Ordlista

sv Vid flygplatsen   »   hy At the airport

35 [trettiofem]

Vid flygplatsen

Vid flygplatsen

35 [երեսունհինգ]

35 [yeresunhing]

At the airport

[odanavakayanum]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Jag skulle vilja boka ett flyg till Aten. Ե- ո--ու- ե- -ռիչ-----ի ----ք ---լ: Ես ուզում եմ թռիչք դեպի Աթենք գնել: Ե- ո-զ-ւ- ե- թ-ի-ք դ-պ- Ա-ե-ք գ-ե-: ----------------------------------- Ես ուզում եմ թռիչք դեպի Աթենք գնել: 0
Yes----m -em------ch-k’ depi---’-enk’ g--l Yes uzum yem t’rrich’k’ depi At’yenk’ gnel Y-s u-u- y-m t-r-i-h-k- d-p- A-’-e-k- g-e- ------------------------------------------ Yes uzum yem t’rrich’k’ depi At’yenk’ gnel
Är det ett direktflyg? Դ- -ւղ--ղ--ռի----: Դա ուղի՞ղ թռիչք է: Դ- ո-ղ-՞- թ-ի-ք է- ------------------ Դա ուղի՞ղ թռիչք է: 0
Da---hi----t’-rich’-’ e Da ughi՞gh t’rrich’k’ e D- u-h-՞-h t-r-i-h-k- e ----------------------- Da ughi՞gh t’rrich’k’ e
En fönsterplats för icke rökare, tack. Խ-դր-ւմ ե--մ- -ոմս պ---ւ-----մ--: Խնդրում եմ մի տոմս պատուհանի մոտ: Խ-դ-ո-մ ե- մ- տ-մ- պ-տ-ւ-ա-ի մ-տ- --------------------------------- Խնդրում եմ մի տոմս պատուհանի մոտ: 0
Khnd-u- --m----t-ms--a-uhan----t Khndrum yem mi toms patuhani mot K-n-r-m y-m m- t-m- p-t-h-n- m-t -------------------------------- Khndrum yem mi toms patuhani mot
Jag skulle vilja bekräfta min reservering. Ես --զո-մ եմ--մ պա--եր--հաստա--լ: Ես ուզում եմ իմ պատվերը հաստատել: Ե- ո-զ-ւ- ե- ի- պ-տ-ե-ը հ-ս-ա-ե-: --------------------------------- Ես ուզում եմ իմ պատվերը հաստատել: 0
Y-- ---- -e- i- -atv-ry--a---t-l Yes uzum yem im patvery hastatel Y-s u-u- y-m i- p-t-e-y h-s-a-e- -------------------------------- Yes uzum yem im patvery hastatel
Jag skulle vilja avboka min reservering. Ե- -ւզ--մ--մ -մ-պատվե-ը--ե--րկ-լ: Ես ուզում եմ իմ պատվերը չեղարկել: Ե- ո-զ-ւ- ե- ի- պ-տ-ե-ը չ-ղ-ր-ե-: --------------------------------- Ես ուզում եմ իմ պատվերը չեղարկել: 0
Y-- --um-y---i--p--very ch--egh--kel Yes uzum yem im patvery ch’yegharkel Y-s u-u- y-m i- p-t-e-y c-’-e-h-r-e- ------------------------------------ Yes uzum yem im patvery ch’yegharkel
Jag skulle vilja boka om min reservering. Ե- ու---մ եմ-ի--պ-----ը------: Ես ուզում եմ իմ պատվերը փոխել: Ե- ո-զ-ւ- ե- ի- պ-տ-ե-ը փ-խ-լ- ------------------------------ Ես ուզում եմ իմ պատվերը փոխել: 0
Y-s--z-m -em-im -at--ry-p-v--hel Yes uzum yem im patvery p’vokhel Y-s u-u- y-m i- p-t-e-y p-v-k-e- -------------------------------- Yes uzum yem im patvery p’vokhel
När går nästa flyg till Rom? Ե--բ - --կ--ւմ--ա--ր- -դ---վ-----ի--ռ--: Ե՞րբ է մեկնում հաջորդ օդանավը դեպի Հռոմ: Ե-ր- է մ-կ-ո-մ հ-ջ-ր- օ-ա-ա-ը դ-պ- Հ-ո-: ---------------------------------------- Ե՞րբ է մեկնում հաջորդ օդանավը դեպի Հռոմ: 0
Y-՞-- e mekn-m -ajo-- oda-a-y--ep- Hr-om Ye՞rb e meknum hajord odanavy depi Hrrom Y-՞-b e m-k-u- h-j-r- o-a-a-y d-p- H-r-m ---------------------------------------- Ye՞rb e meknum hajord odanavy depi Hrrom
Finns det två lediga platser kvar? Եր-ու--զա- -եղե- -ե--կ---: Երկու ազատ տեղեր դեռ կա՞ն: Ե-կ-ւ ա-ա- տ-ղ-ր դ-ռ կ-՞-: -------------------------- Երկու ազատ տեղեր դեռ կա՞ն: 0
Ye--u ---- te---r--e-r-k-՞n Yerku azat tegher derr ka՞n Y-r-u a-a- t-g-e- d-r- k-՞- --------------------------- Yerku azat tegher derr ka՞n
Nej, vi har bara en ledig plats kvar. Ո-,-ու-ե-ք միայ- -ե--ազա- --ղ: Ոչ, ունենք միայն մեկ ազատ տեղ: Ո-, ո-ն-ն- մ-ա-ն մ-կ ա-ա- տ-ղ- ------------------------------ Ոչ, ունենք միայն մեկ ազատ տեղ: 0
Voch-----e--’--iayn -e--aza- ---h Voch’, unenk’ miayn mek azat tegh V-c-’- u-e-k- m-a-n m-k a-a- t-g- --------------------------------- Voch’, unenk’ miayn mek azat tegh
När landar vi? Ե՞-- ե-- -ա----ք կ---ր-ւմ: Ե՞րբ ենք վայրէջք կատարում: Ե-ր- ե-ք վ-յ-է-ք կ-տ-ր-ւ-: -------------------------- Ե՞րբ ենք վայրէջք կատարում: 0
Ye--b ye--’-vayr-jk’ -a--r-m Ye՞rb yenk’ vayrejk’ katarum Y-՞-b y-n-’ v-y-e-k- k-t-r-m ---------------------------- Ye՞rb yenk’ vayrejk’ katarum
När är vi där? Ե՞----ն- հա--ում: Ե՞րբ ենք հասնում: Ե-ր- ե-ք հ-ս-ո-մ- ----------------- Ե՞րբ ենք հասնում: 0
Y-՞---------h-s-um Ye՞rb yenk’ hasnum Y-՞-b y-n-’ h-s-u- ------------------ Ye՞rb yenk’ hasnum
När går bussen till centrum? Ե--բ ---եկ--ւ- ---ոբ-ւսը----ի -աղաքի-----րոն: Ե՞րբ է մեկնում ավտոբուսը դեպի քաղաքի կենտրոն: Ե-ր- է մ-կ-ո-մ ա-տ-բ-ւ-ը դ-պ- ք-ղ-ք- կ-ն-ր-ն- --------------------------------------------- Ե՞րբ է մեկնում ավտոբուսը դեպի քաղաքի կենտրոն: 0
Ye՞r- - --kn-- a-to-u-y-d-p--k---h--’i-k-n---n Ye՞rb e meknum avtobusy depi k’aghak’i kentron Y-՞-b e m-k-u- a-t-b-s- d-p- k-a-h-k-i k-n-r-n ---------------------------------------------- Ye՞rb e meknum avtobusy depi k’aghak’i kentron
Är det er resväska? Սա -ե---ճ-մպր-ւկ- է: Սա Ձե՞ր ճամպրուկն է: Ս- Ձ-՞- ճ-մ-ր-ւ-ն է- -------------------- Սա Ձե՞ր ճամպրուկն է: 0
Sa D-e-r ch-mprukn-e Sa Dze՞r champrukn e S- D-e-r c-a-p-u-n e -------------------- Sa Dze՞r champrukn e
Är det er väska? Ս- Ձ--ր----ու--կն-է: Սա Ձե՞ր պայուսակն է: Ս- Ձ-՞- պ-յ-ւ-ա-ն է- -------------------- Սա Ձե՞ր պայուսակն է: 0
Sa-D--՞r pa-usakn-e Sa Dze՞r payusakn e S- D-e-r p-y-s-k- e ------------------- Sa Dze՞r payusakn e
Är det ert bagage? Սա-Ձե՞ր -ա-պ-ո-կն--: Սա Ձե՞ր ճամպրուկն է: Ս- Ձ-՞- ճ-մ-ր-ւ-ն է- -------------------- Սա Ձե՞ր ճամպրուկն է: 0
Sa -ze-- c----ru-n e Sa Dze՞r champrukn e S- D-e-r c-a-p-u-n e -------------------- Sa Dze՞r champrukn e
Hur mycket bagage kan jag ta med mig? Քա-ի՞--ամ-րուկ կ-րո--ե- -ե--ն-լ: Քանի՞ ճամպրուկ կարող եմ վերցնել: Ք-ն-՞ ճ-մ-ր-ւ- կ-ր-ղ ե- վ-ր-ն-լ- -------------------------------- Քանի՞ ճամպրուկ կարող եմ վերցնել: 0
K-an-- -h----uk kar--h --m--------el K’ani՞ champruk karogh yem verts’nel K-a-i- c-a-p-u- k-r-g- y-m v-r-s-n-l ------------------------------------ K’ani՞ champruk karogh yem verts’nel
Tjugo kilo. քսան-կ-լո---մ քսան կիլոգրամ ք-ա- կ-լ-գ-ա- ------------- քսան կիլոգրամ 0
k’-an---l-g-am k’san kilogram k-s-n k-l-g-a- -------------- k’san kilogram
Vad, bara tjugo kilo? Ի-չպ-՞---մ---- քսան-կիլո-րա-մ: Ինչպե՞ս; միայն քսան կիլոգրա՞մ: Ի-չ-ե-ս- մ-ա-ն ք-ա- կ-լ-գ-ա-մ- ------------------------------ Ինչպե՞ս; միայն քսան կիլոգրա՞մ: 0
Inch’p-՞s;------ ------k-l-g---m Inch’pe՞s; miayn k’san kilogra՞m I-c-’-e-s- m-a-n k-s-n k-l-g-a-m -------------------------------- Inch’pe՞s; miayn k’san kilogra՞m

Inlärning förändrar hjärnan

De som tränar ofta skulpterar sina kroppar. Men det är tydligen möjligt att träna en hjärna också. Det betyder att mer än talang behövs för att lära sig ett språk. Det är lika viktigt att träna regelbundet. Därför att träning positivt kan påverka strukturer i hjärnan. Naturligtvis är en speciell talang för språk vanligtvis ärftligt. Icke desto mindre kan träning ändra vissa hjärnstrukturer. Volymen av talcentrum ökar. Nervcellerna hos människor som tränar mycket förändras också. Man trodde länge att hjärnan var oföränderlig. Uppfattningen var: Det vi inte lär som barn, kommer vi aldrig att lära oss. Men hjärnforskare har kommit till en helt annan slutsats. De kunde visa att hjärnan förblir föränderlig hela livet. Man kan säga att den fungerar som en muskel. Därför kan den fortsätta att växa i hög ålder. All information bearbetas i hjärnan. Men när hjärnan tränas bearbetas information mycket bättre. Det vill säga, den arbetar snabbare och mer effektivt. Denna princip gäller lika mycket för både unga och gamla människor. Men det är inte absolut nödvändigt att man studerar för att träna hjärnan. Läsning är också mycket bra träning. Litteratur som utmanar, främjar särskilt vårt talcentrum. Det innebär att vårt ordförråd bir större. Dessutom förbättras vår känsla för språket. Det intressanta är att inte bara talcentrum bearbetar språk. Det område som styr motoriken bearbetar också nytt innehåll. Därför är det viktigt att stimulera hela hjärnan så ofta som möjligt. Så: Träna din kropp OCH din hjärna!
Visste du?
Portugisiska räknas till de romanska språken. Det är nära besläktat med spanska och katalanska. Det uppstod ur vulgärlatinet som de romerska soldaterna talade. Europeisk portugisiska är modersmål för cirka 10 miljoner människor. Det är också ett viktigt världsspråk. Detta beror på Portugals kolonialmakt förr i tiden. Sjöfartsnationen tog sitt språk till andra kontinenter under 14:e och 15:e århundradet. Portugisiska talas fortfarande idag i delar av Afrika och Asien. Länder på dessa kontinenter tenderar att använda europeisk portugisiska. Det är annorlunda i Brasilien. Språket som talas där uppvisar några egenheter och anses ha sin egen form. Men vanligtvis förstår portugiser och brasilianare varandra bra. Totalt 240 miljoner människor i världen talar portugisiska. Dessutom finns det ungefär 20 kreolska språk som är baserade på portugisiska. Portugisiska räknas idag till världsspråken.