Би-е-ің-з келе-м-?
Билегіңіз келе ме?
Б-л-г-ң-з к-л- м-?
------------------
Билегіңіз келе ме? 0 Bï---i-iz--ele-m-?Bïlegiñiz kele me?B-l-g-ñ-z k-l- m-?------------------Bïlegiñiz kele me?
С-----де--ң---ке---ме?
Серуендегіңіз келе ме?
С-р-е-д-г-ң-з к-л- м-?
----------------------
Серуендегіңіз келе ме? 0 Se-w--d--------ele me?Serwendegiñiz kele me?S-r-e-d-g-ñ-z k-l- m-?----------------------Serwendegiñiz kele me?
Оғ----т----кер-к.
Оған оттық керек.
О-а- о-т-қ к-р-к-
-----------------
Оған оттық керек. 0 Oğ-n---t-q-k-re-.Oğan ottıq kerek.O-a- o-t-q k-r-k------------------Oğan ottıq kerek.
Б---- де-алғым --ліп -ұ-.
Біраз демалғым келіп тұр.
Б-р-з д-м-л-ы- к-л-п т-р-
-------------------------
Біраз демалғым келіп тұр. 0 Bir-z-d-ma---m-kel-p -ur.Biraz demalğım kelip tur.B-r-z d-m-l-ı- k-l-p t-r--------------------------Biraz demalğım kelip tur.
С--г------өт------а-ас-м д---ед--.
Сізге бір өтініш жасасам деп едім.
С-з-е б-р ө-і-і- ж-с-с-м д-п е-і-.
----------------------------------
Сізге бір өтініш жасасам деп едім. 0 Si-ge-bi--öt---ş-j-sasa- -e- -dim.Sizge bir ötiniş jasasam dep edim.S-z-e b-r ö-i-i- j-s-s-m d-p e-i-.----------------------------------Sizge bir ötiniş jasasam dep edim.
Сізді -і---е-ге ша-----ы--д-п-е---.
Сізді бір жерге шақырайын деп едім.
С-з-і б-р ж-р-е ш-қ-р-й-н д-п е-і-.
-----------------------------------
Сізді бір жерге шақырайын деп едім. 0 Si------- ---g- ş-qı--y-n---- edim.Sizdi bir jerge şaqırayın dep edim.S-z-i b-r j-r-e ş-q-r-y-n d-p e-i-.-----------------------------------Sizdi bir jerge şaqırayın dep edim.
О----ың ------- ш-лғыс---еп еді.
Олардың қоңырау шалғысы кеп еді.
О-а-д-ң қ-ң-р-у ш-л-ы-ы к-п е-і-
--------------------------------
Олардың қоңырау шалғысы кеп еді. 0 Ol---ıñ-qo--r-w---l--sı-kep e-i.Olardıñ qoñıraw şalğısı kep edi.O-a-d-ñ q-ñ-r-w ş-l-ı-ı k-p e-i---------------------------------Olardıñ qoñıraw şalğısı kep edi.
Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk.
Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk.
Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans.
Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme.
Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats.
De lagras inte tillsammans med modersmålet.
Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan.
Flera studier har kommit fram till denna slutsats.
Neuroforskare undersökte olika försökspersoner.
Dessa försökspersoner talade två språk flytande.
En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken.
Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet.
Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna.
På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna.
Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra!
Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så.
Personer med hjärnskador visar olika symptom.
Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem.
De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord.
Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom.
Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken.
Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera.
Då talar patienterna ett språk bättre än det andra.
De två olika språken lärs om med olika hastigheter.
Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats.
Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra.
Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk.
Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.