Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   no Ferieaktiviteter

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [førtiåtte]

Ferieaktiviteter

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Är stranden ren? E- --r-n-a -en? E_ s______ r___ E- s-r-n-a r-n- --------------- Er stranda ren? 0
Kan man bada där? G-r-d-- a--- ---e-de-? G__ d__ a_ å b___ d___ G-r d-t a- å b-d- d-r- ---------------------- Går det an å bade der? 0
Är det inte farligt att bada där? Er-de---k-- fa--i--- b-de d-r? E_ d__ i___ f_____ å b___ d___ E- d-t i-k- f-r-i- å b-d- d-r- ------------------------------ Er det ikke farlig å bade der? 0
Kan man låna ett parasoll här? Kan---n l--- en-pa--s----e-? K__ m__ l___ e_ p______ h___ K-n m-n l-i- e- p-r-s-l h-r- ---------------------------- Kan man leie en parasol her? 0
Kan man låna en solstol här? K-n-ma- l-i- ----i--e-----her? K__ m__ l___ e_ l________ h___ K-n m-n l-i- e- l-g-e-t-l h-r- ------------------------------ Kan man leie en liggestol her? 0
Kan man låna en båt här? K-n --n --i---n-bå- he-? K__ m__ l___ e_ b__ h___ K-n m-n l-i- e- b-t h-r- ------------------------ Kan man leie en båt her? 0
Jag skulle gärna vilja surfa. Jeg-vi---je--e---r--. J__ v__ g_____ s_____ J-g v-l g-e-n- s-r-e- --------------------- Jeg vil gjerne surfe. 0
Jag skulle gärna vilja dyka. Je--vi--g---ne---k--. J__ v__ g_____ d_____ J-g v-l g-e-n- d-k-e- --------------------- Jeg vil gjerne dykke. 0
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. Je- vil --e-ne-stå-på----ns-i. J__ v__ g_____ s__ p_ v_______ J-g v-l g-e-n- s-å p- v-n-s-i- ------------------------------ Jeg vil gjerne stå på vannski. 0
Kan man hyra en surfbräda? Gå--d---a- å--e-e-su-----e--? G__ d__ a_ å l___ s__________ G-r d-t a- å l-i- s-r-e-r-t-? ----------------------------- Går det an å leie surfebrett? 0
Kan man hyra en dykarutrustning? G-r---- -n --lei- d-----utst--? G__ d__ a_ å l___ d____________ G-r d-t a- å l-i- d-k-e-u-s-y-? ------------------------------- Går det an å leie dykkerutstyr? 0
Kan man hyra vattenskidor? G-- --t a--å-leie --n------? G__ d__ a_ å l___ v_________ G-r d-t a- å l-i- v-n-s-i-r- ---------------------------- Går det an å leie vannskier? 0
Jag är bara nybörjare. J-- er--y--gynner. J__ e_ n__________ J-g e- n-b-g-n-e-. ------------------ Jeg er nybegynner. 0
Jag är medelbra. Jeg----m-dd-ls f---k. J__ e_ m______ f_____ J-g e- m-d-e-s f-i-k- --------------------- Jeg er middels flink. 0
Jag vet hur det går till. J-g---r -eili-g p- d-t--. J__ h__ p______ p_ d_____ J-g h-r p-i-i-g p- d-t-e- ------------------------- Jeg har peiling på dette. 0
Var är skidliften? H----e- ski------? H___ e_ s_________ H-o- e- s-i-e-s-n- ------------------ Hvor er skiheisen? 0
Har du skidor med dig? H-r -u --- -eg------? H__ d_ m__ d__ s_____ H-r d- m-d d-g s-i-r- --------------------- Har du med deg skier? 0
Har du pjäxor med dig? H-r d--me---e- s-i-tø-ler? H__ d_ m__ d__ s__________ H-r d- m-d d-g s-i-t-v-e-? -------------------------- Har du med deg skistøvler? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + norska (1-100) MP3 norska (1-100)
Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.