Ordlista

sv vilja ha något   »   ro „a dori” ceva

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [şaptezeci]

„a dori” ceva

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Vill ni röka? Dor--i--- -um---? D_____ s_ f______ D-r-ţ- s- f-m-ţ-? ----------------- Doriţi să fumaţi? 0
Vill ni dansa? Do---------a-saţi? D_____ s_ d_______ D-r-ţ- s- d-n-a-i- ------------------ Doriţi să dansaţi? 0
Vill ni gå ut och gå? D-r-ţi să -e--e-------li-b--e? D_____ s_ m______ l_ p________ D-r-ţ- s- m-r-e-i l- p-i-b-r-? ------------------------------ Doriţi să mergeţi la plimbare? 0
Jag skulle vilja röka. Vrea- s- f-m-z. V____ s_ f_____ V-e-u s- f-m-z- --------------- Vreau să fumez. 0
Vill du ha en cigarett? V----- --gar-? V___ o ţ______ V-e- o ţ-g-r-? -------------- Vrei o ţigară? 0
Han vill ha eld. El v-e- ---fo-. E_ v___ u_ f___ E- v-e- u- f-c- --------------- El vrea un foc. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Dor--c -- b--u -e--. D_____ s_ b___ c____ D-r-s- s- b-a- c-v-. -------------------- Doresc să beau ceva. 0
Jag skulle vilja äta något. D--e-- ----ă--n--ceva. D_____ s_ m_____ c____ D-r-s- s- m-n-n- c-v-. ---------------------- Doresc să mănânc ceva. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. Dor--- s--mă--d-h-es--puţin. D_____ s_ m_ o_______ p_____ D-r-s- s- m- o-i-n-s- p-ţ-n- ---------------------------- Doresc să mă odihnesc puţin. 0
Jag skulle vilja fråga er något. D-r-sc-să ------reb-ceva. D_____ s_ v_ î_____ c____ D-r-s- s- v- î-t-e- c-v-. ------------------------- Doresc să vă întreb ceva. 0
Jag skulle vilja be er om något. Do--sc s---ă-rog---v-. D_____ s_ v_ r__ c____ D-r-s- s- v- r-g c-v-. ---------------------- Doresc să vă rog ceva. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. D-r-s--s---ă ---i- ---c---. D_____ s_ v_ i____ l_ c____ D-r-s- s- v- i-v-t l- c-v-. --------------------------- Doresc să vă invit la ceva. 0
Vad vill ni ha? Ce do--ţi-----o-? C_ d_____ v_ r___ C- d-r-ţ- v- r-g- ----------------- Ce doriţi vă rog? 0
Vill ni ha en kaffe? Dori-- - ---ea? D_____ o c_____ D-r-ţ- o c-f-a- --------------- Doriţi o cafea? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? S-u-d-r--i mai b----u--ceai? S__ d_____ m__ b___ u_ c____ S-u d-r-ţ- m-i b-n- u- c-a-? ---------------------------- Sau doriţi mai bine un ceai? 0
Vi skulle vilja åka hem. V--m-s--m-r-em a-as-. V___ s_ m_____ a_____ V-e- s- m-r-e- a-a-ă- --------------------- Vrem să mergem acasă. 0
Vill ni ha en taxi? V---i -n -axi? V____ u_ t____ V-e-i u- t-x-? -------------- Vreţi un taxi? 0
De vill ringa. Ei --- s- -e---n t---f--. E_ v__ s_ d__ u_ t_______ E- v-r s- d-a u- t-l-f-n- ------------------------- Ei vor să dea un telefon. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + rumänska (1-100) MP3 rumänska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.