Ordlista

sv I varuhuset   »   lv Veikalā

52 [femtiotvå]

I varuhuset

I varuhuset

52 [piecdesmit divi]

Veikalā

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Ska vi gå till ett varuhus? V-- -izie-i--u- ------i-c-bas --m-? Vai aiziesim uz tirdzniecības namu? V-i a-z-e-i- u- t-r-z-i-c-b-s n-m-? ----------------------------------- Vai aiziesim uz tirdzniecības namu? 0
Jag måste handla. M--------ē-ka-. Man jāiepērkas. M-n j-i-p-r-a-. --------------- Man jāiepērkas. 0
Jag vill handla mycket. E--g-i-u--e-k- -ie-u--pir--m-s. Es gribu veikt lielus pirkumus. E- g-i-u v-i-t l-e-u- p-r-u-u-. ------------------------------- Es gribu veikt lielus pirkumus. 0
Var finns kontorsartiklar? Ku- -- k----l--as --e---? Kur ir kancelejas preces? K-r i- k-n-e-e-a- p-e-e-? ------------------------- Kur ir kancelejas preces? 0
Jag behöver kuvert och brevpapper. Ma- v-j--------s-e- u-----t-ļ---a---u. Man vajag aploksnes un vēstuļu papīru. M-n v-j-g a-l-k-n-s u- v-s-u-u p-p-r-. -------------------------------------- Man vajag aploksnes un vēstuļu papīru. 0
Jag behöver kulspetspennor och tuschpennor. Ma--va--- -i---pa---- -n-f-oma-t---s. Man vajag pildspalvas un flomasterus. M-n v-j-g p-l-s-a-v-s u- f-o-a-t-r-s- ------------------------------------- Man vajag pildspalvas un flomasterus. 0
Var är möblerna? K-- ---m----e-? Kur ir mēbeles? K-r i- m-b-l-s- --------------- Kur ir mēbeles? 0
Jag behöver ett skåp och en byrå. M-- -a-a- s---i u- -u--d-. Man vajag skapi un kumodi. M-n v-j-g s-a-i u- k-m-d-. -------------------------- Man vajag skapi un kumodi. 0
Jag behöver ett skrivbord och en hylla. M-- -a-ag r-k--āmg---u-u---lauk--. Man vajag rakstāmgaldu un plauktu. M-n v-j-g r-k-t-m-a-d- u- p-a-k-u- ---------------------------------- Man vajag rakstāmgaldu un plauktu. 0
Var är leksakerna? Ku---r --taļ-i-t-s? Kur ir rotaļlietas? K-r i- r-t-ļ-i-t-s- ------------------- Kur ir rotaļlietas? 0
Jag behöver en docka och en teddybjörn. Ma---a-ag le--- un --t------cī--. Man vajag lelli un rotaļu lācīti. M-n v-j-g l-l-i u- r-t-ļ- l-c-t-. --------------------------------- Man vajag lelli un rotaļu lācīti. 0
Jag behöver en fotboll och ett schackspel. M-------- -u-bolb--b- -n ša--. Man vajag futbolbumbu un šahu. M-n v-j-g f-t-o-b-m-u u- š-h-. ------------------------------ Man vajag futbolbumbu un šahu. 0
Var är verktygen? K-r ir--arb------? Kur ir darba rīki? K-r i- d-r-a r-k-? ------------------ Kur ir darba rīki? 0
Jag behöver en hammare och en tång. M-- -aj-- ā---u -n st--g-s. Man vajag āmuru un stangas. M-n v-j-g ā-u-u u- s-a-g-s- --------------------------- Man vajag āmuru un stangas. 0
Jag behöver en borr och en skruvmejsel. M----a--- u----un--kr----i-z-. Man vajag urbi un skrūvgriezi. M-n v-j-g u-b- u- s-r-v-r-e-i- ------------------------------ Man vajag urbi un skrūvgriezi. 0
Var är smyckena? Ku--ir -o--slie--s? Kur ir rotaslietas? K-r i- r-t-s-i-t-s- ------------------- Kur ir rotaslietas? 0
Jag behöver en kedja och ett armband. M-n-v--a--ķēdī-i----r-k---prādzi. Man vajag ķēdīti un rokassprādzi. M-n v-j-g ķ-d-t- u- r-k-s-p-ā-z-. --------------------------------- Man vajag ķēdīti un rokassprādzi. 0
Jag behöver en ring och örhängen. Ma---a--g -r---en- u--a--k---s. Man vajag gredzenu un auskarus. M-n v-j-g g-e-z-n- u- a-s-a-u-. ------------------------------- Man vajag gredzenu un auskarus. 0

Kvinnor är mer språkligt begåvade än män!

Kvinnor är lika intelligenta som män. I genomsnitt har de samma intelligenskvot. Men könskompetenserna skiljer sig åt. Till exempel, tänker män bättre tredimensionellt. De löser även matematiska problem bättre. Kvinnor, å andra sidan, har ett bättre minne. Och de behärskar språk bättre. Kvinnor gör färre misstag i stavning och grammatik. De har också ett större ordförråd och läser mer flytande. Därför har de vanligtvis bättre resultat i språktest. Orsaken till kvinnors språkliga fördel finns i hjärnan. Den manliga och kvinnliga hjärnan är organiserad på olika sätt. Den vänstra halvan av hjärnan ansvarar för språk. Detta område styr språkliga processer. Trots detta, använder kvinnor båda halvorna av hjärnan vid bearbetning av tal. Dessutom kan de två halvorna i deras hjärna bättre utbyta idéer. Så den kvinnliga hjärnan är mer aktiv vid talbearbetning. Och kvinnor kan bearbeta tal effektivare. Hur hjärnorna skiljer sig åt är fortfarande okänt. Vissa forskare tror att det finns biologiska orsaker. Kvinnliga och manliga gener påverkar hjärnans utveckling. Kvinnor och män är också som de är på grund av hormoner. Andra säger att vår uppväxt påverkar vår utveckling. Eftersom man talar mer och läser mer för kvinnliga bebisar. Unga pojkar, å andra sidan, får mer tekniska leksaker. Så det kan vara så att vår miljö formar vår hjärna. Å andra sidan föreligger vissa skillnader i hela världen. Och barn uppfostras olika i alla kulturer…
Visste du?
Vietnamesiska räknas till mon-khmerspråken. Det är modersmål för mer än 80 miljoner människor. Det är inte besläktat med kinesiska. Men majoriteten av vokabulären är av kinesiskt ursprung. Detta beror på att Vietnam var en del av Kina under 1000 år. Under kolonialtiden hade franskan ett stort inflytande över utvecklingen av vietnamesiska. Vietnamesiska är ett tonalt språk. Det betyder att tonhöjden på stavelserna bestämmer ett ords innebörd. Därför kan fel uttal helt ändra det som sägs eller till och med göra det meningslöst. Totalt finns det sex olika tonhöjder i vietnamesiskan. Idag skrivs språket med latinska bokstäver. Tidigare användes kinesiska karaktärer. Eftersom vietnamesiska är ett isolerande språk, är orden inte böjda. Språket är fortfarande i ett tidigt stadium av att bli utforskat. Upptäck detta språk - det är verkligen värt det!