Ordlista

sv Småprat 3   »   lv Neliela saruna 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [divdesmit divi]

Neliela saruna 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Röker ni? Vai-----s---ēj-t? Vai Jūs smēķējat? V-i J-s s-ē-ē-a-? ----------------- Vai Jūs smēķējat? 0
Förut ja. A-r-- --. Agrāk jā. A-r-k j-. --------- Agrāk jā. 0
Men nu röker jag inte längre. B-t-t------- v---- --sm-ķ---. Bet tagad es vairs nesmēķēju. B-t t-g-d e- v-i-s n-s-ē-ē-u- ----------------------------- Bet tagad es vairs nesmēķēju. 0
Stör det er om jag röker? Vai ------s-trauc-s--ja--- smē-ē--? Vai tas Jūs traucēs, ja es smēķēšu? V-i t-s J-s t-a-c-s- j- e- s-ē-ē-u- ----------------------------------- Vai tas Jūs traucēs, ja es smēķēšu? 0
Nej, inte alls. Nē- -i-nīgi ---az. Nē, pilnīgi nemaz. N-, p-l-ī-i n-m-z- ------------------ Nē, pilnīgi nemaz. 0
Det stör mig inte. T-s---ni n--ra--ē. Tas mani netraucē. T-s m-n- n-t-a-c-. ------------------ Tas mani netraucē. 0
Vill ni ha något att dricka? V-i -ūs-k-----o ---r-iet? Vai Jūs kaut ko dzersiet? V-i J-s k-u- k- d-e-s-e-? ------------------------- Vai Jūs kaut ko dzersiet? 0
En konjak? K--j-k-? Konjaku? K-n-a-u- -------- Konjaku? 0
Nej, hellre en öl. Nē------- -l-. Nē, labāk alu. N-, l-b-k a-u- -------------- Nē, labāk alu. 0
Är ni mycket ute och reser? V-- Jūs ---d--c--o--t? Vai Jūs daudz ceļojat? V-i J-s d-u-z c-ļ-j-t- ---------------------- Vai Jūs daudz ceļojat? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Jā, -alv-nokārt-t-e-ir-------ta b-auc--n-. Jā, galvenokārt tie ir dienesta braucieni. J-, g-l-e-o-ā-t t-e i- d-e-e-t- b-a-c-e-i- ------------------------------------------ Jā, galvenokārt tie ir dienesta braucieni. 0
Men nu är vi på semester här. Be--------m-- te-e-am-a-vaļ-n--u--. Bet tagad mēs te esam atvaļinājumā. B-t t-g-d m-s t- e-a- a-v-ļ-n-j-m-. ----------------------------------- Bet tagad mēs te esam atvaļinājumā. 0
Vilken hetta! K-s--a----r--um-! Kas par karstumu! K-s p-r k-r-t-m-! ----------------- Kas par karstumu! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Jā,----i-n -r--at--šām ka---s. Jā, šodien ir patiešām karsts. J-, š-d-e- i- p-t-e-ā- k-r-t-. ------------------------------ Jā, šodien ir patiešām karsts. 0
Vi går ut på balkongen. Izies-m--z--a-kona. Iziesim uz balkona. I-i-s-m u- b-l-o-a- ------------------- Iziesim uz balkona. 0
Imorgon är det fest här. R-t--e-bū---a----e. Rīt te būs ballīte. R-t t- b-s b-l-ī-e- ------------------- Rīt te būs ballīte. 0
Kommer ni också? Va----------n-k-i-t? Vai Jūs arī nāksiet? V-i J-s a-ī n-k-i-t- -------------------- Vai Jūs arī nāksiet? 0
Ja, vi är också inbjudna. J-, -ēs--r- es-- --l---i. Jā, mēs arī esam ielūgti. J-, m-s a-ī e-a- i-l-g-i- ------------------------- Jā, mēs arī esam ielūgti. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.