidor med dig? Ha--d----- --- -k-? H__ d_ m__ d__ s___ H-r d- m-d d-g s-i- ------------------- Har du med deg ski? 0
Har du pjäxor med dig? H-r-d- m----e- s-i--ø-l-r? H__ d_ m__ d__ s__________ H-r d- m-d d-g s-i-t-v-a-? -------------------------- Har du med deg skistøvlar? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nynorsk (1-100) MP3 nynorsk (1-100)
Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.