Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   kk Vacation activities

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [қырыз сегіз]

48 [qırız segiz]

Vacation activities

[Belsendi demalıs]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Är stranden ren? Жа-аж-й--аза м-? Жағажай таза ма? Ж-ғ-ж-й т-з- м-? ---------------- Жағажай таза ма? 0
Jağa-ay--aza-m-? Jağajay taza ma? J-ğ-j-y t-z- m-? ---------------- Jağajay taza ma?
Kan man bada där? Ол жер---ш--ыл-ғ- бол- --? Ол жерде шомылуға бола ма? О- ж-р-е ш-м-л-ғ- б-л- м-? -------------------------- Ол жерде шомылуға бола ма? 0
O- -er-e şom-l--a-b------? Ol jerde şomılwğa bola ma? O- j-r-e ş-m-l-ğ- b-l- m-? -------------------------- Ol jerde şomılwğa bola ma?
Är det inte farligt att bada där? Ол-ж-рде шо-ыл-----і-ті--ме---е? Ол жерде шомылу қауіпті емес пе? О- ж-р-е ш-м-л- қ-у-п-і е-е- п-? -------------------------------- Ол жерде шомылу қауіпті емес пе? 0
Ol -e----ş--ılw-q-----i e--s-pe? Ol jerde şomılw qawipti emes pe? O- j-r-e ş-m-l- q-w-p-i e-e- p-? -------------------------------- Ol jerde şomılw qawipti emes pe?
Kan man låna ett parasoll här? Мұнд- ------л-а----н--алға -лса-бола---? Мұнда күн қолшатырын жалға алса бола ма? М-н-а к-н қ-л-а-ы-ы- ж-л-а а-с- б-л- м-? ---------------------------------------- Мұнда күн қолшатырын жалға алса бола ма? 0
M--da--ün qo----ır-n j---a --sa--o-- -a? Munda kün qolşatırın jalğa alsa bola ma? M-n-a k-n q-l-a-ı-ı- j-l-a a-s- b-l- m-? ---------------------------------------- Munda kün qolşatırın jalğa alsa bola ma?
Kan man låna en solstol här? М-н-а -а--а--е-ло----лса -ола м-? Мұнда жалға шезлонг алса бола ма? М-н-а ж-л-а ш-з-о-г а-с- б-л- м-? --------------------------------- Мұнда жалға шезлонг алса бола ма? 0
Mun-a j---a şe----- a--- -o-a-m-? Munda jalğa şezlong alsa bola ma? M-n-a j-l-a ş-z-o-g a-s- b-l- m-? --------------------------------- Munda jalğa şezlong alsa bola ma?
Kan man låna en båt här? Мұ-да-жалға-қ--------- бо-- м-? Мұнда жалға қайық алса бола ма? М-н-а ж-л-а қ-й-қ а-с- б-л- м-? ------------------------------- Мұнда жалға қайық алса бола ма? 0
M--d-----ğ- qa-ıq-------o-----? Munda jalğa qayıq alsa bola ma? M-n-a j-l-a q-y-q a-s- b-l- m-? ------------------------------- Munda jalğa qayıq alsa bola ma?
Jag skulle gärna vilja surfa. Мен------нгпен--йна-ыс----ді-. Мен серфингпен айналысар едім. М-н с-р-и-г-е- а-н-л-с-р е-і-. ------------------------------ Мен серфингпен айналысар едім. 0
M-- ser---gp-n-ay-al-sar-e---. Men serfïngpen aynalısar edim. M-n s-r-ï-g-e- a-n-l-s-r e-i-. ------------------------------ Men serfïngpen aynalısar edim.
Jag skulle gärna vilja dyka. М-н-с-ға ---г-------- е-ім. Мен суға сүңгісем деп едім. М-н с-ғ- с-ң-і-е- д-п е-і-. --------------------------- Мен суға сүңгісем деп едім. 0
Men---ğ- s-----em-d-p e-im. Men swğa süñgisem dep edim. M-n s-ğ- s-ñ-i-e- d-p e-i-. --------------------------- Men swğa süñgisem dep edim.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Су ша-ғыс-н-т----м-де- --ім. Су шаңғысын тепсем деп едім. С- ш-ң-ы-ы- т-п-е- д-п е-і-. ---------------------------- Су шаңғысын тепсем деп едім. 0
S--şañ---ın-te-s----ep e---. Sw şañğısın tepsem dep edim. S- ş-ñ-ı-ı- t-p-e- d-p e-i-. ---------------------------- Sw şañğısın tepsem dep edim.
Kan man hyra en surfbräda? С--финг т---асы- жа-ғ- -л-ғ--б----ма? Серфинг тақтасын жалға алуға бола ма? С-р-и-г т-қ-а-ы- ж-л-а а-у-а б-л- м-? ------------------------------------- Серфинг тақтасын жалға алуға бола ма? 0
Se-------a-ta--- jal-a a---a bol- -a? Serfïng taqtasın jalğa alwğa bola ma? S-r-ï-g t-q-a-ı- j-l-a a-w-a b-l- m-? ------------------------------------- Serfïng taqtasın jalğa alwğa bola ma?
Kan man hyra en dykarutrustning? Д--в-нг-к-----жа-------н---л-а -луға--------? Дайвинг керек-жарақтарын жалға алуға бола ма? Д-й-и-г к-р-к-ж-р-қ-а-ы- ж-л-а а-у-а б-л- м-? --------------------------------------------- Дайвинг керек-жарақтарын жалға алуға бола ма? 0
D-y---g-------j-----arın j-l---al-ğa---la--a? Dayvïng kerek-jaraqtarın jalğa alwğa bola ma? D-y-ï-g k-r-k-j-r-q-a-ı- j-l-a a-w-a b-l- m-? --------------------------------------------- Dayvïng kerek-jaraqtarın jalğa alwğa bola ma?
Kan man hyra vattenskidor? С--шаңғыс-н ж-л-- ---ғ- --л----м-? Су шаңғысын жалға алуға болады ма? С- ш-ң-ы-ы- ж-л-а а-у-а б-л-д- м-? ---------------------------------- Су шаңғысын жалға алуға болады ма? 0
Sw---ñğ-s---jal-a-----a-bo--d- m-? Sw şañğısın jalğa alwğa boladı ma? S- ş-ñ-ı-ı- j-l-a a-w-a b-l-d- m-? ---------------------------------- Sw şañğısın jalğa alwğa boladı ma?
Jag är bara nybörjare. Ме----ді ү-р--і---ат-р-ын. Мен енді үйреніп жатырмын. М-н е-д- ү-р-н-п ж-т-р-ы-. -------------------------- Мен енді үйреніп жатырмын. 0
M-n en-i-ü-re-ip--at--mın. Men endi üyrenip jatırmın. M-n e-d- ü-r-n-p j-t-r-ı-. -------------------------- Men endi üyrenip jatırmın.
Jag är medelbra. Мен-ң-де--е--м--р-аша. Менің деңгейім орташа. М-н-ң д-ң-е-і- о-т-ш-. ---------------------- Менің деңгейім орташа. 0
Meniñ-d---------r--ş-. Meniñ deñgeyim ortaşa. M-n-ñ d-ñ-e-i- o-t-ş-. ---------------------- Meniñ deñgeyim ortaşa.
Jag vet hur det går till. Ме---ұны -а-с- біл--і-. Мен мұны жақсы білемін. М-н м-н- ж-қ-ы б-л-м-н- ----------------------- Мен мұны жақсы білемін. 0
M-- -un- j-----bi---in. Men munı jaqsı bilemin. M-n m-n- j-q-ı b-l-m-n- ----------------------- Men munı jaqsı bilemin.
Var är skidliften? Ша-ғ- кө--р-іші қа-д-? Шаңғы көтергіші қайда? Ш-ң-ы к-т-р-і-і қ-й-а- ---------------------- Шаңғы көтергіші қайда? 0
Şa-ğ- --t-rgi-i--a---? Şañğı kötergişi qayda? Ş-ñ-ı k-t-r-i-i q-y-a- ---------------------- Şañğı kötergişi qayda?
Har du skidor med dig? Ша-ғы-д- ал--к--д----е? Шаңғыңды ала келдің бе? Ш-ң-ы-д- а-а к-л-і- б-? ----------------------- Шаңғыңды ала келдің бе? 0
Şa---ñ----l--kel--ñ -e? Şañğıñdı ala keldiñ be? Ş-ñ-ı-d- a-a k-l-i- b-? ----------------------- Şañğıñdı ala keldiñ be?
Har du pjäxor med dig? Ш-ңғ--б--еңк--ін ал--ке--і--б-? Шаңғы бәтеңкесін ала келдің бе? Ш-ң-ы б-т-ң-е-і- а-а к-л-і- б-? ------------------------------- Шаңғы бәтеңкесін ала келдің бе? 0
Şa--ı -ä-eñ----n al--k-l-i----? Şañğı bäteñkesin ala keldiñ be? Ş-ñ-ı b-t-ñ-e-i- a-a k-l-i- b-? ------------------------------- Şañğı bäteñkesin ala keldiñ be?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.