Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   uk В аеропорту

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [тридцять п’ять]

35 [trydtsyatʹ pʺyatʹ]

В аеропорту

[V aeroportu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Я--о-і---и /--о--ла-б--за--о-юв-т- к-и-ок-д--А--н. Я х____ б_ / х_____ б_ з__________ к_____ д_ А____ Я х-т-в б- / х-т-л- б- з-б-о-ю-а-и к-и-о- д- А-і-. -------------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би забронювати квиток до Афін. 0
YA kh-ti- ---/-kho-ila -y zabron--v----k-ytok--o--fin. Y_ k_____ b_ / k______ b_ z___________ k_____ d_ A____ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- z-b-o-y-v-t- k-y-o- d- A-i-. ------------------------------------------------------ YA khotiv by / khotila by zabronyuvaty kvytok do Afin.
Är det ett direktflyg? Це ---м-- р-йс? Ц_ п_____ р____ Ц- п-я-и- р-й-? --------------- Це прямий рейс? 0
T-- p------- ----s? T__ p______ r____ T-e p-y-m-y- r-y-s- ------------------- Tse pryamyy̆ rey̆s?
En fönsterplats för icke rökare, tack. Б-д--л---а- -і-це--і-- -і--а--дл--н-к-р----. Б__________ м____ б___ в_____ д__ н_________ Б-д---а-к-, м-с-е б-л- в-к-а- д-я н-к-р-щ-х- -------------------------------------------- Будь-ласка, місце біля вікна, для некурящих. 0
Bu-ʹ-l-s------s-se--i-y--vi--a- -l-a n--ur---h-h-k-. B__________ m_____ b____ v_____ d___ n______________ B-d---a-k-, m-s-s- b-l-a v-k-a- d-y- n-k-r-a-h-h-k-. ---------------------------------------------------- Budʹ-laska, mistse bilya vikna, dlya nekuryashchykh.
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Я хо-і--би ---оті-- б---ідт-ерд-т--м----ро--. Я х____ б_ / х_____ б_ п__________ м__ б_____ Я х-т-в б- / х-т-л- б- п-д-в-р-и-и м-ю б-о-ю- --------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би підтвердити мою броню. 0
YA--------by / k-ot--- b- pi----rd--- m-y--bro-y-. Y_ k_____ b_ / k______ b_ p__________ m___ b______ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- p-d-v-r-y-y m-y- b-o-y-. -------------------------------------------------- YA khotiv by / khotila by pidtverdyty moyu bronyu.
Jag skulle vilja avboka min reservering. Я--о-і- -и --х-тіла б--ск--у-ат---о-----ню. Я х____ б_ / х_____ б_ с________ м__ б_____ Я х-т-в б- / х-т-л- б- с-а-у-а-и м-ю б-о-ю- ------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би скасувати мою броню. 0
Y--kho-i---y - -ho-i---by----su-a-y -oyu-br--y-. Y_ k_____ b_ / k______ b_ s________ m___ b______ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- s-a-u-a-y m-y- b-o-y-. ------------------------------------------------ YA khotiv by / khotila by skasuvaty moyu bronyu.
Jag skulle vilja boka om min reservering. Я----ів би-- -о---а -и пе---ести з---вл-нн- м-є---ро--. Я х____ б_ / х_____ б_ п________ з_________ м___ б_____ Я х-т-в б- / х-т-л- б- п-р-н-с-и з-м-в-е-н- м-є- б-о-і- ------------------------------------------------------- Я хотів би / хотіла би перенести замовлення моєї броні. 0
YA khot-v--- / --o-ila-by -e--nes-- ----vlen--a -oy-ï--ron-. Y_ k_____ b_ / k______ b_ p________ z__________ m____ b_____ Y- k-o-i- b- / k-o-i-a b- p-r-n-s-y z-m-v-e-n-a m-y-i- b-o-i- ------------------------------------------------------------- YA khotiv by / khotila by perenesty zamovlennya moyeï broni.
När går nästa flyg till Rom? Ко----айближчий--ей---о ---у? К___ н_________ р___ д_ Р____ К-л- н-й-л-ж-и- р-й- д- Р-м-? ----------------------------- Коли найближчий рейс до Риму? 0
K--- n-y-bl--hc---̆ re-̆--d- --m-? K___ n___________ r___ d_ R____ K-l- n-y-b-y-h-h-y- r-y-s d- R-m-? ---------------------------------- Koly nay̆blyzhchyy̆ rey̆s do Rymu?
Finns det två lediga platser kvar? Є щ- два---льни- місця? Є щ_ д__ в______ м_____ Є щ- д-а в-л-н-х м-с-я- ----------------------- Є ще два вільних місця? 0
YE-shch- -v--vi-ʹ-------sts--? Y_ s____ d__ v_______ m_______ Y- s-c-e d-a v-l-n-k- m-s-s-a- ------------------------------ YE shche dva vilʹnykh mistsya?
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Н-, ----ш--о-не--іл--е--ісце. Н__ є л___ о___ в_____ м_____ Н-, є л-ш- о-н- в-л-н- м-с-е- ----------------------------- Ні, є лише одне вільне місце. 0
N-- y- lys-e----e vi--ne-m--t-e. N__ y_ l____ o___ v_____ m______ N-, y- l-s-e o-n- v-l-n- m-s-s-. -------------------------------- Ni, ye lyshe odne vilʹne mistse.
När landar vi? Ко----и-при--мл---о-я? К___ м_ п_____________ К-л- м- п-и-е-л-є-о-я- ---------------------- Коли ми приземляємося? 0
Koly-m- p-y-e-l----mo---? K___ m_ p________________ K-l- m- p-y-e-l-a-e-o-y-? ------------------------- Koly my pryzemlyayemosya?
När är vi där? Ко-- -и приб-ваємо? К___ м_ п__________ К-л- м- п-и-у-а-м-? ------------------- Коли ми прибуваємо? 0
Kol- my --y-u-aye--? K___ m_ p___________ K-l- m- p-y-u-a-e-o- -------------------- Koly my prybuvayemo?
När går bussen till centrum? Ко----здит--автоб---- ц---р-міста? К___ ї_____ а______ в ц____ м_____ К-л- ї-д-т- а-т-б-с в ц-н-р м-с-а- ---------------------------------- Коли їздить автобус в центр міста? 0
K-l- i---ytʹ--v--b-s-v--s-----mis-a? K___ ï_____ a______ v t_____ m_____ K-l- i-z-y-ʹ a-t-b-s v t-e-t- m-s-a- ------------------------------------ Koly ïzdytʹ avtobus v tsentr mista?
Är det er resväska? Ц--В-ша -алі--? Ц_ В___ в______ Ц- В-ш- в-л-з-? --------------- Це Ваша валіза? 0
T------ha v----a? T__ V____ v______ T-e V-s-a v-l-z-? ----------------- Tse Vasha valiza?
Är det er väska? Це-Ваш- --м-а? Ц_ В___ с_____ Ц- В-ш- с-м-а- -------------- Це Ваша сумка? 0
T---Va--a-s--k-? T__ V____ s_____ T-e V-s-a s-m-a- ---------------- Tse Vasha sumka?
Är det ert bagage? Це-Ва---а--ж? Ц_ В__ б_____ Ц- В-ш б-г-ж- ------------- Це Ваш багаж? 0
Tse V-sh--a-a--? T__ V___ b______ T-e V-s- b-h-z-? ---------------- Tse Vash bahazh?
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? Я- -а-а-о багажу - м--у-вз---? Я_ б_____ б_____ я м___ в_____ Я- б-г-т- б-г-ж- я м-ж- в-я-и- ------------------------------ Як багато багажу я можу взяти? 0
Y---b-hat- ---az-- ya --zhu-vzyat-? Y__ b_____ b______ y_ m____ v______ Y-k b-h-t- b-h-z-u y- m-z-u v-y-t-? ----------------------------------- Yak bahato bahazhu ya mozhu vzyaty?
Tjugo kilo. Д---ц-т---іл--ра-. Д_______ к________ Д-а-ц-т- к-л-г-а-. ------------------ Двадцять кілограм. 0
D--dts---- ki---r--. D_________ k________ D-a-t-y-t- k-l-h-a-. -------------------- Dvadtsyatʹ kilohram.
Vad, bara tjugo kilo? Що, ----к--д--д---ь-к--о--а-? Щ__ т_____ д_______ к________ Щ-, т-л-к- д-а-ц-т- к-л-г-а-? ----------------------------- Що, тільки двадцять кілограм? 0
S--h---ti-ʹk--d-ad--yatʹ -ilohr--? S_____ t_____ d_________ k________ S-c-o- t-l-k- d-a-t-y-t- k-l-h-a-? ---------------------------------- Shcho, tilʹky dvadtsyatʹ kilohram?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + ukrainska (1-100) MP3 ukrainska (1-100)
Ingen video hittades!

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.