Ordlista

sv Adjektiv 2   »   nn Adjectives 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [syttini]

Adjectives 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. E- h-- e-n ------o-e på-m--. Eg har ein blå kjole på meg. E- h-r e-n b-å k-o-e p- m-g- ---------------------------- Eg har ein blå kjole på meg. 0
Jag har en röd klänning på mig. E----r---n --ud---ole på---g. Eg har ein raud kjole på meg. E- h-r e-n r-u- k-o-e p- m-g- ----------------------------- Eg har ein raud kjole på meg. 0
Jag har en grön klänning på mig. Eg-h-r--i---r-n-kjol--p--meg. Eg har ein grøn kjole på meg. E- h-r e-n g-ø- k-o-e p- m-g- ----------------------------- Eg har ein grøn kjole på meg. 0
Jag köper en svart väska. E--k-øp-r-e- s--rt----k-. Eg kjøper ei svart veske. E- k-ø-e- e- s-a-t v-s-e- ------------------------- Eg kjøper ei svart veske. 0
Jag köper en brun väska. E--k---er e--b-un v---e. Eg kjøper ei brun veske. E- k-ø-e- e- b-u- v-s-e- ------------------------ Eg kjøper ei brun veske. 0
Jag köper en vit väska. E- k---er ei-kv-t v-ske. Eg kjøper ei kvit veske. E- k-ø-e- e- k-i- v-s-e- ------------------------ Eg kjøper ei kvit veske. 0
Jag behöver en ny bil. Eg tr-n- e----- b--. Eg treng ein ny bil. E- t-e-g e-n n- b-l- -------------------- Eg treng ein ny bil. 0
Jag behöver en snabb bil. E--t--ng---n ---k--il. Eg treng ein rask bil. E- t-e-g e-n r-s- b-l- ---------------------- Eg treng ein rask bil. 0
Jag behöver en bekväm bil. Eg ----- e----om--r---------. Eg treng ein komfortabel bil. E- t-e-g e-n k-m-o-t-b-l b-l- ----------------------------- Eg treng ein komfortabel bil. 0
Där uppe bor en gammal dam. D-r-o--- b-r --t--i------ --m-. Der oppe bur det ei gamal dame. D-r o-p- b-r d-t e- g-m-l d-m-. ------------------------------- Der oppe bur det ei gamal dame. 0
Där uppe bor en tjock dam. D-- -p-e-b-r --- -i ---k- d-me. Der oppe bur det ei tjukk dame. D-r o-p- b-r d-t e- t-u-k d-m-. ------------------------------- Der oppe bur det ei tjukk dame. 0
Där nere bor en nyfiken dam. Der-ne-- --r --t ei---sg----i---a-e. Der nede bur det ei nysgjerrig dame. D-r n-d- b-r d-t e- n-s-j-r-i- d-m-. ------------------------------------ Der nede bur det ei nysgjerrig dame. 0
Våra gäster var trevliga människor. G-esta-e-vå-e-va---ygge-e-e--o-k. Gjestane våre var hyggelege folk. G-e-t-n- v-r- v-r h-g-e-e-e f-l-. --------------------------------- Gjestane våre var hyggelege folk. 0
Våra gäster var artiga människor. G-est-ne-vå-- -ar---fl--- -ol-. Gjestane våre var høflege folk. G-e-t-n- v-r- v-r h-f-e-e f-l-. ------------------------------- Gjestane våre var høflege folk. 0
Våra gäster var intressanta människor. Gjes-a-----r----- i-teress-------l-. Gjestane våre var interessante folk. G-e-t-n- v-r- v-r i-t-r-s-a-t- f-l-. ------------------------------------ Gjestane våre var interessante folk. 0
Jag har snälla barn. E---a- ---l-e-b--n. Eg har snille born. E- h-r s-i-l- b-r-. ------------------- Eg har snille born. 0
Men våra grannar har elaka barn. M-n ----a-- --r f-e--- ----. Men naboane har frekke born. M-n n-b-a-e h-r f-e-k- b-r-. ---------------------------- Men naboane har frekke born. 0
Är era barn väluppfostrade? Er bor-a di---lydi--? Er borna dine lydige? E- b-r-a d-n- l-d-g-? --------------------- Er borna dine lydige? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…