Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   bg На летището

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [трийсет и пет]

35 [triyset i pet]

На летището

Na letishcheto

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Б-х ис-ал-/ -с---а ---резе-ви-ам --ле--д- Ат---. Б__ и____ / и_____ д_ р_________ п____ д_ А_____ Б-х и-к-л / и-к-л- д- р-з-р-и-а- п-л-т д- А-и-а- ------------------------------------------------ Бих искал / искала да резервирам полет до Атина. 0
Bik---s--- / -sk--- -a -e-------m ----t-do At--a. B___ i____ / i_____ d_ r_________ p____ d_ A_____ B-k- i-k-l / i-k-l- d- r-z-r-i-a- p-l-t d- A-i-a- ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da rezerviram polet do Atina.
Är det ett direktflyg? Пол--ъ--ди-е-т-н л- -? П______ д_______ л_ е_ П-л-т-т д-р-к-е- л- е- ---------------------- Полетът директен ли е? 0
Pol-ty- --rekte---i-y-? P______ d_______ l_ y__ P-l-t-t d-r-k-e- l- y-? ----------------------- Poletyt direkten li ye?
En fönsterplats för icke rökare, tack. М--я- едно--я-то-д- пр--о-е-а---е-у---и. М____ е___ м____ д_ п_________ н________ М-л-, е-н- м-с-о д- п-о-о-е-а- н-п-ш-ч-. ---------------------------------------- Моля, едно място до прозореца, непушачи. 0
Mo--a--ye-no mya--o-do pro--r--sa- -ep-sha-h-. M_____ y____ m_____ d_ p__________ n__________ M-l-a- y-d-o m-a-t- d- p-o-o-e-s-, n-p-s-a-h-. ---------------------------------------------- Molya, yedno myasto do prozoretsa, nepushachi.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Бих и--а--/-искал- -а----въ-дя--езерв-ция-----. Б__ и____ / и_____ д_ п_______ р___________ с__ Б-х и-к-л / и-к-л- д- п-т-ъ-д- р-з-р-а-и-т- с-. ----------------------------------------------- Бих искал / искала да потвърдя резервацията си. 0
B-kh-i-ka- / ---al---a ---v----a r--e--at---a-- si. B___ i____ / i_____ d_ p________ r_____________ s__ B-k- i-k-l / i-k-l- d- p-t-y-d-a r-z-r-a-s-y-t- s-. --------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da potvyrdya rezervatsiyata si.
Jag skulle vilja avboka min reservering. Бих ---ал /-и---ла---------а -езе-ва-и----си. Б__ и____ / и_____ д_ о_____ р___________ с__ Б-х и-к-л / и-к-л- д- о-к-ж- р-з-р-а-и-т- с-. --------------------------------------------- Бих искал / искала да откажа резервацията си. 0
Bikh-iska- - iskal- -a--tkazh- -ez--va-si-ata --. B___ i____ / i_____ d_ o______ r_____________ s__ B-k- i-k-l / i-k-l- d- o-k-z-a r-z-r-a-s-y-t- s-. ------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da otkazha rezervatsiyata si.
Jag skulle vilja boka om min reservering. Би---скал /--с-ал- да ----е---р-з-р-ация-а с-. Б__ и____ / и_____ д_ п______ р___________ с__ Б-х и-к-л / и-к-л- д- п-о-е-я р-з-р-а-и-т- с-. ---------------------------------------------- Бих искал / искала да променя резервацията си. 0
Bik--i-kal-/---k--- -a -rom-nya--e--rvats-ya-- -i. B___ i____ / i_____ d_ p_______ r_____________ s__ B-k- i-k-l / i-k-l- d- p-o-e-y- r-z-r-a-s-y-t- s-. -------------------------------------------------- Bikh iskal / iskala da promenya rezervatsiyata si.
När går nästa flyg till Rom? К--а ---и-а сл--ващ----с--оле--з--Ри-? К___ и_____ с_________ с______ з_ Р___ К-г- и-л-т- с-е-в-щ-я- с-м-л-т з- Р-м- -------------------------------------- Кога излита следващият самолет за Рим? 0
Koga i---t- ---dva---h-y-- sam-let -- Ri-? K___ i_____ s_____________ s______ z_ R___ K-g- i-l-t- s-e-v-s-c-i-a- s-m-l-t z- R-m- ------------------------------------------ Koga izlita sledvashchiyat samolet za Rim?
Finns det två lediga platser kvar? И-а--и ощ--д-- --обо--и м----? И__ л_ о__ д__ с_______ м_____ И-а л- о-е д-е с-о-о-н- м-с-а- ------------------------------ Има ли още две свободни места? 0
I-a li-o--c----v- -----dni m-s-a? I__ l_ o_____ d__ s_______ m_____ I-a l- o-h-h- d-e s-o-o-n- m-s-a- --------------------------------- Ima li oshche dve svobodni mesta?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Не-----м---а-- е--о мяс-- --обод-о ---. Н__ и____ с___ е___ м____ с_______ о___ Н-, и-а-е с-м- е-н- м-с-о с-о-о-н- о-е- --------------------------------------- Не, имаме само едно място свободно още. 0
N----ma-e -am- yed-o -y-s-- -vobod-o--sh--e. N__ i____ s___ y____ m_____ s_______ o______ N-, i-a-e s-m- y-d-o m-a-t- s-o-o-n- o-h-h-. -------------------------------------------- Ne, imame samo yedno myasto svobodno oshche.
När landar vi? К-г- -- к--нем? К___ щ_ к______ К-г- щ- к-ц-е-? --------------- Кога ще кацнем? 0
Ko-- ----e ka-sn-m? K___ s____ k_______ K-g- s-c-e k-t-n-m- ------------------- Koga shche katsnem?
När är vi där? К-г- -е-см- ---? К___ щ_ с__ т___ К-г- щ- с-е т-м- ---------------- Кога ще сме там? 0
Koga --c-e---e-t--? K___ s____ s__ t___ K-g- s-c-e s-e t-m- ------------------- Koga shche sme tam?
När går bussen till centrum? К-га--ма-авт--у---а ----ъ-а--- г-а-а? К___ и__ а______ з_ ц______ н_ г_____ К-г- и-а а-т-б-с з- ц-н-ъ-а н- г-а-а- ------------------------------------- Кога има автобус за центъра на града? 0
Ko-a---a a-to----za --en-y----a -rad-? K___ i__ a______ z_ t_______ n_ g_____ K-g- i-a a-t-b-s z- t-e-t-r- n- g-a-a- -------------------------------------- Koga ima avtobus za tsentyra na grada?
Är det er resväska? То-а Ваш-я-----ар--- -? Т___ В_____ к____ л_ е_ Т-в- В-ш-я- к-ф-р л- е- ----------------------- Това Вашият куфар ли е? 0
Tov- -----yat k-f----- y-? T___ V_______ k____ l_ y__ T-v- V-s-i-a- k-f-r l- y-? -------------------------- Tova Vashiyat kufar li ye?
Är det er väska? То-- Ва-а-а -а----л---? Т___ В_____ ч____ л_ е_ Т-в- В-ш-т- ч-н-а л- е- ----------------------- Това Вашата чанта ли е? 0
Tov- -a--at---h-nt--l- ye? T___ V______ c_____ l_ y__ T-v- V-s-a-a c-a-t- l- y-? -------------------------- Tova Vashata chanta li ye?
Är det ert bagage? Т--а--аш----баг-ж л---? Т___ В_____ б____ л_ е_ Т-в- В-ш-я- б-г-ж л- е- ----------------------- Това Вашият багаж ли е? 0
Tova-Vas-iya---aga---li -e? T___ V_______ b_____ l_ y__ T-v- V-s-i-a- b-g-z- l- y-? --------------------------- Tova Vashiyat bagazh li ye?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? Ко--о-б-г-ж м-га--а-взе--? К____ б____ м___ д_ в_____ К-л-о б-г-ж м-г- д- в-е-а- -------------------------- Колко багаж мога да взема? 0
Ko----ba--zh-m----da----m-? K____ b_____ m___ d_ v_____ K-l-o b-g-z- m-g- d- v-e-a- --------------------------- Kolko bagazh moga da vzema?
Tjugo kilo. Д-а--ет--и-о----а. Д______ к_________ Д-а-с-т к-л-г-а-а- ------------------ Двайсет килограма. 0
D-a------ilo----a. D______ k_________ D-a-s-t k-l-g-a-a- ------------------ Dvayset kilograma.
Vad, bara tjugo kilo? Ка-во, са---двайсет кило-ра-а? К_____ с___ д______ к_________ К-к-о- с-м- д-а-с-т к-л-г-а-а- ------------------------------ Какво, само двайсет килограма? 0
Ka-vo- ---- dvay--t -i-ogr-ma? K_____ s___ d______ k_________ K-k-o- s-m- d-a-s-t k-l-g-a-a- ------------------------------ Kakvo, samo dvayset kilograma?

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.