Ordlista

sv I taxin   »   kk Таксиде

38 [trettioåtta]

I taxin

I taxin

38 [отыз сегіз]

38 [otız segiz]

Таксиде

Taksïde

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Var snäll och ring efter en taxi. Т---и-ш---р-ңызшы. Т____ ш___________ Т-к-и ш-қ-р-ң-з-ы- ------------------ Такси шақырыңызшы. 0
T-ks- şa-ı--ñ----. T____ ş___________ T-k-ï ş-q-r-ñ-z-ı- ------------------ Taksï şaqırıñızşı.
Vad kostar det till stationen? Вокз-лғ- ---і---қ--ы қ-н--? В_______ д____ а____ қ_____ В-к-а-ғ- д-й-н а-ы-ы қ-н-а- --------------------------- Вокзалға дейін ақысы қанша? 0
Vokza--a---y-n--q-sı--a--a? V_______ d____ a____ q_____ V-k-a-ğ- d-y-n a-ı-ı q-n-a- --------------------------- Vokzalğa deyin aqısı qanşa?
Vad kostar det till flygplatsen? Ә-еж--ға-д--і- --н--? Ә_______ д____ қ_____ Ә-е-а-ғ- д-й-н қ-н-а- --------------------- Әуежайға дейін қанша? 0
Ä---ay-- d---- -a-şa? Ä_______ d____ q_____ Ä-e-a-ğ- d-y-n q-n-a- --------------------- Äwejayğa deyin qanşa?
Rakt fram, tack. Т-ке --ре -еріңіз. Т___ ж___ б_______ Т-к- ж-р- б-р-ң-з- ------------------ Тіке жүре беріңіз. 0
Ti-e-jü-e -eriñ-z. T___ j___ b_______ T-k- j-r- b-r-ñ-z- ------------------ Tike jüre beriñiz.
Sväng till höger här, tack. Осы-ж----- -ңға ------ң--ш-. О__ ж_____ о___ б___________ О-ы ж-р-е- о-ғ- б-р-л-ң-з-ы- ---------------------------- Осы жерден оңға бұрылыңызшы. 0
O---jerde- o--a--u----ñ--ş-. O__ j_____ o___ b___________ O-ı j-r-e- o-ğ- b-r-l-ñ-z-ı- ---------------------------- Osı jerden oñğa burılıñızşı.
Sväng till vänster vid hörnet, tack. Ана--бұрышт-н с--ға б----ыңыз. А___ б_______ с____ б_________ А-а- б-р-ш-а- с-л-а б-р-л-ң-з- ------------------------------ Анау бұрыштан солға бұрылыңыз. 0
An-w burış-a- -o----bu---ıñ-z. A___ b_______ s____ b_________ A-a- b-r-ş-a- s-l-a b-r-l-ñ-z- ------------------------------ Anaw burıştan solğa burılıñız.
Jag har bråttom. М---а------ы-. М__ а_________ М-н а-ы-ы-п-н- -------------- Мен асығыспын. 0
Me- -s--ısp-n. M__ a_________ M-n a-ı-ı-p-n- -------------- Men asığıspın.
Jag har tid. М-ні----қ-т-м---р. М____ у______ б___ М-н-ң у-қ-т-м б-р- ------------------ Менің уақытым бар. 0
M-niñ-wa--t-- b--. M____ w______ b___ M-n-ñ w-q-t-m b-r- ------------------ Meniñ waqıtım bar.
Var snäll och kör långsammare. Өтін------ақы-ын-жүр--ізш-. Ө________ а_____ ж_________ Ө-і-е-і-, а-ы-ы- ж-р-ң-з-і- --------------------------- Өтінемін, ақырын жүріңізші. 0
Öti-------a-ır-n jü---izşi. Ö________ a_____ j_________ Ö-i-e-i-, a-ı-ı- j-r-ñ-z-i- --------------------------- Ötinemin, aqırın jüriñizşi.
Stanna här, tack. Осы жер-е-то---ң-зшы. О__ ж____ т__________ О-ы ж-р-е т-қ-а-ы-ш-. --------------------- Осы жерге тоқтаңызшы. 0
O-ı------ -oqt-ñı-ş-. O__ j____ t__________ O-ı j-r-e t-q-a-ı-ş-. --------------------- Osı jerge toqtañızşı.
Var snäll och vänta ett ögonblick. С-- к-т- ----ң--шы. С__ к___ т_________ С-л к-т- т-р-ң-з-ы- ------------------- Сәл күте тұрыңызшы. 0
S-l-kü------ı--z-ı. S__ k___ t_________ S-l k-t- t-r-ñ-z-ı- ------------------- Säl küte turıñızşı.
Jag är snart tillbaka. Ме- т-з-ке-е-і-. М__ т__ к_______ М-н т-з к-л-м-н- ---------------- Мен тез келемін. 0
M-n tez kel--i-. M__ t__ k_______ M-n t-z k-l-m-n- ---------------- Men tez kelemin.
Ge mig ett kvitto, tack. Ма-----ек бер-ң--ш-. М____ ч__ б_________ М-ғ-н ч-к б-р-ң-з-і- -------------------- Маған чек беріңізші. 0
M-ğ-n ç-----r------. M____ ç__ b_________ M-ğ-n ç-k b-r-ñ-z-i- -------------------- Mağan çek beriñizşi.
Jag har inga småpengar. М------с-қ---ш---о-. М____ ұ___ а___ ж___ М-н-е ұ-а- а-ш- ж-қ- -------------------- Менде ұсақ ақша жоқ. 0
Me------a- -qşa---q. M____ u___ a___ j___ M-n-e u-a- a-ş- j-q- -------------------- Mende usaq aqşa joq.
Det är jämt så, behåll växeln. Д---с-----ға--- ---ң-зге ------. Д_____ қ_______ ө_______ а______ Д-р-с- қ-л-а-ы- ө-і-і-г- а-ы-ы-. -------------------------------- Дұрыс, қалғанын өзіңізге алыңыз. 0
Dur--, qa-ğan----z--i--e -l-ñ-z. D_____ q_______ ö_______ a______ D-r-s- q-l-a-ı- ö-i-i-g- a-ı-ı-. -------------------------------- Durıs, qalğanın öziñizge alıñız.
Kör mig till den här adressen. М-ні------е-е-ж-й---а-ары-ыз. М___ о__ м_________ а________ М-н- о-ы м-к-н-а-ғ- а-а-ы-ы-. ----------------------------- Мені осы мекенжайға апарыңыз. 0
Men- --ı-me-e-ja--a a--rı---. M___ o__ m_________ a________ M-n- o-ı m-k-n-a-ğ- a-a-ı-ı-. ----------------------------- Meni osı mekenjayğa aparıñız.
Kör mig till mitt hotell. М-н--қо-ақ ---м- ап--ыңы-. М___ қ____ ү____ а________ М-н- қ-н-қ ү-і-е а-а-ы-ы-. -------------------------- Мені қонақ үйіме апарыңыз. 0
M-ni qo-a--üy--- ap-rıñ--. M___ q____ ü____ a________ M-n- q-n-q ü-i-e a-a-ı-ı-. -------------------------- Meni qonaq üyime aparıñız.
Kör mig till stranden. Мен----ға-а--а--п-рыңы-. М___ ж________ а________ М-н- ж-ғ-ж-й-а а-а-ы-ы-. ------------------------ Мені жағажайға апарыңыз. 0
M-n----ğ-ja-ğa--pa-ı-ı-. M___ j________ a________ M-n- j-ğ-j-y-a a-a-ı-ı-. ------------------------ Meni jağajayğa aparıñız.

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?
Visste du?
Ryska hör till de språk som dominerar bokmarknaden. Stora verk inom världslitteraturen skrevs av ryska författare. Således är många böcker översatta från ryska. Ryssar tycker också om att läsa nya texter, så översättare har alltid en hel del att göra. Ryska är modersmål för cirka 160 miljoner människor. Dessutom talar många människor ryska i andra slaviska länder. Därmed är ryska det mest utbredda språket i Europa. Ungefär 280 miljoner människor i världen talar ryska. Som ett östslaviskt språk är ryska besläktat med ukrainska och vitryska. Rysk grammatik är mycket systematiskt strukturerad. Det är en fördel för människor som tycker om att tänka analytiskt och logiskt. Ryska är absolut värt att lära sig! Ryska är ett viktigt språk inom vetenskap, konst och teknologi. Och skulle det inte vara trevligt att kunna läsa berömda ryska litterära verk på originalspråket?