Ordlista

sv vilja ha något   »   bs nešto željeti

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sedamdeset]

nešto željeti

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bosniska Spela Mer
Vill ni röka? Že--t---i-p--iti? Ž_____ l_ p______ Ž-l-t- l- p-š-t-? ----------------- Želite li pušiti? 0
Vill ni dansa? Želite-li pl-s-t-? Ž_____ l_ p_______ Ž-l-t- l- p-e-a-i- ------------------ Želite li plesati? 0
Vill ni gå ut och gå? Ž--it- l- še-at-? Ž_____ l_ š______ Ž-l-t- l- š-t-t-? ----------------- Želite li šetati? 0
Jag skulle vilja röka. Ja -el-m p--i-i. J_ ž____ p______ J- ž-l-m p-š-t-. ---------------- Ja želim pušiti. 0
Vill du ha en cigarett? Že-i- li-c-gar---? Ž____ l_ c________ Ž-l-š l- c-g-r-t-? ------------------ Želiš li cigaretu? 0
Han vill ha eld. On že-i------. O_ ž___ v_____ O- ž-l- v-t-u- -------------- On želi vatru. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. J- -e-im n-š-o-----. J_ ž____ n____ p____ J- ž-l-m n-š-o p-t-. -------------------- Ja želim nešto piti. 0
Jag skulle vilja äta något. Ja----im-ne--o-j-s--. J_ ž____ n____ j_____ J- ž-l-m n-š-o j-s-i- --------------------- Ja želim nešto jesti. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Ja--- ž-li---a--------iti. J_ s_ ž____ m___ o________ J- s- ž-l-m m-l- o-m-r-t-. -------------------------- Ja se želim malo odmoriti. 0
Jag skulle vilja fråga er något. J--Vas ---i- neš-- pit---. J_ V__ ž____ n____ p______ J- V-s ž-l-m n-š-o p-t-t-. -------------------------- Ja Vas želim nešto pitati. 0
Jag skulle vilja be er om något. Ja-V-s ------za n--to za-ol--i. J_ V__ ž____ z_ n____ z________ J- V-s ž-l-m z- n-š-o z-m-l-t-. ------------------------------- Ja Vas želim za nešto zamoliti. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. J- V---že--m n- --š----oz-ati. J_ V__ ž____ n_ n____ p_______ J- V-s ž-l-m n- n-š-o p-z-a-i- ------------------------------ Ja Vas želim na nešto pozvati. 0
Vad vill ni ha? Šta-že-i-e, -----? Š__ ž______ m_____ Š-a ž-l-t-, m-l-m- ------------------ Šta želite, molim? 0
Vill ni ha en kaffe? Ž-l-t------af-? Ž_____ l_ k____ Ž-l-t- l- k-f-? --------------- Želite li kafu? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Il--radij----li----a-? I__ r_____ ž_____ č___ I-i r-d-j- ž-l-t- č-j- ---------------------- Ili radije želite čaj? 0
Vi skulle vilja åka hem. Mi--e -el--o-voz--i --ć-. M_ s_ ž_____ v_____ k____ M- s- ž-l-m- v-z-t- k-ć-. ------------------------- Mi se želimo voziti kući. 0
Vill ni ha en taxi? Ž-l--e li-vi--a-s-? Ž_____ l_ v_ t_____ Ž-l-t- l- v- t-k-i- ------------------- Želite li vi taksi? 0
De vill ringa. Oni--el---ele--n-rati. O__ ž___ t____________ O-i ž-l- t-l-f-n-r-t-. ---------------------- Oni žele telefonirati. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bosniska (1-100) MP3 bosniska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.