Ordlista

sv vilja ha något   »   kk to like something

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [жетпіс]

70 [jetpis]

to like something

[birdeñe istegisi kelw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Vill ni röka? Т-м-к- ш----ң----е---ме? Темекі шеккіңіз келе ме? Т-м-к- ш-к-і-і- к-л- м-? ------------------------ Темекі шеккіңіз келе ме? 0
T--e-i şe---ñi- -ele-m-? Temeki şekkiñiz kele me? T-m-k- ş-k-i-i- k-l- m-? ------------------------ Temeki şekkiñiz kele me?
Vill ni dansa? Би-е-ің-з келе-м-? Билегіңіз келе ме? Б-л-г-ң-з к-л- м-? ------------------ Билегіңіз келе ме? 0
Bï---i-iz--ele-m-? Bïlegiñiz kele me? B-l-g-ñ-z k-l- m-? ------------------ Bïlegiñiz kele me?
Vill ni gå ut och gå? С-----де--ң---ке---ме? Серуендегіңіз келе ме? С-р-е-д-г-ң-з к-л- м-? ---------------------- Серуендегіңіз келе ме? 0
Se-w--d--------ele me? Serwendegiñiz kele me? S-r-e-d-g-ñ-z k-l- m-? ---------------------- Serwendegiñiz kele me?
Jag skulle vilja röka. Те--к- ш-к-ім -е-іп-т--. Темекі шеккім келіп тұр. Т-м-к- ш-к-і- к-л-п т-р- ------------------------ Темекі шеккім келіп тұр. 0
T-me-i ş----- k-lip-tur. Temeki şekkim kelip tur. T-m-k- ş-k-i- k-l-p t-r- ------------------------ Temeki şekkim kelip tur.
Vill du ha en cigarett? Си--р------к-ң к--е--е? Сигарет шеккің келе ме? С-г-р-т ш-к-і- к-л- м-? ----------------------- Сигарет шеккің келе ме? 0
Sï-ar-- ş---i--ke-e---? Sïgaret şekkiñ kele me? S-g-r-t ş-k-i- k-l- m-? ----------------------- Sïgaret şekkiñ kele me?
Han vill ha eld. Оғ----т----кер-к. Оған оттық керек. О-а- о-т-қ к-р-к- ----------------- Оған оттық керек. 0
Oğ-n---t-q-k-re-. Oğan ottıq kerek. O-a- o-t-q k-r-k- ----------------- Oğan ottıq kerek.
Jag skulle vilja ha något att dricka. Б--д-ңе і-к--------ұр. Бірдеңе ішкім кеп тұр. Б-р-е-е і-к-м к-п т-р- ---------------------- Бірдеңе ішкім кеп тұр. 0
Bird-ñ- --kim-k-p-tu-. Birdeñe işkim kep tur. B-r-e-e i-k-m k-p t-r- ---------------------- Birdeñe işkim kep tur.
Jag skulle vilja äta något. Б-р-е-е -е-ім -ел-п---р. Бірдеңе жегім келіп тұр. Б-р-е-е ж-г-м к-л-п т-р- ------------------------ Бірдеңе жегім келіп тұр. 0
Bi-d-----e--- keli- -u-. Birdeñe jegim kelip tur. B-r-e-e j-g-m k-l-p t-r- ------------------------ Birdeñe jegim kelip tur.
Jag skulle vilja vila mig lite. Б---- де-алғым --ліп -ұ-. Біраз демалғым келіп тұр. Б-р-з д-м-л-ы- к-л-п т-р- ------------------------- Біраз демалғым келіп тұр. 0
Bir-z-d-ma---m-kel-p -ur. Biraz demalğım kelip tur. B-r-z d-m-l-ı- k-l-p t-r- ------------------------- Biraz demalğım kelip tur.
Jag skulle vilja fråga er något. С---ен -і---ңе-с--а-ы---е- еді. Сізден бірдеңе сұрағым кеп еді. С-з-е- б-р-е-е с-р-ғ-м к-п е-і- ------------------------------- Сізден бірдеңе сұрағым кеп еді. 0
S-z-en --rd--- s-r-ğı--k-p-e-i. Sizden birdeñe surağım kep edi. S-z-e- b-r-e-e s-r-ğ-m k-p e-i- ------------------------------- Sizden birdeñe surağım kep edi.
Jag skulle vilja be er om något. С--г------өт------а-ас-м д---ед--. Сізге бір өтініш жасасам деп едім. С-з-е б-р ө-і-і- ж-с-с-м д-п е-і-. ---------------------------------- Сізге бір өтініш жасасам деп едім. 0
Si-ge-bi--öt---ş-j-sasa- -e- -dim. Sizge bir ötiniş jasasam dep edim. S-z-e b-r ö-i-i- j-s-s-m d-p e-i-. ---------------------------------- Sizge bir ötiniş jasasam dep edim.
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Сізді -і---е-ге ша-----ы--д-п-е---. Сізді бір жерге шақырайын деп едім. С-з-і б-р ж-р-е ш-қ-р-й-н д-п е-і-. ----------------------------------- Сізді бір жерге шақырайын деп едім. 0
Si------- ---g- ş-qı--y-n---- edim. Sizdi bir jerge şaqırayın dep edim. S-z-i b-r j-r-e ş-q-r-y-n d-p e-i-. ----------------------------------- Sizdi bir jerge şaqırayın dep edim.
Vad vill ni ha? Сіз -е қал-йс--? Сіз не қалайсыз? С-з н- қ-л-й-ы-? ---------------- Сіз не қалайсыз? 0
Si--n------y-ız? Siz ne qalaysız? S-z n- q-l-y-ı-? ---------------- Siz ne qalaysız?
Vill ni ha en kaffe? К-ф---шкің---к--е--е? Кофе ішкіңіз келе ме? К-ф- і-к-ң-з к-л- м-? --------------------- Кофе ішкіңіз келе ме? 0
Ko---iş--ñ-- ke----e? Kofe işkiñiz kele me? K-f- i-k-ñ-z k-l- m-? --------------------- Kofe işkiñiz kele me?
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Әлде -а--ішк-ңіз-к-л- --? Әлде шай ішкіңіз келе ме? Ә-д- ш-й і-к-ң-з к-л- м-? ------------------------- Әлде шай ішкіңіз келе ме? 0
Ä--- şay i--i--z--ele---? Älde şay işkiñiz kele me? Ä-d- ş-y i-k-ñ-z k-l- m-? ------------------------- Älde şay işkiñiz kele me?
Vi skulle vilja åka hem. Үй-- қ-й-сақ де- --і-. Үйге қайтсақ деп едік. Ү-г- қ-й-с-қ д-п е-і-. ---------------------- Үйге қайтсақ деп едік. 0
Üy-- -ay--aq -e--e-i-. Üyge qaytsaq dep edik. Ü-g- q-y-s-q d-p e-i-. ---------------------- Üyge qaytsaq dep edik.
Vill ni ha en taxi? Се-д------а--и --рек-п-? Сендерге такси керек пе? С-н-е-г- т-к-и к-р-к п-? ------------------------ Сендерге такси керек пе? 0
S-nder-- ---sï --re---e? Senderge taksï kerek pe? S-n-e-g- t-k-ï k-r-k p-? ------------------------ Senderge taksï kerek pe?
De vill ringa. О----ың ------- ш-лғыс---еп еді. Олардың қоңырау шалғысы кеп еді. О-а-д-ң қ-ң-р-у ш-л-ы-ы к-п е-і- -------------------------------- Олардың қоңырау шалғысы кеп еді. 0
Ol---ıñ-qo--r-w---l--sı-kep e-i. Olardıñ qoñıraw şalğısı kep edi. O-a-d-ñ q-ñ-r-w ş-l-ı-ı k-p e-i- -------------------------------- Olardıñ qoñıraw şalğısı kep edi.

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.