Ordlista

sv vilja ha något   »   it aver voglia di qualcosa

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [settanta]

aver voglia di qualcosa

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska italienska Spela Mer
Vill ni röka? Le v- d---u-a-e? L_ v_ d_ f______ L- v- d- f-m-r-? ---------------- Le va di fumare? 0
Vill ni dansa? Le ---d- --ll-r-? L_ v_ d_ b_______ L- v- d- b-l-a-e- ----------------- Le va di ballare? 0
Vill ni gå ut och gå? Le--a di ---e una --s--ggi-t-? L_ v_ d_ f___ u__ p___________ L- v- d- f-r- u-a p-s-e-g-a-a- ------------------------------ Le va di fare una passeggiata? 0
Jag skulle vilja röka. V-rr-i-f-ma--. V_____ f______ V-r-e- f-m-r-. -------------- Vorrei fumare. 0
Vill du ha en cigarett? V-o- u-a-s--a--t--? V___ u__ s_________ V-o- u-a s-g-r-t-a- ------------------- Vuoi una sigaretta? 0
Han vill ha eld. L-- vo-re-be ac----e----u----i-a---t--. L__ v_______ a________ (___ s__________ L-i v-r-e-b- a-c-n-e-e (-n- s-g-r-t-a-. --------------------------------------- Lui vorrebbe accendere (una sigaretta). 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Vor----ber-----l-os-. V_____ b___ q________ V-r-e- b-r- q-a-c-s-. --------------------- Vorrei bere qualcosa. 0
Jag skulle vilja äta något. V-rre---------e------o--. V_____ m_______ q________ V-r-e- m-n-i-r- q-a-c-s-. ------------------------- Vorrei mangiare qualcosa. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Vo-rei ---o--rmi--n -o-. V_____ r________ u_ p___ V-r-e- r-p-s-r-i u- p-’- ------------------------ Vorrei riposarmi un po’. 0
Jag skulle vilja fråga er något. V-------hi-d-rL---n- -o--. V_____ c________ u__ c____ V-r-e- c-i-d-r-e u-a c-s-. -------------------------- Vorrei chiederLe una cosa. 0
Jag skulle vilja be er om något. Vo-r-- chi-d-rL- -n---vore. V_____ c________ u_ f______ V-r-e- c-i-d-r-e u- f-v-r-. --------------------------- Vorrei chiederLe un favore. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Vorrei o-fr---e qua-c-s-. V_____ o_______ q________ V-r-e- o-f-i-L- q-a-c-s-. ------------------------- Vorrei offrirLe qualcosa. 0
Vad vill ni ha? De-id-ra, p-e--? D________ p_____ D-s-d-r-, p-e-o- ---------------- Desidera, prego? 0
Vill ni ha en kaffe? Gradi--e ---ca---? G_______ u_ c_____ G-a-i-c- u- c-f-è- ------------------ Gradisce un caffè? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? O-pr-f-r--c---n tè? O p_________ u_ t__ O p-e-e-i-c- u- t-? ------------------- O preferisce un tè? 0
Vi skulle vilja åka hem. Vor--mmo-a-da-e a-ca--. V_______ a_____ a c____ V-r-e-m- a-d-r- a c-s-. ----------------------- Vorremmo andare a casa. 0
Vill ni ha en taxi? V--re-t--u--t-s-ì? V_______ u_ t_____ V-r-e-t- u- t-s-ì- ------------------ Vorreste un tassì? 0
De vill ringa. Lo---v-rr-b-er- --l----a--. L___ v_________ t__________ L-r- v-r-e-b-r- t-l-f-n-r-. --------------------------- Loro vorrebbero telefonare. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + italienska (1-100) MP3 italienska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.