Ordlista

sv vilja ha något   »   nl iets leuk vinden

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [zeventig]

iets leuk vinden

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Vill ni röka? Wi-t u--o---? W___ u r_____ W-l- u r-k-n- ------------- Wilt u roken? 0
Vill ni dansa? W-l--u dans-n? W___ u d______ W-l- u d-n-e-? -------------- Wilt u dansen? 0
Vill ni gå ut och gå? W-l----w--d-l--? W___ u w________ W-l- u w-n-e-e-? ---------------- Wilt u wandelen? 0
Jag skulle vilja röka. Ik-----gr----r---n. I_ w__ g____ r_____ I- w-l g-a-g r-k-n- ------------------- Ik wil graag roken. 0
Vill du ha en cigarett? Wil ----e----g-re-? W__ j_ e__ s_______ W-l j- e-n s-g-r-t- ------------------- Wil je een sigaret? 0
Han vill ha eld. Hi--wil ee- vu---j-. H__ w__ e__ v_______ H-j w-l e-n v-u-t-e- -------------------- Hij wil een vuurtje. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Ik wil---a-g iet- -rink--. I_ w__ g____ i___ d_______ I- w-l g-a-g i-t- d-i-k-n- -------------------------- Ik wil graag iets drinken. 0
Jag skulle vilja äta något. I--w-- --a-g ie----ten. I_ w__ g____ i___ e____ I- w-l g-a-g i-t- e-e-. ----------------------- Ik wil graag iets eten. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. I---i- -r-ag -----ee--e---t-u----. I_ w__ g____ e__ b_____ u_________ I- w-l g-a-g e-n b-e-j- u-t-u-t-n- ---------------------------------- Ik wil graag een beetje uitrusten. 0
Jag skulle vilja fråga er något. Ik-----u ----g--e-- ------. I_ w__ u g____ i___ v______ I- w-l u g-a-g i-t- v-a-e-. --------------------------- Ik wil u graag iets vragen. 0
Jag skulle vilja be er om något. I------- gr-a- o- i-ts -rage-. I_ w__ u g____ o_ i___ v______ I- w-l u g-a-g o- i-t- v-a-e-. ------------------------------ Ik wil u graag om iets vragen. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Ik-wil u-gra----r--n--voo---i-n---g--. I_ w__ u g____ e_____ v___ u__________ I- w-l u g-a-g e-g-n- v-o- u-t-o-i-e-. -------------------------------------- Ik wil u graag ergens voor uitnodigen. 0
Vad vill ni ha? Wa--wi-t --g--ag? W__ w___ u g_____ W-t w-l- u g-a-g- ----------------- Wat wilt u graag? 0
Vill ni ha en kaffe? W--t u k-ff-e? W___ u k______ W-l- u k-f-i-? -------------- Wilt u koffie? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? Of -ilt-u -ie-er---ee? O_ w___ u l_____ t____ O- w-l- u l-e-e- t-e-? ---------------------- Of wilt u liever thee? 0
Vi skulle vilja åka hem. Wij----le--gr--- -a---h-is--i---n. W__ w_____ g____ n___ h___ r______ W-j w-l-e- g-a-g n-a- h-i- r-j-e-. ---------------------------------- Wij willen graag naar huis rijden. 0
Vill ni ha en taxi? Wi--en jul--e e-n--axi? W_____ j_____ e__ t____ W-l-e- j-l-i- e-n t-x-? ----------------------- Willen jullie een taxi? 0
De vill ringa. Z---w-ll-n-g-------l---ner-n. Z__ w_____ g____ t___________ Z-j w-l-e- g-a-g t-l-f-n-r-n- ----------------------------- Zij willen graag telefoneren. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nederländska (1-100) MP3 nederländska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.