Ordlista

sv motivera något 2   »   ca argumentar alguna cosa 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [setanta-sis]

argumentar alguna cosa 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska katalanska Spela Mer
Varför kom du inte? Per -uè-no---s-----r? P__ q__ n_ v__ v_____ P-r q-è n- v-s v-n-r- --------------------- Per què no vas venir? 0
Jag var sjuk. E-------ala-t - --. E_____ m_____ / -__ E-t-v- m-l-l- / --. ------------------- Estava malalt / -a. 0
Jag kom inte, för jag var sjuk. No ---- -e-ir -e---è --t--- mal--t /--a. N_ v___ v____ p_____ e_____ m_____ / -__ N- v-i- v-n-r p-r-u- e-t-v- m-l-l- / --. ---------------------------------------- No vaig venir perquè estava malalt / -a. 0
Varför kom hon inte? Pe- -u--no v- ven-r ---la)? P__ q__ n_ v_ v____ (______ P-r q-è n- v- v-n-r (-l-a-? --------------------------- Per què no va venir (ella)? 0
Hon var trött. E-tava c--sa--. E_____ c_______ E-t-v- c-n-a-a- --------------- Estava cansada. 0
Hon kom inte, för hon var trött. No-va-veni- -er-uè -sta-a-c--s--a. N_ v_ v____ p_____ e_____ c_______ N- v- v-n-r p-r-u- e-t-v- c-n-a-a- ---------------------------------- No va venir perquè estava cansada. 0
Varför kom han inte? P-r -----o-ha-v----- (e-l-? P__ q__ n_ h_ v_____ (_____ P-r q-è n- h- v-n-u- (-l-)- --------------------------- Per què no ha vingut (ell)? 0
Han hade ingen lust. N---n---n-- ga---. N_ e_ t____ g_____ N- e- t-n-a g-n-s- ------------------ No en tenia ganes. 0
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. N- h--v--gut-per-uè--o e- --n----a--s. N_ h_ v_____ p_____ n_ e_ t____ g_____ N- h- v-n-u- p-r-u- n- e- t-n-a g-n-s- -------------------------------------- No ha vingut perquè no en tenia ganes. 0
Varför kom ni inte? Pe--q-- -o--eu ---g-t? P__ q__ n_ h__ v______ P-r q-è n- h-u v-n-u-? ---------------------- Per què no heu vingut? 0
Vår bil är trasig. E- c------e-n--v- e-p-t-l-r. E_ c____ s____ v_ e_________ E- c-t-e s-’-s v- e-p-t-l-r- ---------------------------- El cotxe se’ns va espatllar. 0
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. N--hem v-ngu--p-rq-è--l--ot-e --’-s va esp-t----. N_ h__ v_____ p_____ e_ c____ s____ v_ e_________ N- h-m v-n-u- p-r-u- e- c-t-e s-’-s v- e-p-t-l-r- ------------------------------------------------- No hem vingut perquè el cotxe se’ns va espatllar. 0
Varför kom inte människorna? P-r--uè--o-ha-v--gut--- g-n-? P__ q__ n_ h_ v_____ l_ g____ P-r q-è n- h- v-n-u- l- g-n-? ----------------------------- Per què no ha vingut la gent? 0
De missade tåget. H-n --r-ut-e- --en. H__ p_____ e_ t____ H-n p-r-u- e- t-e-. ------------------- Han perdut el tren. 0
De kom inte, för de missade tåget. N- han-vi---t -e-----h-n-pe-d-t-e- t---. N_ h__ v_____ p_____ h__ p_____ e_ t____ N- h-n v-n-u- p-r-u- h-n p-r-u- e- t-e-. ---------------------------------------- No han vingut perquè han perdut el tren. 0
Varför kom du inte? P-r-què-----a- -ingut? P__ q__ n_ h__ v______ P-r q-è n- h-s v-n-u-? ---------------------- Per què no has vingut? 0
Jag fick inte. N- po-i-. N_ p_____ N- p-d-a- --------- No podia. 0
Jag kom inte, för att jag inte fick. No -----ngut---r-u---o ------f-r---. N_ h_ v_____ p_____ n_ p____ f______ N- h- v-n-u- p-r-u- n- p-d-a f-r-h-. ------------------------------------ No he vingut perquè no podia fer-ho. 0

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…