Ordlista

sv Lära känna   »   eo Konatiĝi

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [tri]

Konatiĝi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Hej! Sal--on! S_______ S-l-t-n- -------- Saluton! 0
God dag! B-n-- tagon! B____ t_____ B-n-n t-g-n- ------------ Bonan tagon! 0
Hur står det till? K-e--v-? K___ v__ K-e- v-? -------- Kiel vi? 0
Kommer ni från Europa? Ĉ---i ---as--l -ŭr-po? Ĉ_ v_ v____ e_ E______ Ĉ- v- v-n-s e- E-r-p-? ---------------------- Ĉu vi venas el Eŭropo? 0
Kommer ni från Amerika? Ĉ- v- --na- -l--m-r-ko? Ĉ_ v_ v____ e_ A_______ Ĉ- v- v-n-s e- A-e-i-o- ----------------------- Ĉu vi venas el Ameriko? 0
Kommer ni från Asien? Ĉ- ---ve-as-e- Az--? Ĉ_ v_ v____ e_ A____ Ĉ- v- v-n-s e- A-i-? -------------------- Ĉu vi venas el Azio? 0
På vilket hotell bor ni? E- -i- ---e-- v- re-ta-as? E_ k__ h_____ v_ r________ E- k-u h-t-l- v- r-s-a-a-? -------------------------- En kiu hotelo vi restadas? 0
Hur länge har ni varit här? De k--m-v- -sta- ĉi--ie? D_ k___ v_ e____ ĉ______ D- k-a- v- e-t-s ĉ---i-? ------------------------ De kiam vi estas ĉi-tie? 0
Hur länge stannar ni? Ĝ-s-ki-m--i rest-s? Ĝ__ k___ v_ r______ Ĝ-s k-a- v- r-s-a-? ------------------- Ĝis kiam vi restas? 0
Trivs ni bra här? Ĉ--p---a--al-v---i--i-? Ĉ_ p_____ a_ v_ ĉ______ Ĉ- p-a-a- a- v- ĉ---i-? ----------------------- Ĉu plaĉas al vi ĉi-tie? 0
Är ni semester här? Ĉ- ----e-i-s ĉ-----? Ĉ_ v_ f_____ ĉ______ Ĉ- v- f-r-a- ĉ---i-? -------------------- Ĉu vi ferias ĉi-tie? 0
Kom och hälsa på mig någon gång! Ne-h-zi-u--izi-- m--! N_ h_____ v_____ m___ N- h-z-t- v-z-t- m-n- --------------------- Ne hezitu viziti min! 0
Här är min adress. J-n-------reso. J__ m__ a______ J-n m-a a-r-s-. --------------- Jen mia adreso. 0
Ses vi imorgon? Ĉu--- -i-u n-n -orgaŭ? Ĉ_ n_ v___ n__ m______ Ĉ- n- v-d- n-n m-r-a-? ---------------------- Ĉu ni vidu nin morgaŭ? 0
Tyvärr, jag har annat för mig. M--b-daŭ-----sed -i--a--h--as-i---p----t-n. M_ b________ s__ m_ j__ h____ i__ p________ M- b-d-ŭ-a-, s-d m- j-m h-v-s i-n p-a-i-a-. ------------------------------------------- Mi bedaŭras, sed mi jam havas ion planitan. 0
Hej då! Ĝi-! Ĝ___ Ĝ-s- ---- Ĝis! 0
Adjö! Ĝis-r-vi--! Ĝ__ r______ Ĝ-s r-v-d-! ----------- Ĝis revido! 0
Vi ses snart! Ĝis b-----! Ĝ__ b______ Ĝ-s b-l-a-! ----------- Ĝis baldaŭ! 0

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!