Ordlista

sv Konjunktioner 1   »   lv Saikļi 1

94 [nittiofyra]

Konjunktioner 1

Konjunktioner 1

94 [deviņdesmit četri]

Saikļi 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Vänta, tills det slutar regna. P-g-i--- kamē---ā-stās lie-us. P_______ k____ p______ l______ P-g-i-i- k-m-r p-r-t-s l-e-u-. ------------------------------ Pagaidi, kamēr pārstās lietus. 0
Vänta, tills jag är färdig. P----d---ka-ē--es --be-gšu. P_______ k____ e_ p________ P-g-i-i- k-m-r e- p-b-i-š-. --------------------------- Pagaidi, kamēr es pabeigšu. 0
Vänta, tills han kommer tillbaka. Paga------am-- -i-š a-nāk---tp-ka-. P_______ k____ v___ a_____ a_______ P-g-i-i- k-m-r v-ņ- a-n-k- a-p-k-ļ- ----------------------------------- Pagaidi, kamēr viņš atnāks atpakaļ. 0
Jag väntar tills mitt hår är torrt. E- ga---,---mē- --n---ati---- --usi. E_ g_____ k____ m___ m___ b__ s_____ E- g-i-u- k-m-r m-n- m-t- b-s s-u-i- ------------------------------------ Es gaidu, kamēr mani mati būs sausi. 0
Jag väntar tills filmen är slut. E- --idu--ka--r--ei-sies -il-a. E_ g_____ k____ b_______ f_____ E- g-i-u- k-m-r b-i-s-e- f-l-a- ------------------------------- Es gaidu, kamēr beigsies filma. 0
Jag väntar tills trafikljuset blir grönt. E- g-i--- -a-ēr -u-----r- --s-zaļā--a--ma. E_ g_____ k____ l________ b__ z___ g______ E- g-i-u- k-m-r l-k-o-o-ā b-s z-ļ- g-i-m-. ------------------------------------------ Es gaidu, kamēr luksoforā būs zaļā gaisma. 0
När åker du på semester? K-d----dosie--a--aļinā-u-ā? K__ t_ d_____ a____________ K-d t- d-s-e- a-v-ļ-n-j-m-? --------------------------- Kad tu dosies atvaļinājumā? 0
Innan sommarlovet? V-l --rm- vasar-s---ī---e-ā-? V__ p____ v______ b__________ V-l p-r-s v-s-r-s b-ī-d-e-ā-? ----------------------------- Vēl pirms vasaras brīvdienām? 0
Ja, innan sommarlovet börjar. Jā--pirms vē- -ā----v--ar-- b-ī--i--as. J__ p____ v__ s____ v______ b__________ J-, p-r-s v-l s-k-s v-s-r-s b-ī-d-e-a-. --------------------------------------- Jā, pirms vēl sākas vasaras brīvdienas. 0
Reparera taket, innan vintern börjar. Sa-----jum-u- -i----sākas--iem-! S_____ j_____ p____ s____ z_____ S-l-b- j-m-u- p-r-s s-k-s z-e-a- -------------------------------- Salabo jumtu, pirms sākas ziema! 0
Tvätta händerna, innan du sätter dig till bords. N---z-- --k----p-rm- tu-sēdi-s --e-galda! N______ r_____ p____ t_ s_____ p__ g_____ N-m-z-ā r-k-s- p-r-s t- s-d-e- p-e g-l-a- ----------------------------------------- Nomazgā rokas, pirms tu sēdies pie galda! 0
Stäng fönstret, innan du går ut. Ai--er logu- p--ms t- e- ār-! A_____ l____ p____ t_ e_ ā___ A-z-e- l-g-, p-r-s t- e- ā-ā- ----------------------------- Aizver logu, pirms tu ej ārā! 0
När kommer du hem? Kad tu --c -----? K__ t_ n__ m_____ K-d t- n-c m-j-s- ----------------- Kad tu nāc mājās? 0
Efter lektionen? Pēc--o-arb--ā-? P__ n__________ P-c n-d-r-ī-ā-? --------------- Pēc nodarbībām? 0
Ja, efter det att lektionen är slut. Jā, -a- be-dz-s-----rb---s. J__ k__ b______ n__________ J-, k-d b-i-z-s n-d-r-ī-a-. --------------------------- Jā, kad beidzas nodarbības. 0
Efter olyckan, kunde han inte arbeta längre. Pē--nel-i-es----ī-um-----š --i-s -ev-rēja-st-ā-ā-. P__ n_______ g_______ v___ v____ n_______ s_______ P-c n-l-i-e- g-d-j-m- v-ņ- v-i-s n-v-r-j- s-r-d-t- -------------------------------------------------- Pēc nelaimes gadījuma viņš vairs nevarēja strādāt. 0
Efter det att han förlorat sitt arbete, åkte han till Amerika. Pē--t--,-k-- --ņš za-dē-- -ar-u----ņ- devā- uz -----ku. P__ t___ k__ v___ z______ d_____ v___ d____ u_ A_______ P-c t-m- k-d v-ņ- z-u-ē-a d-r-u- v-ņ- d-v-s u- A-e-i-u- ------------------------------------------------------- Pēc tam, kad viņš zaudēja darbu, viņš devās uz Ameriku. 0
Efter det att han åkt till Amerika, blev han rik. P-c ta-, -a- -i-š--i-a --vies----Am-r-k-,-viņ--k-uv--b----s. P__ t___ k__ v___ b___ d_____ u_ A_______ v___ k____ b______ P-c t-m- k-d v-ņ- b-j- d-v-e- u- A-e-i-u- v-ņ- k-u-a b-g-t-. ------------------------------------------------------------ Pēc tam, kad viņš bija devies uz Ameriku, viņš kļuva bagāts. 0

Hur man lär sig två språk samtidigt

Främmande språk blir allt viktigare idag. Många människor lär sig ett främmande språk. Men det finns många intressanta språk i världen. Därför lär sig många människor flera språk samtidigt. Det är vanligtvis inte ett problem att barn växer upp tvåspråkiga. Deras hjärna lär sig båda språken automatiskt. När de blir äldre vet de vad som hör till vilket språk. Tvåspråkiga individer känner till de typiska egenskaperna för båda språken. Det är annorlunda med vuxna. De kan inte lära sig två språk samtidigt lika lätt. De som lär sig två språk samtidigt bör följa vissa regler. Först och främst är det viktigt att jämföra de två språken med varandra. Språk som hör till samma språkfamilj är vanligen mycket lika varandra. Det kan leda till att man blandar ihop dem. Därför är det klokt att noga analysera båda språken. Du kan till exempel göra en lista. Där kan du registrera likheter och skillnader. På så sätt tvingas hjärnan arbeta intensivt med båda språken. Den kommer bättre ihåg de särskilda egenskaperna hos de två språken. Man bör också välja olika färger och mappar för varje språk. Det hjälper helt klart till med att skilja språken från varandra. Om en person lär sig olikartade språk är det annorlunda. Det finns ingen risk för att blanda ihop två mycket olika språk. I det fallet, finns det en risk med att jämföra språken med varandra! Det är bättre att jämföra språken med sitt eget modersmål. När hjärnan lär sig grammatik har den ett fast system. Det är också viktigt att båda språken lärs in lika intensivt. Men teoretiskt sett spelar det ingen roll för hjärnan hur många språk den lär sig.