Ordlista

sv I taxin   »   be У таксi

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [трыццаць восем]

38 [trytstsats’ vosem]

У таксi

[U taksi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. В----чце, калі -а-ка, т-кс-. Выклічце, калі ласка, таксi. В-к-і-ц-, к-л- л-с-а- т-к-i- ---------------------------- Выклічце, калі ласка, таксi. 0
Vyklі-h---,-k-lі l----- tak--. Vyklіchtse, kalі laska, taksi. V-k-і-h-s-, k-l- l-s-a- t-k-i- ------------------------------ Vyklіchtse, kalі laska, taksi.
Vad kostar det till stationen? Ко---і -а-туе-д---а-ь да -ак-а-а? Колькі каштуе даехаць да вакзала? К-л-к- к-ш-у- д-е-а-ь д- в-к-а-а- --------------------------------- Колькі каштуе даехаць да вакзала? 0
K--’-і-k-sh-u- ---k--t-’ da-v-k--l-? Kol’kі kashtue daekhats’ da vakzala? K-l-k- k-s-t-e d-e-h-t-’ d- v-k-a-a- ------------------------------------ Kol’kі kashtue daekhats’ da vakzala?
Vad kostar det till flygplatsen? Ко-ьк--к-шт---д--хац- д--а---пор--? Колькі каштуе даехаць да аэрапорта? К-л-к- к-ш-у- д-е-а-ь д- а-р-п-р-а- ----------------------------------- Колькі каштуе даехаць да аэрапорта? 0
Kol’-і---s--ue da----ts- -- a---port-? Kol’kі kashtue daekhats’ da aeraporta? K-l-k- k-s-t-e d-e-h-t-’ d- a-r-p-r-a- -------------------------------------- Kol’kі kashtue daekhats’ da aeraporta?
Rakt fram, tack. Калі л-с--, --ў-р--т. Калі ласка, наўпрост. К-л- л-с-а- н-ў-р-с-. --------------------- Калі ласка, наўпрост. 0
Kal------a- n--pr-s-. Kalі laska, nauprost. K-l- l-s-a- n-u-r-s-. --------------------- Kalі laska, nauprost.
Sväng till höger här, tack. К--і---с-----ут-на--ава. Калі ласка, тут направа. К-л- л-с-а- т-т н-п-а-а- ------------------------ Калі ласка, тут направа. 0
Ka-- -a-ka,-tut-n--ra--. Kalі laska, tut naprava. K-l- l-s-a- t-t n-p-a-a- ------------------------ Kalі laska, tut naprava.
Sväng till vänster vid hörnet, tack. К-л- --ска----м-на--аг- на-е-а. Калі ласка, там на рагу налева. К-л- л-с-а- т-м н- р-г- н-л-в-. ------------------------------- Калі ласка, там на рагу налева. 0
K--- --s--,--a---a --gu -a-ev-. Kalі laska, tam na ragu naleva. K-l- l-s-a- t-m n- r-g- n-l-v-. ------------------------------- Kalі laska, tam na ragu naleva.
Jag har bråttom. Я----ш-юся. Я спяшаюся. Я с-я-а-с-. ----------- Я спяшаюся. 0
Y--s--as-ayusya. Ya spyashayusya. Y- s-y-s-a-u-y-. ---------------- Ya spyashayusya.
Jag har tid. У-мян- ё----ч--. У мяне ёсць час. У м-н- ё-ц- ч-с- ---------------- У мяне ёсць час. 0
U myan--yos-s--c---. U myane yosts’ chas. U m-a-e y-s-s- c-a-. -------------------- U myane yosts’ chas.
Var snäll och kör långsammare. Калі-л-ска- ----це ---о-ь--й. Калі ласка, едзьце павольней. К-л- л-с-а- е-з-ц- п-в-л-н-й- ----------------------------- Калі ласка, едзьце павольней. 0
K-l- --s-a, -edz-t-e-pa-ol’n-y. Kalі laska, yedz’tse pavol’ney. K-l- l-s-a- y-d-’-s- p-v-l-n-y- ------------------------------- Kalі laska, yedz’tse pavol’ney.
Stanna här, tack. Калі ла-------ы--це -ут. Калі ласка, спыніце тут. К-л- л-с-а- с-ы-і-е т-т- ------------------------ Калі ласка, спыніце тут. 0
Ka-- -a-ka,-s-yn---e tut. Kalі laska, spynіtse tut. K-l- l-s-a- s-y-і-s- t-t- ------------------------- Kalі laska, spynіtse tut.
Var snäll och vänta ett ögonblick. Па-а-айце ------ку,-ка-- л-ска. Пачакайце хвілінку, калі ласка. П-ч-к-й-е х-і-і-к-, к-л- л-с-а- ------------------------------- Пачакайце хвілінку, калі ласка. 0
Pa-h--ay-s--khv-l---u----lі --s--. Pachakaytse khvіlіnku, kalі laska. P-c-a-a-t-e k-v-l-n-u- k-l- l-s-a- ---------------------------------- Pachakaytse khvіlіnku, kalі laska.
Jag är snart tillbaka. Я-ху-к- в-рн--я. Я хутка вярнуся. Я х-т-а в-р-у-я- ---------------- Я хутка вярнуся. 0
Y---h-t---v----u--a. Ya khutka vyarnusya. Y- k-u-k- v-a-n-s-a- -------------------- Ya khutka vyarnusya.
Ge mig ett kvitto, tack. Д-й----не--калі ласка,-кв-танцы-. Дайце мне, калі ласка, квітанцыю. Д-й-е м-е- к-л- л-с-а- к-і-а-ц-ю- --------------------------------- Дайце мне, калі ласка, квітанцыю. 0
Da--se-m-e,-k-lі --s-a----іtant---u. Daytse mne, kalі laska, kvіtantsyyu. D-y-s- m-e- k-l- l-s-a- k-і-a-t-y-u- ------------------------------------ Daytse mne, kalі laska, kvіtantsyyu.
Jag har inga småpengar. У-м--е -----д-о----. У мяне няма дробязі. У м-н- н-м- д-о-я-і- -------------------- У мяне няма дробязі. 0
U ----- -y--- -r-b---і. U myane nyama drobyazі. U m-a-e n-a-a d-o-y-z-. ----------------------- U myane nyama drobyazі.
Det är jämt så, behåll växeln. Усё н-р-альн-- -э-ту------ьце-са--. Усё нармальна, рэшту пакіньце сабе. У-ё н-р-а-ь-а- р-ш-у п-к-н-ц- с-б-. ----------------------------------- Усё нармальна, рэшту пакіньце сабе. 0
U-e-nar-al’n-, -esht- -ak-n--se -abe. Use narmal’na, reshtu pakіn’tse sabe. U-e n-r-a-’-a- r-s-t- p-k-n-t-e s-b-. ------------------------------------- Use narmal’na, reshtu pakіn’tse sabe.
Kör mig till den här adressen. А---зі-е--я--, --лі ла---,--- г-тым а---с-. Адвязіце мяне, калі ласка, па гэтым адрасе. А-в-з-ц- м-н-, к-л- л-с-а- п- г-т-м а-р-с-. ------------------------------------------- Адвязіце мяне, калі ласка, па гэтым адрасе. 0
Advyaz--s---y-n-----lі -a-ka,-pa-ge--- adras-. Advyazіtse myane, kalі laska, pa getym adrase. A-v-a-і-s- m-a-e- k-l- l-s-a- p- g-t-m a-r-s-. ---------------------------------------------- Advyazіtse myane, kalі laska, pa getym adrase.
Kör mig till mitt hotell. Ад--з--- мяне,-к-л- л--к-, -а ма-- гас-ін--ы. Адвязіце мяне, калі ласка, да маёй гасцініцы. А-в-з-ц- м-н-, к-л- л-с-а- д- м-ё- г-с-і-і-ы- --------------------------------------------- Адвязіце мяне, калі ласка, да маёй гасцініцы. 0
A----z------y-n------і l-ska,-d---a---g-s--і-іt--. Advyazіtse myane, kalі laska, da maey gastsіnіtsy. A-v-a-і-s- m-a-e- k-l- l-s-a- d- m-e- g-s-s-n-t-y- -------------------------------------------------- Advyazіtse myane, kalі laska, da maey gastsіnіtsy.
Kör mig till stranden. Ад---і-е---н-,-------а-ка, н---ля-. Адвязіце мяне, калі ласка, на пляж. А-в-з-ц- м-н-, к-л- л-с-а- н- п-я-. ----------------------------------- Адвязіце мяне, калі ласка, на пляж. 0
A-v------e m-a----kalі-l----,----pl----. Advyazіtse myane, kalі laska, na plyazh. A-v-a-і-s- m-a-e- k-l- l-s-a- n- p-y-z-. ---------------------------------------- Advyazіtse myane, kalі laska, na plyazh.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?