Ordlista

sv Arbeta   »   nn Working

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [femtifem]

Working

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nynorsk Spela Mer
Vad har ni för yrke? K-a -o--ar--- -ed? Kva jobbar du med? K-a j-b-a- d- m-d- ------------------ Kva jobbar du med? 0
Min man är läkare till yrket. Mannen --n--r-le--. Mannen min er lege. M-n-e- m-n e- l-g-. ------------------- Mannen min er lege. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. E--j---ar de-ti- som-sju-e-lei--. Eg jobbar deltid som sjukepleiar. E- j-b-a- d-l-i- s-m s-u-e-l-i-r- --------------------------------- Eg jobbar deltid som sjukepleiar. 0
Snart får vi pension. Sn-----l-- -- p-nsjon----r. Snart blir vi pensjonistar. S-a-t b-i- v- p-n-j-n-s-a-. --------------------------- Snart blir vi pensjonistar. 0
Men skatterna är höga. M-n-s-at--ne -r -øge. Men skattane er høge. M-n s-a-t-n- e- h-g-. --------------------- Men skattane er høge. 0
Och sjukförsäkringen är hög. Og-h---e--rs-----ga -r-dy-. Og helseforsikringa er dyr. O- h-l-e-o-s-k-i-g- e- d-r- --------------------------- Og helseforsikringa er dyr. 0
Vad vill du bli? Kv--h---d--ly-------å b--? Kva har du lyst til å bli? K-a h-r d- l-s- t-l å b-i- -------------------------- Kva har du lyst til å bli? 0
Jag vill bli ingenjör. E---il---- i-geniør. Eg vil bli ingeniør. E- v-l b-i i-g-n-ø-. -------------------- Eg vil bli ingeniør. 0
Jag vill studera på universitet. Eg--il--tu---e --d u-----s--e---. Eg vil studere ved universitetet. E- v-l s-u-e-e v-d u-i-e-s-t-t-t- --------------------------------- Eg vil studere ved universitetet. 0
Jag är praktikant. Eg -r-pr---ikant. Eg er praktikant. E- e- p-a-t-k-n-. ----------------- Eg er praktikant. 0
Jag tjänar inte mycket. E----n-----kje m---e. Eg tenar ikkje mykje. E- t-n-r i-k-e m-k-e- --------------------- Eg tenar ikkje mykje. 0
Jag praktiserar utomlands. Eg te--p-a--i--- ---a-d-t. Eg tek praksis i utlandet. E- t-k p-a-s-s i u-l-n-e-. -------------------------- Eg tek praksis i utlandet. 0
Det där är min chef. D-- e---jef-- -in. Det er sjefen min. D-t e- s-e-e- m-n- ------------------ Det er sjefen min. 0
Jag har trevliga kollegor. Eg --- ---ge---e-kol----er. Eg har hyggelege kollegaer. E- h-r h-g-e-e-e k-l-e-a-r- --------------------------- Eg har hyggelege kollegaer. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. Vi------nsj-- k--t---. Vi et lunsj i kantina. V- e- l-n-j i k-n-i-a- ---------------------- Vi et lunsj i kantina. 0
Jag söker en anställning. Eg---- -tt-r a--e--. Eg ser etter arbeid. E- s-r e-t-r a-b-i-. -------------------- Eg ser etter arbeid. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. E- -ar----------id--a-s i ei----r. Eg har vore arbeidslaus i eitt år. E- h-r v-r- a-b-i-s-a-s i e-t- å-. ---------------------------------- Eg har vore arbeidslaus i eitt år. 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. Her-- landet-e- de- fo- -a--e arb---s---ige. Her i landet er det for mange arbeidsledige. H-r i l-n-e- e- d-t f-r m-n-e a-b-i-s-e-i-e- -------------------------------------------- Her i landet er det for mange arbeidsledige. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?