Ordlista

sv motivera något 2   »   he ‫לתרץ משהו 2‬

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

‫76 [שבעים ושש]‬

76 [shiv'im w'shesh]

‫לתרץ משהו 2‬

letarets mashehu 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
Varför kom du inte? ‫--ה-ל- באת?‬ ‫___ ל_ ב____ ‫-מ- ל- ב-ת-‬ ------------- ‫למה לא באת?‬ 0
lam-h -o-ba--/--'-a? l____ l_ b__________ l-m-h l- b-'-/-a-t-? -------------------- lamah lo ba't/ba'ta?
Jag var sjuk. ‫ה-----חולה-‬ ‫_____ ח_____ ‫-י-ת- ח-ל-.- ------------- ‫הייתי חולה.‬ 0
h-i---xo--h/xola-. h____ x___________ h-i-i x-l-h-x-l-h- ------------------ haiti xoleh/xolah.
Jag kom inte, för jag var sjuk. ‫-- -א-י כ- הי-תי--ולה-‬ ‫__ ב___ כ_ ה____ ח_____ ‫-א ב-ת- כ- ה-י-י ח-ל-.- ------------------------ ‫לא באתי כי הייתי חולה.‬ 0
l- -a'-i--i--a-ti x--eh----ah. l_ b____ k_ h____ x___________ l- b-'-i k- h-i-i x-l-h-x-l-h- ------------------------------ lo ba'ti ki haiti xoleh/xolah.
Varför kom hon inte? ‫מד-- הי--ל- ב-ה?‬ ‫____ ה__ ל_ ב____ ‫-ד-ע ה-א ל- ב-ה-‬ ------------------ ‫מדוע היא לא באה?‬ 0
m-du-a--i lo-ba'--? m_____ h_ l_ b_____ m-d-'- h- l- b-'-h- ------------------- madu'a hi lo ba'ah?
Hon var trött. ‫היא--ייתה ע--פה-‬ ‫___ ה____ ע______ ‫-י- ה-י-ה ע-י-ה-‬ ------------------ ‫היא הייתה עייפה.‬ 0
h- h-it-h---ef-h. h_ h_____ a______ h- h-i-a- a-e-a-. ----------------- hi haitah ayefah.
Hon kom inte, för hon var trött. ‫-יא--- ב-ה ---ה-א-ה-י-----יפה.‬ ‫___ ל_ ב__ כ_ ה__ ה____ ע______ ‫-י- ל- ב-ה כ- ה-א ה-י-ה ע-י-ה-‬ -------------------------------- ‫היא לא באה כי היא הייתה עייפה.‬ 0
h--lo--a'ah ----i---it-- ay-fah. h_ l_ b____ k_ h_ h_____ a______ h- l- b-'-h k- h- h-i-a- a-e-a-. -------------------------------- hi lo ba'ah ki hi haitah ayefah.
Varför kom han inte? ‫מ-וע -ו- -- בא?‬ ‫____ ה__ ל_ ב___ ‫-ד-ע ה-א ל- ב-?- ----------------- ‫מדוע הוא לא בא?‬ 0
ma-u-a------ -a? m_____ h_ l_ b__ m-d-'- h- l- b-? ---------------- madu'a hu lo ba?
Han hade ingen lust. ‫-- -תח---ל-.‬ ‫__ ה____ ל___ ‫-א ה-ח-ק ל-.- -------------- ‫לא התחשק לו.‬ 0
lo-hitxa--eq -o. l_ h________ l__ l- h-t-a-h-q l-. ---------------- lo hitxasheq lo.
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. ‫הוא-לא -א -- -- -תח---לו.‬ ‫___ ל_ ב_ כ_ ל_ ה____ ל___ ‫-ו- ל- ב- כ- ל- ה-ח-ק ל-.- --------------------------- ‫הוא לא בא כי לא התחשק לו.‬ 0
hu--- -a -i ----itx-s--q-lo. h_ l_ b_ k_ l_ h________ l__ h- l- b- k- l- h-t-a-h-q l-. ---------------------------- hu lo ba ki lo hitxasheq lo.
Varför kom ni inte? ‫מדוע--- ב--ם-/-ן?‬ ‫____ ל_ ב___ / ן__ ‫-ד-ע ל- ב-ת- / ן-‬ ------------------- ‫מדוע לא באתם / ן?‬ 0
ma-u----o ba----/ba--e-? m_____ l_ b_____________ m-d-'- l- b-'-e-/-a-t-n- ------------------------ madu'a lo ba'tem/ba'ten?
Vår bil är trasig. ‫-מכו--ת ---ו-מ-ו-קלת.‬ ‫_______ ש___ מ________ ‫-מ-ו-י- ש-נ- מ-ו-ק-ת-‬ ----------------------- ‫המכונית שלנו מקולקלת.‬ 0
ham-k-o--t ---l-nu-m--u--e-e-. h_________ s______ m__________ h-m-k-o-i- s-e-a-u m-q-l-e-e-. ------------------------------ hamekhonit shelanu mequlqelet.
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. ‫לא ---ו כי -מכונית של-ו --ול-לת-‬ ‫__ ב___ כ_ ה______ ש___ מ________ ‫-א ב-נ- כ- ה-כ-נ-ת ש-נ- מ-ו-ק-ת-‬ ---------------------------------- ‫לא באנו כי המכונית שלנו מקולקלת.‬ 0
l--------ki--am-kho-it sh--a-- m-q----l--. l_ b____ k_ h_________ s______ m__________ l- b-'-u k- h-m-k-o-i- s-e-a-u m-q-l-e-e-. ------------------------------------------ lo ba'nu ki hamekhonit shelanu mequlqelet.
Varför kom inte människorna? ‫מדוע --נ--ם ----או-‬ ‫____ ה_____ ל_ ב____ ‫-ד-ע ה-נ-י- ל- ב-ו-‬ --------------------- ‫מדוע האנשים לא באו?‬ 0
m----a --'a-as--------a'u? m_____ h_________ l_ b____ m-d-'- h-'-n-s-i- l- b-'-? -------------------------- madu'a ha'anashim lo ba'u?
De missade tåget. ‫הם-/-ן-א--רו----ב-.‬ ‫__ / ן א____ ל______ ‫-ם / ן א-ח-ו ל-כ-ת-‬ --------------------- ‫הם / ן איחרו לרכבת.‬ 0
he---en----r- l--a--vet. h______ i____ l_________ h-m-h-n i-a-u l-r-k-v-t- ------------------------ hem/hen ixaru larakevet.
De kom inte, för de missade tåget. ‫-- / --ל---א-, -י-ה--------ח-ו --כב--‬ ‫__ / ן ל_ ב___ כ_ ה_ / ן א____ ל______ ‫-ם / ן ל- ב-ו- כ- ה- / ן א-ח-ו ל-כ-ת-‬ --------------------------------------- ‫הם / ן לא באו, כי הם / ן איחרו לרכבת.‬ 0
hem-hen lo --'u, -i ------n i-a-- -----e--t. h______ l_ b____ k_ h______ i____ l_________ h-m-h-n l- b-'-, k- h-m-h-n i-a-u l-r-k-v-t- -------------------------------------------- hem/hen lo ba'u, ki hem/hen ixaru larakevet.
Varför kom du inte? ‫--ו---א --ת?‬ ‫____ ל_ ב____ ‫-ד-ע ל- ב-ת-‬ -------------- ‫מדוע לא באת?‬ 0
ma-u----o-b-'ta---'-? m_____ l_ b__________ m-d-'- l- b-'-a-b-'-? --------------------- madu'a lo ba'ta/ba't?
Jag fick inte. ‫ה--------ו--‬ ‫___ ל_ א_____ ‫-י- ל- א-ו-.- -------------- ‫היה לי אסור.‬ 0
ha------ as-r. h____ l_ a____ h-y-h l- a-u-. -------------- hayah li asur.
Jag kom inte, för att jag inte fick. ‫ל---א-י--י---- לי-א-ו--‬ ‫__ ב___ כ_ ה__ ל_ א_____ ‫-א ב-ת- כ- ה-ה ל- א-ו-.- ------------------------- ‫לא באתי כי היה לי אסור.‬ 0
lo ba--- -i -ay-h--- a---. l_ b____ k_ h____ l_ a____ l- b-'-i k- h-y-h l- a-u-. -------------------------- lo ba'ti ki hayah li asur.

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…