Ordlista

sv I taxin   »   eo En la taksio

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [tridek ok]

En la taksio

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. B--v--- -o-i t--s---. Bonvolu voki taksion. B-n-o-u v-k- t-k-i-n- --------------------- Bonvolu voki taksion. 0
Vad kostar det till stationen? K-om ko-t---ĝis-l--s-ac-d-m-? Kiom kostas ĝis la stacidomo? K-o- k-s-a- ĝ-s l- s-a-i-o-o- ----------------------------- Kiom kostas ĝis la stacidomo? 0
Vad kostar det till flygplatsen? Ki-m ko---s ĝ-s--a ---gh-----? Kiom kostas ĝis la flughaveno? K-o- k-s-a- ĝ-s l- f-u-h-v-n-? ------------------------------ Kiom kostas ĝis la flughaveno? 0
Rakt fram, tack. Rek-- ---aŭen--mi --ta-. Rekte antaŭen, mi petas. R-k-e a-t-ŭ-n- m- p-t-s- ------------------------ Rekte antaŭen, mi petas. 0
Sväng till höger här, tack. Ĉ----e -e--t-e-,-m--petas. Ĉi-tie dekstren, mi petas. Ĉ---i- d-k-t-e-, m- p-t-s- -------------------------- Ĉi-tie dekstren, mi petas. 0
Sväng till vänster vid hörnet, tack. Ti--ĉ--ngu-- ma-d--st--n--mi pet-s. Tie ĉeangule maldekstren, mi petas. T-e ĉ-a-g-l- m-l-e-s-r-n- m- p-t-s- ----------------------------------- Tie ĉeangule maldekstren, mi petas. 0
Jag har bråttom. M--u--i--s. Mi urĝiĝas. M- u-ĝ-ĝ-s- ----------- Mi urĝiĝas. 0
Jag har tid. M- -av-s te-p-n. Mi havas tempon. M- h-v-s t-m-o-. ---------------- Mi havas tempon. 0
Var snäll och kör långsammare. B-n---u --tu-i--li---l-a---e. Bonvolu veturi pli malrapide. B-n-o-u v-t-r- p-i m-l-a-i-e- ----------------------------- Bonvolu veturi pli malrapide. 0
Stanna här, tack. Bonv-lu-ha-ti ĉi--ie. Bonvolu halti ĉi-tie. B-n-o-u h-l-i ĉ---i-. --------------------- Bonvolu halti ĉi-tie. 0
Var snäll och vänta ett ögonblick. B---olu -t-----m-m---on. Bonvolu atendi momenton. B-n-o-u a-e-d- m-m-n-o-. ------------------------ Bonvolu atendi momenton. 0
Jag är snart tillbaka. Mi--uj-r--en--. Mi tuj revenos. M- t-j r-v-n-s- --------------- Mi tuj revenos. 0
Ge mig ett kvitto, tack. Bo-vol- ---i ----i k--t----n. Bonvolu doni al mi kvitancon. B-n-o-u d-n- a- m- k-i-a-c-n- ----------------------------- Bonvolu doni al mi kvitancon. 0
Jag har inga småpengar. Mi -e -------a--mo-on. Mi ne havas ŝanĝmonon. M- n- h-v-s ŝ-n-m-n-n- ---------------------- Mi ne havas ŝanĝmonon. 0
Det är jämt så, behåll växeln. En ---o- k----r-- ---ŝan----on. En ordo, konservu la ŝanĝmonon. E- o-d-, k-n-e-v- l- ŝ-n-m-n-n- ------------------------------- En ordo, konservu la ŝanĝmonon. 0
Kör mig till den här adressen. Veturi-- --- -l-ĉ---i---d-e-o. Veturigu min al ĉi-tiu adreso. V-t-r-g- m-n a- ĉ---i- a-r-s-. ------------------------------ Veturigu min al ĉi-tiu adreso. 0
Kör mig till mitt hotell. V--u-igu -i---l m-a-ho-el-. Veturigu min al mia hotelo. V-t-r-g- m-n a- m-a h-t-l-. --------------------------- Veturigu min al mia hotelo. 0
Kör mig till stranden. Vetur--u min al-la -la-o. Veturigu min al la plaĝo. V-t-r-g- m-n a- l- p-a-o- ------------------------- Veturigu min al la plaĝo. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?