Ordlista

sv Småprat 3   »   eo Konversacieto 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [dudek du]

Konversacieto 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Röker ni? Ĉ--v--f-m-s? Ĉ_ v_ f_____ Ĉ- v- f-m-s- ------------ Ĉu vi fumas? 0
Förut ja. Mi --m--u-is. M_ i__ f_____ M- i-m f-m-s- ------------- Mi iam fumis. 0
Men nu röker jag inte längre. Sed n----i -e--l- --m--. S__ n__ m_ n_ p__ f_____ S-d n-n m- n- p-u f-m-s- ------------------------ Sed nun mi ne plu fumas. 0
Stör det er om jag röker? Ĉ- ĝ--as -i--s--mi ----s? Ĉ_ ĝ____ v__ s_ m_ f_____ Ĉ- ĝ-n-s v-n s- m- f-m-s- ------------------------- Ĉu ĝenas vin se mi fumas? 0
Nej, inte alls. Ne--tu-- -e. N__ t___ n__ N-, t-t- n-. ------------ Ne, tute ne. 0
Det stör mig inte. Ti- n- --na--m--. T__ n_ ĝ____ m___ T-o n- ĝ-n-s m-n- ----------------- Tio ne ĝenas min. 0
Vill ni ha något att dricka? Ĉ--vi-ŝ-tu---rink--i--? Ĉ_ v_ ŝ____ t_____ i___ Ĉ- v- ŝ-t-s t-i-k- i-n- ----------------------- Ĉu vi ŝatus trinki ion? 0
En konjak? Ĉ--k-n--k-n? Ĉ_ k________ Ĉ- k-n-a-o-? ------------ Ĉu konjakon? 0
Nej, hellre en öl. Ne,-pre---eble bi-r--. N__ p_________ b______ N-, p-e-e-e-l- b-e-o-. ---------------------- Ne, prefereble bieron. 0
Är ni mycket ute och reser? Ĉ--vi---lte v---ĝas? Ĉ_ v_ m____ v_______ Ĉ- v- m-l-e v-j-ĝ-s- -------------------- Ĉu vi multe vojaĝas? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. J--- ple-------s-as n-go-aj v--a-oj. J___ p_______ e____ n______ v_______ J-s- p-e-o-t- e-t-s n-g-c-j v-j-ĝ-j- ------------------------------------ Jes, plejofte estas negocaj vojaĝoj. 0
Men nu är vi på semester här. Se---i--u- f---as-------. S__ n_ n__ f_____ ĉ______ S-d n- n-n f-r-a- ĉ---i-. ------------------------- Sed ni nun ferias ĉi-tie. 0
Vilken hetta! Ki---a----o! K__ v_______ K-a v-r-e-o- ------------ Kia varmego! 0
Ja, idag är det verkligen hett. J--, -------v-re---rme-as. J___ h_____ v___ v________ J-s- h-d-a- v-r- v-r-e-a-. -------------------------- Jes, hodiaŭ vere varmegas. 0
Vi går ut på balkongen. Ni iru sur----b--k--on. N_ i__ s__ l_ b________ N- i-u s-r l- b-l-o-o-. ----------------------- Ni iru sur la balkonon. 0
Imorgon är det fest här. Morgaŭ e-t-s-f-st- -i-ti-. M_____ e____ f____ ĉ______ M-r-a- e-t-s f-s-o ĉ---i-. -------------------------- Morgaŭ estos festo ĉi-tie. 0
Kommer ni också? Ĉu-----ŭ -i--e--s? Ĉ_ a____ v_ v_____ Ĉ- a-k-ŭ v- v-n-s- ------------------ Ĉu ankaŭ vi venos? 0
Ja, vi är också inbjudna. Jes, a-k----- --t-s---v--i-aj. J___ a____ n_ e____ i_________ J-s- a-k-ŭ n- e-t-s i-v-t-t-j- ------------------------------ Jes, ankaŭ ni estas invititaj. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + esperanto (1-100) MP3 esperanto (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.