Ordlista

sv Uträtta ärenden   »   af Boodskappe dra

51 [femtioett]

Uträtta ärenden

Uträtta ärenden

51 [een en vyftig]

Boodskappe dra

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Jag vill gå till biblioteket. Ek---l-na di----blio--ek t-e--a--. E_ w__ n_ d__ b_________ t__ g____ E- w-l n- d-e b-b-i-t-e- t-e g-a-. ---------------------------------- Ek wil na die biblioteek toe gaan. 0
Jag vill gå till bokhandeln. E----l -a--ie-boe-----e--t-- -aan. E_ w__ n_ d__ b_________ t__ g____ E- w-l n- d-e b-e-w-n-e- t-e g-a-. ---------------------------------- Ek wil na die boekwinkel toe gaan. 0
Jag vill gå till kiosken. Ek--il ------ -i--k --e g---. E_ w__ n_ d__ k____ t__ g____ E- w-l n- d-e k-o-k t-e g-a-. ----------------------------- Ek wil na die kiosk toe gaan. 0
Jag vill låna en bok. E--wil-’n -oek---e-. E_ w__ ’_ b___ l____ E- w-l ’- b-e- l-e-. -------------------- Ek wil ’n boek leen. 0
Jag vill köpa en bok. E----- ----o-k k--p. E_ w__ ’_ b___ k____ E- w-l ’- b-e- k-o-. -------------------- Ek wil ’n boek koop. 0
Jag vill köpa en tidning. E- w-- ’n ------- ----. E_ w__ ’_ k______ k____ E- w-l ’- k-e-a-t k-o-. ----------------------- Ek wil ’n koerant koop. 0
Jag vill gå till bibloteket, för att låna en bok. Ek -i--n--d---b-bl---e-k--o- ga---o- ’n-boek--e---en. E_ w__ n_ d__ b_________ t__ g___ o_ ’_ b___ t_ l____ E- w-l n- d-e b-b-i-t-e- t-e g-a- o- ’- b-e- t- l-e-. ----------------------------------------------------- Ek wil na die biblioteek toe gaan om ’n boek te leen. 0
Jag vill gå till bokhandeln, för att köpa en bok. E- -i- -a -ie-b---winke- toe ---n--m--- --ek-t- --op. E_ w__ n_ d__ b_________ t__ g___ o_ ’_ b___ t_ k____ E- w-l n- d-e b-e-w-n-e- t-e g-a- o- ’- b-e- t- k-o-. ----------------------------------------------------- Ek wil na die boekwinkel toe gaan om ’n boek te koop. 0
Jag vill gå till kiosken, för att köpa en tidning. E- -il-na --e k--sk toe ga-- o- -- k---ant-te-k---. E_ w__ n_ d__ k____ t__ g___ o_ ’_ k______ t_ k____ E- w-l n- d-e k-o-k t-e g-a- o- ’- k-e-a-t t- k-o-. --------------------------------------------------- Ek wil na die kiosk toe gaan om ’n koerant te koop. 0
Jag vill gå till optikern. E- --- n- --- -og--n--ge t-e ga-n. E_ w__ n_ d__ o_________ t__ g____ E- w-l n- d-e o-g-u-d-g- t-e g-a-. ---------------------------------- Ek wil na die oogkundige toe gaan. 0
Jag vill gå till stormarknaden. Ek--il-n- -ie--u--r---- --e-g-an. E_ w__ n_ d__ s________ t__ g____ E- w-l n- d-e s-p-r-a-k t-e g-a-. --------------------------------- Ek wil na die supermark toe gaan. 0
Jag vill gå till bageriet. E- wi- na ------k--- -o---aan. E_ w__ n_ d__ b_____ t__ g____ E- w-l n- d-e b-k-e- t-e g-a-. ------------------------------ Ek wil na die bakker toe gaan. 0
Jag vill köpa glasögon. E- wi--’--b-----o-p. E_ w__ ’_ b___ k____ E- w-l ’- b-i- k-o-. -------------------- Ek wil ’n bril koop. 0
Jag vill köpa frukt och grönsaker. Ek-wil-v---te -n ---ente k-op. E_ w__ v_____ e_ g______ k____ E- w-l v-u-t- e- g-o-n-e k-o-. ------------------------------ Ek wil vrugte en groente koop. 0
Jag vill köpa småfranska och bröd. Ek-wil--oll-t-i-s--n----od--o-p. E_ w__ r_________ e_ b____ k____ E- w-l r-l-e-j-e- e- b-o-d k-o-. -------------------------------- Ek wil rolletjies en brood koop. 0
Jag vill gå till optikern, för att köpa glasögon. E---il--- di- --gk--dig--to- -a-n-o--’--b-il--e-k--p. E_ w__ n_ d__ o_________ t__ g___ o_ ’_ b___ t_ k____ E- w-l n- d-e o-g-u-d-g- t-e g-a- o- ’- b-i- t- k-o-. ----------------------------------------------------- Ek wil na die oogkundige toe gaan om ’n bril te koop. 0
Jag vill åka till stormarknaden, för att köpa frukt och grönsaker. Ek-wil n- die-s-pe----k toe ga-- om--r---e en-g-o---- te-koop. E_ w__ n_ d__ s________ t__ g___ o_ v_____ e_ g______ t_ k____ E- w-l n- d-e s-p-r-a-k t-e g-a- o- v-u-t- e- g-o-n-e t- k-o-. -------------------------------------------------------------- Ek wil na die supermark toe gaan om vrugte en groente te koop. 0
Jag vill gå till bageriet, för att köpa småfranska och bröd. E--w-l -----e--a---r -o- ---n -----llet--es -n --ood -e --o-. E_ w__ n_ d__ b_____ t__ g___ o_ r_________ e_ b____ t_ k____ E- w-l n- d-e b-k-e- t-e g-a- o- r-l-e-j-e- e- b-o-d t- k-o-. ------------------------------------------------------------- Ek wil na die bakker toe gaan om rolletjies en brood te koop. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + afrikaans (1-100) MP3 afrikaans (1-100)
Ingen video hittades!

Minoritetsspråk i Europa

Många olika språk talas i Europa. De flesta av dem är indo-europeiska språk. Förutom de stora nationella språken, finns det också många mindre språk. De är minoritetsspråk. Minoritetsspråk skiljer sig från officiella språk. Men de är inte dialekter. De är inte heller invandrarspråk. Minoritetsspråk definieras alltid etniskt. Det betyder att de är särskilda etniska gruppers språk. Det finns minoritetsspråk i nästan alla länder i Europa. De uppgår till cirka 40 språk i Europeiska unionen. Vissa minoritetsspråk talas bara i ett land. Bland dem exempelvis sorbiska i Tyskland. Romani, å andra sidan, talas i många europeiska länder. Minoritetsspråk har en speciell status. Eftersom de bara talas av en relativt liten grupp. Dessa grupper har inte råd att bygga sina egna skolor. Det är också svårt för dem att publicera sin egen litteratur. Som ett resultat därav, hotas många minoritetsspråk av utrotning. Europeiska unionen vill skydda minoritetsspråk. Därför att varje språk är en viktig del av en kultur eller identitet. Vissa folk har ingen stat och existerar bara som en minoritet. Olika program och projekt är tänkta att främja deras språk. Förhoppningsvis kommer mindre etniska gruppers kultur också att bevaras. Icke desto mindre, kommer vissa minoritetsspråk att försvinna snart. Bland dem liviska, som talas i en provins i Lettland. Det finns endast 20 personer kvar, som har liviska som modersmål. Detta gör liviska till det minsta språket i Europa.
Visste du?
Urdiska räknas till de indo-iranska språken. Det talas i Pakistan och i ett fåtal indiska stater. Urdiska är modersmål för cirka 60 miljoner människor. Det är det nationella språket i Pakistan. Det erkänns också som ett av 22 nationella språk i Indien. Urdiska är mycket nära besläktat med hindi. Båda språken är i grunden bara två sociolekter av hindustani. Hindustani uppstod från olika språk i norra Indien med början under 12:e århundradet. Idag anses urdiska och hindi vara två oberoende språk. Men de som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Det semiotiska systemet är vad som tydligt skiljer de två språken åt. Urdiska skrivs med en version av det persisk-arabiska alfabetet, medan hindi inte gör det. Urdiska är mycket framträdande som ett litterärt språk. Det används också ofta i stora filmproduktioner. Lär dig urdiska - det är nyckeln till södra Asiens kultur!