Ordlista

sv vilja ha något   »   da gerne ville noget

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [halvfjerds]

gerne ville noget

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska danska Spela Mer
Vill ni röka? Vil-------n--r--e? V__ d_ g____ r____ V-l d- g-r-e r-g-? ------------------ Vil du gerne ryge? 0
Vill ni dansa? V------ger-----n--? V__ d_ g____ d_____ V-l d- g-r-e d-n-e- ------------------- Vil du gerne danse? 0
Vill ni gå ut och gå? V-l-d- -e-ne-g- e---ur? V__ d_ g____ g_ e_ t___ V-l d- g-r-e g- e- t-r- ----------------------- Vil du gerne gå en tur? 0
Jag skulle vilja röka. J---v-l --r-- ryg-. J__ v__ g____ r____ J-g v-l g-r-e r-g-. ------------------- Jeg vil gerne ryge. 0
Vill du ha en cigarett? V-l ----------a---en----are-? V__ d_ g____ h___ e_ c_______ V-l d- g-r-e h-v- e- c-g-r-t- ----------------------------- Vil du gerne have en cigaret? 0
Han vill ha eld. H-n vil--e-ne-ha-e--ld. H__ v__ g____ h___ i___ H-n v-l g-r-e h-v- i-d- ----------------------- Han vil gerne have ild. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. J-- -il-gern- -r-kk- -o--t. J__ v__ g____ d_____ n_____ J-g v-l g-r-e d-i-k- n-g-t- --------------------------- Jeg vil gerne drikke noget. 0
Jag skulle vilja äta något. J----il g-rn- -ave no-et ---s-i-e. J__ v__ g____ h___ n____ a_ s_____ J-g v-l g-r-e h-v- n-g-t a- s-i-e- ---------------------------------- Jeg vil gerne have noget at spise. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Jeg v-- ---ne -lap-- -i-- -f. J__ v__ g____ s_____ l___ a__ J-g v-l g-r-e s-a-p- l-d- a-. ----------------------------- Jeg vil gerne slappe lidt af. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Je---------ne s---g--di--om nog-t. J__ v__ g____ s_____ d__ o_ n_____ J-g v-l g-r-e s-ø-g- d-g o- n-g-t- ---------------------------------- Jeg vil gerne spørge dig om noget. 0
Jag skulle vilja be er om något. J-- --l --r-e be---d-g--m no-et. J__ v__ g____ b___ d__ o_ n_____ J-g v-l g-r-e b-d- d-g o- n-g-t- -------------------------------- Jeg vil gerne bede dig om noget. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. J-----l g---e invi-ere d-----l--oget. J__ v__ g____ i_______ d__ t__ n_____ J-g v-l g-r-e i-v-t-r- d-g t-l n-g-t- ------------------------------------- Jeg vil gerne invitere dig til noget. 0
Vad vill ni ha? H-ad---a- --- v-r-? H___ s___ d__ v____ H-a- s-a- d-t v-r-? ------------------- Hvad skal det være? 0
Vill ni ha en kaffe? V-- d- g---e--ave -af--? V__ d_ g____ h___ k_____ V-l d- g-r-e h-v- k-f-e- ------------------------ Vil du gerne have kaffe? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? E-le---il-du-h----re --v---e? E____ v__ d_ h______ h___ t__ E-l-r v-l d- h-l-e-e h-v- t-? ----------------------------- Eller vil du hellere have te? 0
Vi skulle vilja åka hem. Vi v---g-----kø-e-h-e-. V_ v__ g____ k___ h____ V- v-l g-r-e k-r- h-e-. ----------------------- Vi vil gerne køre hjem. 0
Vill ni ha en taxi? V-- - ge-n-----e-e- -axa? V__ I g____ h___ e_ t____ V-l I g-r-e h-v- e- t-x-? ------------------------- Vil I gerne have en taxa? 0
De vill ringa. De --l g-r-e ringe -il-no---. D_ v__ g____ r____ t__ n_____ D- v-l g-r-e r-n-e t-l n-g-n- ----------------------------- De vil gerne ringe til nogen. 0

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.