Ordlista

sv Småprat 1   »   eo Konversacieto 1

20 [tjugo]

Småprat 1

Småprat 1

20 [dudek]

Konversacieto 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Slå er ner! Ko-f----gu-vi-! K_________ v___ K-m-o-t-g- v-n- --------------- Komfortigu vin! 0
Känn er som hemma! S-n-u-vin---j--! S____ v__ h_____ S-n-u v-n h-j-e- ---------------- Sentu vin hejme! 0
Vad vill ni ha att dricka? K--n -- ---u- t-----? K___ v_ ŝ____ t______ K-o- v- ŝ-t-s t-i-k-? --------------------- Kion vi ŝatus trinki? 0
Tycker ni om musik? Ĉu--i---tas-----k--? Ĉ_ v_ ŝ____ m_______ Ĉ- v- ŝ-t-s m-z-k-n- -------------------- Ĉu vi ŝatas muzikon? 0
Jag tycker om klassisk musik. M- ---a--k-as--a- -uzik-n. M_ ŝ____ k_______ m_______ M- ŝ-t-s k-a-i-a- m-z-k-n- -------------------------- Mi ŝatas klasikan muzikon. 0
Här är mina cd-skivor. J-n ---j l-m---k-j. J__ m___ l_________ J-n m-a- l-m-i-k-j- ------------------- Jen miaj lumdiskoj. 0
Spelar ni något instrument? Ĉu vi --das--uz-kins-ru---to-? Ĉ_ v_ l____ m_________________ Ĉ- v- l-d-s m-z-k-n-t-u-e-t-n- ------------------------------ Ĉu vi ludas muzikinstrumenton? 0
Här är min gitarr. J----i----ta-o. J__ m__ g______ J-n m-a g-t-r-. --------------- Jen mia gitaro. 0
Tycker ni om att sjunga? Ĉu-v- ----s------? Ĉ_ v_ ŝ____ k_____ Ĉ- v- ŝ-t-s k-n-i- ------------------ Ĉu vi ŝatas kanti? 0
Har ni barn? Ĉu -i ha--s g-fi-ojn? Ĉ_ v_ h____ g________ Ĉ- v- h-v-s g-f-l-j-? --------------------- Ĉu vi havas gefilojn? 0
Har ni en hund? Ĉu-v- h---s hun-on? Ĉ_ v_ h____ h______ Ĉ- v- h-v-s h-n-o-? ------------------- Ĉu vi havas hundon? 0
Har ni en katt? Ĉ- -- -a-a--k-to-? Ĉ_ v_ h____ k_____ Ĉ- v- h-v-s k-t-n- ------------------ Ĉu vi havas katon? 0
Här är mina böcker. Je------ l--roj. J__ m___ l______ J-n m-a- l-b-o-. ---------------- Jen miaj libroj. 0
Jag läser just nu den här boken. Mi-e-t-s-le-anta--i------l-b---. M_ e____ l______ ĉ______ l______ M- e-t-s l-g-n-a ĉ---i-n l-b-o-. -------------------------------- Mi estas leganta ĉi-tiun libron. 0
Vad tycker ni om att läsa? K-o--v--ŝata--l-gi? K___ v_ ŝ____ l____ K-o- v- ŝ-t-s l-g-? ------------------- Kion vi ŝatas legi? 0
Tycker ni om att gå på konsert? Ĉ- -i---tas i------ko--e-t-j-? Ĉ_ v_ ŝ____ i__ a_ k__________ Ĉ- v- ŝ-t-s i-i a- k-n-e-t-j-? ------------------------------ Ĉu vi ŝatas iri al koncertejo? 0
Tycker ni om att gå på teater? Ĉ- v- ŝ------ri a----a-re-o? Ĉ_ v_ ŝ____ i__ a_ t________ Ĉ- v- ŝ-t-s i-i a- t-a-r-j-? ---------------------------- Ĉu vi ŝatas iri al teatrejo? 0
Tycker ni om att gå på operan? Ĉu-v--ŝata- ----al -pe-e--? Ĉ_ v_ ŝ____ i__ a_ o_______ Ĉ- v- ŝ-t-s i-i a- o-e-e-o- --------------------------- Ĉu vi ŝatas iri al operejo? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + esperanto (1-100) MP3 esperanto (1-100)
Ingen video hittades!

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!
Visste du?
Italienska räknas till de romanska språken. Det innebär att det utvecklats från latinet. Italienska är modersmål för omkring 70 miljoner människor. Majoriteten av dessa bor i Italien. Italienska förstås också i Slovenien och Kroatien. Språket färdades så långt som till Afrika genom kolonialpolitiken. Till och med idag förstås italienska i Libyen, Somalia och Eritrea av många äldre människor. Många emigranter tog med sig språket till sitt nya hemland. Framför allt finns det många italienskspråkiga samhällen i Sydamerika. Ofta blandades italienska med spanska i dessa områden och nya språk skapades. Det ovanliga med italienska är dess många olika dialekter. Vissa experter talar till och med om individuella språk. Italienskans stavning är inte svår; den följer uttalet. För många är italienska det vackraste språket i världen! Kanske för att det är musikens, designens och den goda matens språk?