Ordlista

sv Årstider och väder   »   af Seisoene en weer

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [sestien]

Seisoene en weer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Det här är årstiderna: D----- -i--s-iso---: D__ i_ d__ s________ D-t i- d-e s-i-o-n-: -------------------- Dit is die seisoene: 0
Våren, sommaren, Le---, s---r, L_____ s_____ L-n-e- s-m-r- ------------- Lente, somer, 0
hösten och vintern. he-fs,--i-t-r. h_____ w______ h-r-s- w-n-e-. -------------- herfs, winter. 0
Sommaren är hett. D-e-----r-is-----. D__ s____ i_ w____ D-e s-m-r i- w-r-. ------------------ Die somer is warm. 0
På sommaren skiner solen. In--i--s-m-r -kyn-di---o-. I_ d__ s____ s___ d__ s___ I- d-e s-m-r s-y- d-e s-n- -------------------------- In die somer skyn die son. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. I- -ie--o-e----a----ap-on--g----. I_ d__ s____ g___ s___ o__ g_____ I- d-e s-m-r g-a- s-a- o-s g-a-g- --------------------------------- In die somer gaan stap ons graag. 0
Vintern är kall. Die win-er -s -ou-. D__ w_____ i_ k____ D-e w-n-e- i- k-u-. ------------------- Die winter is koud. 0
På vintern snöar eller regnar det. I--die winte- --e-- o---e---d--. I_ d__ w_____ s____ o_ r___ d___ I- d-e w-n-e- s-e-u o- r-ë- d-t- -------------------------------- In die winter sneeu of reën dit. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. In -i--wi-t---b-y --- gr--- t--s. I_ d__ w_____ b__ o__ g____ t____ I- d-e w-n-e- b-y o-s g-a-g t-i-. --------------------------------- In die winter bly ons graag tuis. 0
Det är kallt. D-t--s-k-u-. D__ i_ k____ D-t i- k-u-. ------------ Dit is koud. 0
Det regnar. Dit--eën. D__ r____ D-t r-ë-. --------- Dit reën. 0
Det är blåsigt. Di- ----in---i-. D__ i_ w________ D-t i- w-n-e-i-. ---------------- Dit is winderig. 0
Det är varmt. D-t -s-w--m. D__ i_ w____ D-t i- w-r-. ------------ Dit is warm. 0
Det är soligt. Di---- sonn--. D__ i_ s______ D-t i- s-n-i-. -------------- Dit is sonnig. 0
Det är klart väder. D-t-i- h--d--. D__ i_ h______ D-t i- h-l-e-. -------------- Dit is helder. 0
Vad är det för väder idag? H-e---------eer-v-n-ag? H__ i_ d__ w___ v______ H-e i- d-e w-e- v-n-a-? ----------------------- Hoe is die weer vandag? 0
Det är kallt idag. D-t i- ------a-dag. D__ i_ k___ v______ D-t i- k-u- v-n-a-. ------------------- Dit is koud vandag. 0
Det är varmt idag. Di- -- -----va----. D__ i_ w___ v______ D-t i- w-r- v-n-a-. ------------------- Dit is warm vandag. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + afrikaans (1-100) MP3 afrikaans (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.