Ordlista

sv Småprat 3   »   af Geselsies 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [twee en twintig]

Geselsies 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Röker ni? Ro-k-u? R___ u_ R-o- u- ------- Rook u? 0
Förut ja. Vro-- ja. V____ j__ V-o-r j-. --------- Vroër ja. 0
Men nu röker jag inte längre. Ma---ek-rook ni- ---- -ie. M___ e_ r___ n__ m___ n___ M-a- e- r-o- n-e m-e- n-e- -------------------------- Maar ek rook nie meer nie. 0
Stör det er om jag röker? Pla-dit-- ---ek ro--? P__ d__ u a_ e_ r____ P-a d-t u a- e- r-o-? --------------------- Pla dit u as ek rook? 0
Nej, inte alls. Nee,-gl------. N___ g___ n___ N-e- g-a- n-e- -------------- Nee, glad nie. 0
Det stör mig inte. D-t---a----n-e. D__ p__ m_ n___ D-t p-a m- n-e- --------------- Dit pla my nie. 0
Vill ni ha något att dricka? D---k-u-iet-? D____ u i____ D-i-k u i-t-? ------------- Drink u iets? 0
En konjak? ’---r--dew-n---e? ’_ B_____________ ’- B-a-d-w-n-j-e- ----------------- ’n Brandewyntjie? 0
Nej, hellre en öl. N--,--iew-- -n bi--. N___ l_____ ’_ b____ N-e- l-e-e- ’- b-e-. -------------------- Nee, liewer ’n bier. 0
Är ni mycket ute och reser? Rei--u-baie? R___ u b____ R-i- u b-i-? ------------ Reis u baie? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. J-, --estal op-b---ghe-d--is-. J__ m______ o_ b______________ J-, m-e-t-l o- b-s-g-e-d-e-s-. ------------------------------ Ja, meestal op besigheidreise. 0
Men nu är vi på semester här. M-ar---u i- --- hi-- ----v----si-. M___ n__ i_ o__ h___ m__ v________ M-a- n-u i- o-s h-e- m-t v-k-n-i-. ---------------------------------- Maar nou is ons hier met vakansie. 0
Vilken hetta! Dit -s--ai--w-r-! D__ i_ b___ w____ D-t i- b-i- w-r-! ----------------- Dit is baie warm! 0
Ja, idag är det verkligen hett. J-, v-nd-g-is --- b----s--ar-. J__ v_____ i_ d__ b_____ w____ J-, v-n-a- i- d-t b-s-i- w-r-. ------------------------------ Ja, vandag is dit beslis warm. 0
Vi går ut på balkongen. Kom o-- gaa- ba-k-n--o-. K__ o__ g___ b_____ t___ K-m o-s g-a- b-l-o- t-e- ------------------------ Kom ons gaan balkon toe. 0
Imorgon är det fest här. Daa--i- --r- ’n p--t-t-i- h-er. D___ i_ m___ ’_ p________ h____ D-a- i- m-r- ’- p-r-y-j-e h-e-. ------------------------------- Daar is môre ’n partytjie hier. 0
Kommer ni också? K-- --ook? K__ u o___ K-m u o-k- ---------- Kom u ook? 0
Ja, vi är också inbjudna. Ja,-o---was--ok-ui-----o-. J__ o__ w__ o__ u_________ J-, o-s w-s o-k u-t-e-o-i- -------------------------- Ja, ons was ook uitgenooi. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + afrikaans (1-100) MP3 afrikaans (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.