Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   eo Demandoj – Is-tempo 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [okdek ses]

Demandoj – Is-tempo 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska esperanto Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? K-u----av--o- v---urh-v--? K___ k_______ v_ s________ K-u- k-a-a-o- v- s-r-a-i-? -------------------------- Kiun kravaton vi surhavis? 0
Vilken bil har du köpt? K-u- -ŭton--i-aĉetis? K___ a____ v_ a______ K-u- a-t-n v- a-e-i-? --------------------- Kiun aŭton vi aĉetis? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? K--n--azeto- vi-a-on--? K___ g______ v_ a______ K-u- g-z-t-n v- a-o-i-? ----------------------- Kiun gazeton vi abonis? 0
Vem har du sett? Kiun v--vidis? K___ v_ v_____ K-u- v- v-d-s- -------------- Kiun vi vidis? 0
Vem har du träffat? Ki-n vi re--ontis? K___ v_ r_________ K-u- v- r-n-o-t-s- ------------------ Kiun vi renkontis? 0
Vem har du känt igen? K--- v-----o-i-? K___ v_ r_______ K-u- v- r-k-n-s- ---------------- Kiun vi rekonis? 0
När har ni gått upp? K----v--el---i--s? K___ v_ e_________ K-a- v- e-l-t-ĝ-s- ------------------ Kiam vi ellitiĝis? 0
När har ni börjat? K-a- -i kom-nci-? K___ v_ k________ K-a- v- k-m-n-i-? ----------------- Kiam vi komencis? 0
När har ni slutat? Kia---i------? K___ v_ f_____ K-a- v- f-n-s- -------------- Kiam vi finis? 0
Varför har ni vaknat? Kia- -i--eki---? K___ v_ v_______ K-a- v- v-k-ĝ-s- ---------------- Kial vi vekiĝis? 0
Varför blev ni lärare? K--- -i --is-i--tru-s-o? K___ v_ i___ i__________ K-a- v- i-i- i-s-r-i-t-? ------------------------ Kial vi iĝis instruisto? 0
Varför har ni tagit en taxi? Kial v--p---is tak-io-? K___ v_ p_____ t_______ K-a- v- p-e-i- t-k-i-n- ----------------------- Kial vi prenis taksion? 0
Vart kommer ni ifrån? D--k-e vi-v-nis? D_ k__ v_ v_____ D- k-e v- v-n-s- ---------------- De kie vi venis? 0
Vart har ni gått? Ki-- v- -ri-? K___ v_ i____ K-e- v- i-i-? ------------- Kien vi iris? 0
Var har ni varit? Kie -i----is? K__ v_ e_____ K-e v- e-t-s- ------------- Kie vi estis? 0
Vem har du hjälpt? A- --u -i he--is? A_ k__ v_ h______ A- k-u v- h-l-i-? ----------------- Al kiu vi helpis? 0
Vem har du skrivit till? Al-kiu v- --ri-is? A_ k__ v_ s_______ A- k-u v- s-r-b-s- ------------------ Al kiu vi skribis? 0
Vem har du svarat? A--kiu-vi-r--po-dis? A_ k__ v_ r_________ A- k-u v- r-s-o-d-s- -------------------- Al kiu vi respondis? 0

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…