Ordlista

sv vilja ha något   »   no ville noe 1

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [sytti]

ville noe 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Vill ni röka? V-- -u-røy--? V__ d_ r_____ V-l d- r-y-e- ------------- Vil du røyke? 0
Vill ni dansa? Vi--d- ---s-? V__ d_ d_____ V-l d- d-n-e- ------------- Vil du danse? 0
Vill ni gå ut och gå? V-l -- ----- t--? V__ d_ g_ e_ t___ V-l d- g- e- t-r- ----------------- Vil du gå en tur? 0
Jag skulle vilja röka. Je----l --e-n--r-y-e. J__ v__ g_____ r_____ J-g v-l g-e-n- r-y-e- --------------------- Jeg vil gjerne røyke. 0
Vill du ha en cigarett? V-- d- ---en -i-a----? V__ d_ h_ e_ s________ V-l d- h- e- s-g-r-t-? ---------------------- Vil du ha en sigarett? 0
Han vill ha eld. Han--i---a--y-. H__ v__ h_ f___ H-n v-l h- f-r- --------------- Han vil ha fyr. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. J-g -il -j-r----- -oe å --i--e. J__ v__ g_____ h_ n__ å d______ J-g v-l g-e-n- h- n-e å d-i-k-. ------------------------------- Jeg vil gjerne ha noe å drikke. 0
Jag skulle vilja äta något. J-- v-l---e-n- spi-e noe. J__ v__ g_____ s____ n___ J-g v-l g-e-n- s-i-e n-e- ------------------------- Jeg vil gjerne spise noe. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Jeg v-l gjer-e--v-le lit-. J__ v__ g_____ h____ l____ J-g v-l g-e-n- h-i-e l-t-. -------------------------- Jeg vil gjerne hvile litt. 0
Jag skulle vilja fråga er något. J-- vil---e-ne--p--re de--n--. J__ v__ g_____ s_____ d__ n___ J-g v-l g-e-n- s-ø-r- d-g n-e- ------------------------------ Jeg vil gjerne spørre deg noe. 0
Jag skulle vilja be er om något. J---vil-----n- -- de- -m n-e. J__ v__ g_____ b_ d__ o_ n___ J-g v-l g-e-n- b- d-g o- n-e- ----------------------------- Jeg vil gjerne be deg om noe. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. J-- -il-g--------viter--de- -å ---. J__ v__ g_____ i_______ d__ p_ n___ J-g v-l g-e-n- i-v-t-r- d-g p- n-e- ----------------------------------- Jeg vil gjerne invitere deg på noe. 0
Vad vill ni ha? H-a-vi- -- h-? H__ v__ d_ h__ H-a v-l d- h-? -------------- Hva vil du ha? 0
Vill ni ha en kaffe? V---du -- -- k-ffe? V__ d_ h_ e_ k_____ V-l d- h- e- k-f-e- ------------------- Vil du ha en kaffe? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? E-le- -i- ------le- -a -n--e? E____ v__ d_ h_____ h_ e_ t__ E-l-r v-l d- h-l-e- h- e- t-? ----------------------------- Eller vil du heller ha en te? 0
Vi skulle vilja åka hem. Vi--il gje-n- -jøre----m. V_ v__ g_____ k____ h____ V- v-l g-e-n- k-ø-e h-e-. ------------------------- Vi vil gjerne kjøre hjem. 0
Vill ni ha en taxi? Vil ---e -- -n-dr--j-? V__ d___ h_ e_ d______ V-l d-r- h- e- d-o-j-? ---------------------- Vil dere ha en drosje? 0
De vill ringa. De--i--g---n- r-n-e. D_ v__ g_____ r_____ D- v-l g-e-n- r-n-e- -------------------- De vil gjerne ringe. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + norska (1-100) MP3 norska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.