Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   af By die lughawe

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [vyf en dertig]

By die lughawe

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. E- w-l-g-a-g-’- -l-g-n- -t-en-----p-eek. E_ w__ g____ ’_ v___ n_ A_____ b________ E- w-l g-a-g ’- v-u- n- A-h-n- b-s-r-e-. ---------------------------------------- Ek wil graag ’n vlug na Athene bespreek. 0
Är det ett direktflyg? I- --t -- d--e--e--l-g? I_ d__ ’_ d______ v____ I- d-t ’- d-r-k-e v-u-? ----------------------- Is dit ’n direkte vlug? 0
En fönsterplats för icke rökare, tack. B--’n --n-t--- ni---o--- a--------. B_ ’_ v_______ n________ a_________ B- ’- v-n-t-r- n-e-r-o-, a-s-b-i-f- ----------------------------------- By ’n venster, nie-rook, asseblief. 0
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. E- wil---aa- m--b-spr-king----estig. E_ w__ g____ m_ b_________ b________ E- w-l g-a-g m- b-s-r-k-n- b-v-s-i-. ------------------------------------ Ek wil graag my bespreking bevestig. 0
Jag skulle vilja avboka min reservering. E- -il -raa-----besp-e-in- k-n---l--r. E_ w__ g____ m_ b_________ k__________ E- w-l g-a-g m- b-s-r-k-n- k-n-e-l-e-. -------------------------------------- Ek wil graag my bespreking kanselleer. 0
Jag skulle vilja boka om min reservering. E---i- --a-g -y --spr--i-- v---n-e-. E_ w__ g____ m_ b_________ v________ E- w-l g-a-g m- b-s-r-k-n- v-r-n-e-. ------------------------------------ Ek wil graag my bespreking verander. 0
När går nästa flyg till Rom? Wanne-- is die vo----de v--g n- -o--? W______ i_ d__ v_______ v___ n_ R____ W-n-e-r i- d-e v-l-e-d- v-u- n- R-m-? ------------------------------------- Wanneer is die volgende vlug na Rome? 0
Finns det två lediga platser kvar? Is -aa- nog t--- -it-l-kk-----k--baar? I_ d___ n__ t___ s________ b__________ I- d-a- n-g t-e- s-t-l-k-e b-s-i-b-a-? -------------------------------------- Is daar nog twee sitplekke beskikbaar? 0
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. N------s---t-no--net --- s-------be--ik--a-. N___ o__ h__ n__ n__ e__ s______ b__________ N-e- o-s h-t n-g n-t e-n s-t-l-k b-s-i-b-a-. -------------------------------------------- Nee, ons het nog net een sitplek beskikbaar. 0
När landar vi? W-n-eer l-n- --s? W______ l___ o___ W-n-e-r l-n- o-s- ----------------- Wanneer land ons? 0
När är vi där? W-nne-r is --- daa-? W______ i_ o__ d____ W-n-e-r i- o-s d-a-? -------------------- Wanneer is ons daar? 0
När går bussen till centrum? Wanneer-is--a-- -- --- -- d----id-est--? W______ i_ d___ ’_ b__ n_ d__ m_________ W-n-e-r i- d-a- ’- b-s n- d-e m-d-e-t-d- ---------------------------------------- Wanneer is daar ’n bus na die middestad? 0
Är det er resväska? I--d-t --kof-er-/ ---? I_ d__ u k_____ / t___ I- d-t u k-f-e- / t-s- ---------------------- Is dit u koffer / tas? 0
Är det er väska? Is---t - sak? I_ d__ u s___ I- d-t u s-k- ------------- Is dit u sak? 0
Är det ert bagage? I--d-t ---ag----? I_ d__ u b_______ I- d-t u b-g-s-e- ----------------- Is dit u bagasie? 0
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? H-e---l-bag-si- -a---- -a-mneem? H______ b______ m__ e_ s________ H-e-e-l b-g-s-e m-g e- s-a-n-e-? -------------------------------- Hoeveel bagasie mag ek saamneem? 0
Tjugo kilo. Tw-n-i---i-o-. T______ k_____ T-i-t-g k-l-s- -------------- Twintig kilos. 0
Vad, bara tjugo kilo? Wat? Net tw--t-g-kilos? W___ N__ t______ k_____ W-t- N-t t-i-t-g k-l-s- ----------------------- Wat? Net twintig kilos? 0

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.