Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   eo Posesivaj pronomoj 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [sesdek sep]

Posesivaj pronomoj 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
glasögonen l--o-ul--t-oj l_ o_________ l- o-u-v-t-o- ------------- la okulvitroj 0
Han har glömt sina glasögon. L---o--e----si-j- --ul---r-jn. L_ f_______ s____ o___________ L- f-r-e-i- s-a-n o-u-v-t-o-n- ------------------------------ Li forgesis siajn okulvitrojn. 0
Var har han sina glasögon då? K-- -o -i-m-tis---a---okulv---oj-? K__ d_ l_ m____ s____ o___________ K-e d- l- m-t-s s-a-n o-u-v-t-o-n- ---------------------------------- Kie do li metis siajn okulvitrojn? 0
klockan la-hor-oĝo l_ h______ l- h-r-o-o ---------- la horloĝo 0
Hans klocka är sönder. L-- h-r-o-- ---ektiĝ-s. L__ h______ d__________ L-a h-r-o-o d-f-k-i-i-. ----------------------- Lia horloĝo difektiĝis. 0
Klockan hänger på väggen. L--horlo-- p-nd-s-s-r la-m-ro. L_ h______ p_____ s__ l_ m____ L- h-r-o-o p-n-a- s-r l- m-r-. ------------------------------ La horloĝo pendas sur la muro. 0
passet l- -a-por-o l_ p_______ l- p-s-o-t- ----------- la pasporto 0
Han har förlorat sitt pass. L--p-r-i- si-n--a---rton. L_ p_____ s___ p_________ L- p-r-i- s-a- p-s-o-t-n- ------------------------- Li perdis sian pasporton. 0
Var har han sitt pass då? Kie -- li-meti- --a---a-p-rton? K__ d_ l_ m____ s___ p_________ K-e d- l- m-t-s s-a- p-s-o-t-n- ------------------------------- Kie do li metis sian pasporton? 0
de – deras, sina ili -----a i__ - i___ i-i - i-i- ---------- ili - ilia 0
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. La-i-f-n-j -e po-as--rovi s--j- -----r-j-. L_ i______ n_ p____ t____ s____ g_________ L- i-f-n-j n- p-v-s t-o-i s-a-n g-p-t-o-n- ------------------------------------------ La infanoj ne povas trovi siajn gepatrojn. 0
Men där kommer ju deras föräldrar! S-d j-n vena----i-----patro-! S__ j__ v____ i____ g________ S-d j-n v-n-s i-i-j g-p-t-o-! ----------------------------- Sed jen venas iliaj gepatroj! 0
Ni – Er vi-- via v_ - v__ v- - v-a -------- vi - via 0
Hur var er resa, herr Müller? Ki- --tis-via -o-aĝ-,-S-n--r- --lle-? K__ e____ v__ v______ S______ M______ K-a e-t-s v-a v-j-ĝ-, S-n-o-o M-l-e-? ------------------------------------- Kia estis via vojaĝo, Sinjoro Müller? 0
Var är er fru, herr Müller? K---e-------a-ed-ino---injoro-M----r? K__ e____ v__ e______ S______ M______ K-e e-t-s v-a e-z-n-, S-n-o-o M-l-e-? ------------------------------------- Kie estas via edzino, Sinjoro Müller? 0
Ni – Er v- - via v_ - v__ v- - v-a -------- vi - via 0
Hur var er resa, fru Schmidt? Ki---st-s---a v-ja--- S-n-or-no Schmid-? K__ e____ v__ v______ S________ S_______ K-a e-t-s v-a v-j-ĝ-, S-n-o-i-o S-h-i-t- ---------------------------------------- Kia estis via vojaĝo, Sinjorino Schmidt? 0
Var är er man, fru Schmidt? Ki--esta--v-a--dz-- Si--or-n-----mi-t? K__ e____ v__ e____ S________ S_______ K-e e-t-s v-a e-z-, S-n-o-i-o S-h-i-t- -------------------------------------- Kie estas via edzo, Sinjorino Schmidt? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + esperanto (1-100) MP3 esperanto (1-100)
Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!