Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   et Lennujaamas

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [kolmkümmend viis]

Lennujaamas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. M- soovi-si- --ndu----en-s-e--r--------. Ma sooviksin lendu Ateenasse broneerida. M- s-o-i-s-n l-n-u A-e-n-s-e b-o-e-r-d-. ---------------------------------------- Ma sooviksin lendu Ateenasse broneerida. 0
Är det ett direktflyg? Ka- ----on ot-ele--? Kas see on otselend? K-s s-e o- o-s-l-n-? -------------------- Kas see on otselend? 0
En fönsterplats för icke rökare, tack. Pa-u----s---nak-h-,---t----i-----ja. Palun üks aknakoht, mittesuitsetaja. P-l-n ü-s a-n-k-h-, m-t-e-u-t-e-a-a- ------------------------------------ Palun üks aknakoht, mittesuitsetaja. 0
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Ma ----i-s-- o-a--r---e-in-u--in--ta-a. Ma sooviksin oma broneeringu kinnitada. M- s-o-i-s-n o-a b-o-e-r-n-u k-n-i-a-a- --------------------------------------- Ma sooviksin oma broneeringu kinnitada. 0
Jag skulle vilja avboka min reservering. M---o---k-in---a b---e---ngu-tü-is----. Ma sooviksin oma broneeringu tühistada. M- s-o-i-s-n o-a b-o-e-r-n-u t-h-s-a-a- --------------------------------------- Ma sooviksin oma broneeringu tühistada. 0
Jag skulle vilja boka om min reservering. M- so---k-in -ma b-onee--n----m----. Ma sooviksin oma broneeringut muuta. M- s-o-i-s-n o-a b-o-e-r-n-u- m-u-a- ------------------------------------ Ma sooviksin oma broneeringut muuta. 0
När går nästa flyg till Rom? M-l-a----h-- -ä-gmi-- -e-nuk---o--? Millal läheb järgmine lennuk Rooma? M-l-a- l-h-b j-r-m-n- l-n-u- R-o-a- ----------------------------------- Millal läheb järgmine lennuk Rooma? 0
Finns det två lediga platser kvar? Ka- -a---koht- -n-ve-- -a-a-? Kas kaks kohta on veel vabad? K-s k-k- k-h-a o- v-e- v-b-d- ----------------------------- Kas kaks kohta on veel vabad? 0
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Ei---e-- -n ---- -inul- ü-- ko-----ba. Ei, meil on veel ainult üks koht vaba. E-, m-i- o- v-e- a-n-l- ü-s k-h- v-b-. -------------------------------------- Ei, meil on veel ainult üks koht vaba. 0
När landar vi? M-ll-l--e---andume? Millal me maandume? M-l-a- m- m-a-d-m-? ------------------- Millal me maandume? 0
När är vi där? M---a---e saabu-e? Millal me saabume? M-l-a- m- s-a-u-e- ------------------ Millal me saabume? 0
När går bussen till centrum? M-ll-- -õ---- buss ke--l----? Millal sõidab buss kesklinna? M-l-a- s-i-a- b-s- k-s-l-n-a- ----------------------------- Millal sõidab buss kesklinna? 0
Är det er resväska? K-- ----o--te-e k--v--? Kas see on teie kohver? K-s s-e o- t-i- k-h-e-? ----------------------- Kas see on teie kohver? 0
Är det er väska? K-- -e-----t-i---ott? Kas see on teie kott? K-s s-e o- t-i- k-t-? --------------------- Kas see on teie kott? 0
Är det ert bagage? K-- s--------i- pa--s? Kas see on teie pagas? K-s s-e o- t-i- p-g-s- ---------------------- Kas see on teie pagas? 0
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? Ku--palju --g---t -õ-- k--------t-? Kui palju pagasit võin kaasa võtta? K-i p-l-u p-g-s-t v-i- k-a-a v-t-a- ----------------------------------- Kui palju pagasit võin kaasa võtta? 0
Tjugo kilo. Kak-küm-e-d-k--o. Kakskümmend kilo. K-k-k-m-e-d k-l-. ----------------- Kakskümmend kilo. 0
Vad, bara tjugo kilo? M-s, ai-u----a-s-üm--nd--ilo? Mis, ainult kakskümmend kilo? M-s- a-n-l- k-k-k-m-e-d k-l-? ----------------------------- Mis, ainult kakskümmend kilo? 0

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.