Ordlista

sv motivera något 2   »   nn grunngje noko 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [syttiseks]

grunngje noko 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Varför kom du inte? K--for kom--- -kk--? K_____ k__ d_ i_____ K-i-o- k-m d- i-k-e- -------------------- Kvifor kom du ikkje? 0
Jag var sjuk. E---a- -j-k. E_ v__ s____ E- v-r s-u-. ------------ Eg var sjuk. 0
Jag kom inte, för jag var sjuk. Eg ----i-k-e f--di--g-var sjuk. E_ k__ i____ f____ e_ v__ s____ E- k-m i-k-e f-r-i e- v-r s-u-. ------------------------------- Eg kom ikkje fordi eg var sjuk. 0
Varför kom hon inte? Kv--or---m -- ik-je? K_____ k__ h_ i_____ K-i-o- k-m h- i-k-e- -------------------- Kvifor kom ho ikkje? 0
Hon var trött. Ho v-r -røy-t. H_ v__ t______ H- v-r t-ø-t-. -------------- Ho var trøytt. 0
Hon kom inte, för hon var trött. Ho-ko- ---j---ord---o-var t-ø-tt. H_ k__ i____ f____ h_ v__ t______ H- k-m i-k-e f-r-i h- v-r t-ø-t-. --------------------------------- Ho kom ikkje fordi ho var trøytt. 0
Varför kom han inte? Kv-for k-m han----j-? K_____ k__ h__ i_____ K-i-o- k-m h-n i-k-e- --------------------- Kvifor kom han ikkje? 0
Han hade ingen lust. H-n--a--e ---j---ys-. H__ h____ i____ l____ H-n h-d-e i-k-e l-s-. --------------------- Han hadde ikkje lyst. 0
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. H-n--o- i--je-fordi -a---k-je ha-d- --s-. H__ k__ i____ f____ h__ i____ h____ l____ H-n k-m i-k-e f-r-i h-n i-k-e h-d-e l-s-. ----------------------------------------- Han kom ikkje fordi han ikkje hadde lyst. 0
Varför kom ni inte? K-i--- -o--de--kkj-? K_____ k__ d_ i_____ K-i-o- k-m d- i-k-e- -------------------- Kvifor kom de ikkje? 0
Vår bil är trasig. B--en ----e- - us----. B____ v__ e_ i u______ B-l-n v-r e- i u-t-n-. ---------------------- Bilen vår er i ustand. 0
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. V- ko--ikk---f-----bilen-----er i-us--nd. V_ k__ i____ f____ b____ v__ e_ i u______ V- k-m i-k-e f-r-i b-l-n v-r e- i u-t-n-. ----------------------------------------- Vi kom ikkje fordi bilen vår er i ustand. 0
Varför kom inte människorna? Kv---- ----de- i---e? K_____ k__ d__ i_____ K-i-o- k-m d-i i-k-e- --------------------- Kvifor kom dei ikkje? 0
De missade tåget. De--r----i-kje --g-t. D__ r___ i____ t_____ D-i r-k- i-k-e t-g-t- --------------------- Dei rakk ikkje toget. 0
De kom inte, för de missade tåget. Dei---m ik--- -o--i -ei----j--ra-k-toge-. D__ k__ i____ f____ d__ i____ r___ t_____ D-i k-m i-k-e f-r-i d-i i-k-e r-k- t-g-t- ----------------------------------------- Dei kom ikkje fordi dei ikkje rakk toget. 0
Varför kom du inte? K-i--- ko- -u-----e? K_____ k__ d_ i_____ K-i-o- k-m d- i-k-e- -------------------- Kvifor kom du ikkje? 0
Jag fick inte. E--f--k ik--- -ov. E_ f___ i____ l___ E- f-k- i-k-e l-v- ------------------ Eg fekk ikkje lov. 0
Jag kom inte, för att jag inte fick. E--ko----kje f--d- -g---kj- f-kk lo-. E_ k__ i____ f____ e_ i____ f___ l___ E- k-m i-k-e f-r-i e- i-k-e f-k- l-v- ------------------------------------- Eg kom ikkje fordi eg ikkje fekk lov. 0

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…