Ordlista

sv Småprat 3   »   ca Conversa 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [vint-i-dos]

Conversa 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska katalanska Spela Mer
Röker ni? F-ma--ost-? F___ v_____ F-m- v-s-è- ----------- Fuma vostè? 0
Förut ja. Ab--s,-sí. A_____ s__ A-a-s- s-. ---------- Abans, sí. 0
Men nu röker jag inte längre. P--- a-- ---n- f-mo. P___ a__ j_ n_ f____ P-r- a-a j- n- f-m-. -------------------- Però ara ja no fumo. 0
Stör det er om jag röker? Li--mp-r-a-si fu-o? L_ i______ s_ f____ L- i-p-r-a s- f-m-? ------------------- Li importa si fumo? 0
Nej, inte alls. N-,-n- -e-s. N__ n_ g____ N-, n- g-n-. ------------ No, no gens. 0
Det stör mig inte. No-em m-lesta p-s. N_ e_ m______ p___ N- e- m-l-s-a p-s- ------------------ No em molesta pas. 0
Vill ni ha något att dricka? Que ----res-----e-r-? Q__ v__ r__ d_ b_____ Q-e v-l r-s d- b-u-e- --------------------- Que vol res de beure? 0
En konjak? U- c-nyac? U_ c______ U- c-n-a-? ---------- Un conyac? 0
Nej, hellre en öl. No, més av--t una-cervesa. N__ m__ a____ u__ c_______ N-, m-s a-i-t u-a c-r-e-a- -------------------------- No, més aviat una cervesa. 0
Är ni mycket ute och reser? Q-e via--- --l--vost-? Q__ v_____ m___ v_____ Q-e v-a-j- m-l- v-s-è- ---------------------- Que viatja molt vostè? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Sí- -er--só- -o-r-t-- vi-t-------negocis. S__ p___ s__ s_______ v______ d_ n_______ S-, p-r- s-n s-b-e-o- v-a-g-s d- n-g-c-s- ----------------------------------------- Sí, però són sobretot viatges de negocis. 0
Men nu är vi på semester här. Pe-ò ara -em-va-ance-. P___ a__ f__ v________ P-r- a-a f-m v-c-n-e-. ---------------------- Però ara fem vacances. 0
Vilken hetta! Q-i-a--al-r! Q____ c_____ Q-i-a c-l-r- ------------ Quina calor! 0
Ja, idag är det verkligen hett. S-----u---a-----a-c----. S__ a___ f_ m____ c_____ S-, a-u- f- m-l-a c-l-r- ------------------------ Sí, avui fa molta calor. 0
Vi går ut på balkongen. An-m--l b----. A___ a_ b_____ A-e- a- b-l-ó- -------------- Anem al balcó. 0
Imorgon är det fest här. De-à -- -au-à u-- fe-ta. D___ h_ h____ u__ f_____ D-m- h- h-u-à u-a f-s-a- ------------------------ Demà hi haurà una festa. 0
Kommer ni också? Qu- v-l -e-i- --m--? Q__ v__ v____ t_____ Q-e v-l v-n-r t-m-é- -------------------- Que vol venir també? 0
Ja, vi är också inbjudna. Sí, --m-é hi---m ---vi--ts. S__ t____ h_ s__ c_________ S-, t-m-é h- s-m c-n-i-a-s- --------------------------- Sí, també hi som convidats. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + katalanska (1-100) MP3 katalanska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.