Ordlista

sv vilja ha något   »   am የሆነ ነገር ለመወዳደር

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [ሰባ]

70 [seba]

የሆነ ነገር ለመወዳደር

mewidedi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Vill ni röka? ማጨስ-ይፈልጋሉ? ማ__ ይ_____ ማ-ስ ይ-ል-ሉ- ---------- ማጨስ ይፈልጋሉ? 0
ma---esi-yi-el---l-? m_______ y__________ m-c-’-s- y-f-l-g-l-? -------------------- mach’esi yifeligalu?
Vill ni dansa? መ-ነስ-ይ-ልጋ-? መ___ ይ_____ መ-ነ- ይ-ል-ሉ- ----------- መደነስ ይፈልጋሉ? 0
m-den--i ----l-ga--? m_______ y__________ m-d-n-s- y-f-l-g-l-? -------------------- medenesi yifeligalu?
Vill ni gå ut och gå? የ-ግር--- ---ግ-ይ--ጋሉ? የ___ ጉ_ ማ___ ይ_____ የ-ግ- ጉ- ማ-ረ- ይ-ል-ሉ- ------------------- የእግር ጉዞ ማድረግ ይፈልጋሉ? 0
ye’---ri-gu-- -adi--g- y---l-g-lu? y_______ g___ m_______ y__________ y-’-g-r- g-z- m-d-r-g- y-f-l-g-l-? ---------------------------------- ye’igiri guzo madiregi yifeligalu?
Jag skulle vilja röka. ማጨ--እ-ል-ለው ማ__ እ_____ ማ-ስ እ-ል-ለ- ---------- ማጨስ እፈልጋለው 0
mach--si--feli---ewi m_______ i__________ m-c-’-s- i-e-i-a-e-i -------------------- mach’esi ifeligalewi
Vill du ha en cigarett? ሲጋ- --ል--ህ-ጊ---? ሲ__ ት___________ ሲ-ራ ት-ል-ለ-/-ያ-ሽ- ---------------- ሲጋራ ትፈልጋለህ/ጊያለሽ? 0
sīga-a tif-l-g--ehi-gīyale-hi? s_____ t______________________ s-g-r- t-f-l-g-l-h-/-ī-a-e-h-? ------------------------------ sīgara tifeligalehi/gīyaleshi?
Han vill ha eld. እሱ --ተር ይፈልጋል እ_ ላ___ ይ____ እ- ላ-ተ- ይ-ል-ል ------------- እሱ ላይተር ይፈልጋል 0
isu l-y--er--yif--i-a-i i__ l_______ y_________ i-u l-y-t-r- y-f-l-g-l- ----------------------- isu layiteri yifeligali
Jag skulle vilja ha något att dricka. ጥቂት--ገ- መ--ት-እፈልጋለው። ጥ__ ነ__ መ___ እ______ ጥ-ት ነ-ር መ-ጣ- እ-ል-ለ-። -------------------- ጥቂት ነገር መጠጣት እፈልጋለው። 0
t’-k--ti-ne--r--met’e-’-ti--f--i-a-ew-. t_______ n_____ m_________ i___________ t-i-’-t- n-g-r- m-t-e-’-t- i-e-i-a-e-i- --------------------------------------- t’ik’īti negeri met’et’ati ifeligalewi.
Jag skulle vilja äta något. ጥ-ት --ር --ላ--እፈ-ጋ--። ጥ__ ነ__ መ___ እ______ ጥ-ት ነ-ር መ-ላ- እ-ል-ለ-። -------------------- ጥቂት ነገር መብላት እፈልጋለው። 0
t’-k’----neg--i-m--il-t--ifel----ewi. t_______ n_____ m_______ i___________ t-i-’-t- n-g-r- m-b-l-t- i-e-i-a-e-i- ------------------------------------- t’ik’īti negeri mebilati ifeligalewi.
Jag skulle vilja vila mig lite. ት-ሽ---- ---ጋለው። ት__ ማ__ እ______ ት-ሽ ማ-ፍ እ-ል-ለ-። --------------- ትንሽ ማረፍ እፈልጋለው። 0
t-n-s-i m-r--- --e---al-w-. t______ m_____ i___________ t-n-s-i m-r-f- i-e-i-a-e-i- --------------------------- tinishi marefi ifeligalewi.
Jag skulle vilja fråga er något. ጥቂት-ነገ----ይ-ዎ---ል---። ጥ__ ነ__ ል____ እ______ ጥ-ት ነ-ር ል-ይ-ዎ እ-ል-ለ-። --------------------- ጥቂት ነገር ልጠይቅዎ እፈልጋለው። 0
t’i-’īti ne---- -i--e-i--iwo-if-l----ew-. t_______ n_____ l___________ i___________ t-i-’-t- n-g-r- l-t-e-i-’-w- i-e-i-a-e-i- ----------------------------------------- t’ik’īti negeri lit’eyik’iwo ifeligalewi.
Jag skulle vilja be er om något. ጥቂት--ገር --ዲሰ-----ይ-- -ፈ-ጋ-ው። ጥ__ ነ__ እ_____ ል____ እ______ ጥ-ት ነ-ር እ-ዲ-ጡ- ል-ይ-ዎ እ-ል-ለ-። ---------------------------- ጥቂት ነገር እንዲሰጡኝ ልጠይቅዎ እፈልጋለው። 0
t’---īti--egeri---idīs--’u-----i--ey-k--w--ife-i-a--wi. t_______ n_____ i____________ l___________ i___________ t-i-’-t- n-g-r- i-i-ī-e-’-n-i l-t-e-i-’-w- i-e-i-a-e-i- ------------------------------------------------------- t’ik’īti negeri inidīset’unyi lit’eyik’iwo ifeligalewi.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. ልጋብ-ዎ--ፈልጋ-ው። ል____ እ______ ል-ብ-ዎ እ-ል-ለ-። ------------- ልጋብዝዎ እፈልጋለው። 0
l--a--ziw- -----g-lew-. l_________ i___________ l-g-b-z-w- i-e-i-a-e-i- ----------------------- ligabiziwo ifeligalewi.
Vad vill ni ha? ም---ንዳቀ-ብል- ይ---ሉ? ም_ እ_______ ይ_____ ም- እ-ዳ-ር-ል- ይ-ል-ሉ- ------------------ ምን እንዳቀርብልዎ ይፈልጋሉ? 0
m-n-------k-e--b--i-- -i--l-g-lu? m___ i_______________ y__________ m-n- i-i-a-’-r-b-l-w- y-f-l-g-l-? --------------------------------- mini inidak’eribiliwo yifeligalu?
Vill ni ha en kaffe? ቡና---ል-ሉ? ቡ_ ይ_____ ቡ- ይ-ል-ሉ- --------- ቡና ይፈልጋሉ? 0
b--- -i-----a-u? b___ y__________ b-n- y-f-l-g-l-? ---------------- buna yifeligalu?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? ወይ- ሻ--ይ-ዳ-? ወ__ ሻ_ ይ____ ወ-ስ ሻ- ይ-ዳ-? ------------ ወይስ ሻይ ይወዳሉ? 0
w-y--i sha-i ----d-lu? w_____ s____ y________ w-y-s- s-a-i y-w-d-l-? ---------------------- weyisi shayi yiwedalu?
Vi skulle vilja åka hem. ወ--ቤት--ን-- እ-ፈል--ን። ወ_ ቤ_ መ___ እ_______ ወ- ቤ- መ-ዳ- እ-ፈ-ጋ-ን- ------------------- ወደ ቤት መንዳት እንፈልጋለን። 0
wed---ēt- --n-d--i in-fe-i--l-ni. w___ b___ m_______ i_____________ w-d- b-t- m-n-d-t- i-i-e-i-a-e-i- --------------------------------- wede bēti menidati inifeligaleni.
Vill ni ha en taxi? ታክ---ፈል-ሉ? ታ__ ይ_____ ታ-ሲ ይ-ል-ሉ- ---------- ታክሲ ይፈልጋሉ? 0
t-k-sī y-f-li-al-? t_____ y__________ t-k-s- y-f-l-g-l-? ------------------ takisī yifeligalu?
De vill ringa. ስልክ-መደወ- -----？ ስ__ መ___ ይ_____ ስ-ክ መ-ወ- ይ-ል-ሉ- --------------- ስልክ መደወል ይፈልጋሉ？ 0
s-l-ki-med--el- y---l----u？ s_____ m_______ y__________ s-l-k- m-d-w-l- y-f-l-g-l-？ --------------------------- siliki medeweli yifeligalu？

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + amhariska (1-100) MP3 amhariska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.