Ordlista

sv Årstider och väder   »   pl Pory roku i pogoda

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [szesnaście]

Pory roku i pogoda

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska polska Spela Mer
Det här är årstiderna: T---- -o---roku: T_ s_ p___ r____ T- s- p-r- r-k-: ---------------- To są pory roku: 0
Våren, sommaren, w-o---, -ato, w______ l____ w-o-n-, l-t-, ------------- wiosna, lato, 0
hösten och vintern. j-sie--i zima. j_____ i z____ j-s-e- i z-m-. -------------- jesień i zima. 0
Sommaren är hett. L-to----t--orąc-. L___ j___ g______ L-t- j-s- g-r-c-. ----------------- Lato jest gorące. 0
På sommaren skiner solen. Lat-m-ś-i-ci--ł--ce. L____ ś_____ s______ L-t-m ś-i-c- s-o-c-. -------------------- Latem świeci słońce. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. La-em c-----m- c----i- n- s----r-. L____ c_______ c______ n_ s_______ L-t-m c-o-z-m- c-ę-n-e n- s-a-e-y- ---------------------------------- Latem chodzimy chętnie na spacery. 0
Vintern är kall. Zimą--es- -imn-. Z___ j___ z_____ Z-m- j-s- z-m-o- ---------------- Zimą jest zimno. 0
På vintern snöar eller regnar det. Z-mą -ad---n--- l-b----z--. Z___ p___ ś____ l__ d______ Z-m- p-d- ś-i-g l-b d-s-c-. --------------------------- Zimą pada śnieg lub deszcz. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Z-m--lubim---ie------w d-m-. Z___ l_____ s_______ w d____ Z-m- l-b-m- s-e-z-e- w d-m-. ---------------------------- Zimą lubimy siedzieć w domu. 0
Det är kallt. J--------o. J___ z_____ J-s- z-m-o- ----------- Jest zimno. 0
Det regnar. P-d- de-zc-. P___ d______ P-d- d-s-c-. ------------ Pada deszcz. 0
Det är blåsigt. W--je-w--tr. W____ w_____ W-e-e w-a-r- ------------ Wieje wiatr. 0
Det är varmt. Je-t--iepł-. J___ c______ J-s- c-e-ł-. ------------ Jest ciepło. 0
Det är soligt. J-s--sł--ecz---. J___ s__________ J-s- s-o-e-z-i-. ---------------- Jest słonecznie. 0
Det är klart väder. J-st-p--o--i-. J___ p________ J-s- p-g-d-i-. -------------- Jest pogodnie. 0
Vad är det för väder idag? Jaka--est -zisi---pog-d-? J___ j___ d______ p______ J-k- j-s- d-i-i-j p-g-d-? ------------------------- Jaka jest dzisiaj pogoda? 0
Det är kallt idag. D-is--j j--- -im-o. D______ j___ z_____ D-i-i-j j-s- z-m-o- ------------------- Dzisiaj jest zimno. 0
Det är varmt idag. Dzis--j je-t -ie--o. D______ j___ c______ D-i-i-j j-s- c-e-ł-. -------------------- Dzisiaj jest ciepło. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + polska (1-100) MP3 polska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.