Ordlista

sv måste något   »   hy պետք է

72 [sjuttiotvå]

måste något

måste något

72 [յոթանասուներկու]

72 [yot’anasunerku]

պետք է

petk’ e

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
måste պետ- է պ___ է պ-տ- է ------ պետք է 0
petk’-e p____ e p-t-’ e ------- petk’ e
Jag måste skicka iväg brevet. Ե--պ--- ն-մակ--ւ---կեմ: Ե_ պ___ ն____ ո________ Ե- պ-տ- ն-մ-կ ո-ղ-ր-ե-: ----------------------- Ես պիտի նամակ ուղարկեմ: 0
Ye---i-- -a--k-ug--r-em Y__ p___ n____ u_______ Y-s p-t- n-m-k u-h-r-e- ----------------------- Yes piti namak ugharkem
Jag måste betala hotellet. Ե- -ի-ի---ուրա-ոցը վ-ա---: Ե_ պ___ հ_________ վ______ Ե- պ-տ- հ-ո-ր-ն-ց- վ-ա-ե-: -------------------------- Ես պիտի հյուրանոցը վճարեմ: 0
Y-- p-t----ura----’--v--ar-m Y__ p___ h__________ v______ Y-s p-t- h-u-a-o-s-y v-h-r-m ---------------------------- Yes piti hyuranots’y vcharem
Du måste gå upp tidigt. Դո--պ--ք-- առ-վ--ը-շու- ա--ն--աս: Դ__ պ___ է ա______ շ___ ա________ Դ-ւ պ-տ- է ա-ա-ո-ը շ-ւ- ա-թ-ա-ա-: --------------------------------- Դու պետք է առավոտը շուտ արթնանաս: 0
D--p---’ e-ar------ -----------nas D_ p____ e a_______ s___ a________ D- p-t-’ e a-r-v-t- s-u- a-t-n-n-s ---------------------------------- Du petk’ e arravoty shut art’nanas
Du måste arbeta mycket. Դու --տք է-շ----շխա-ես: Դ__ պ___ է շ__ ա_______ Դ-ւ պ-տ- է շ-տ ա-խ-տ-ս- ----------------------- Դու պետք է շատ աշխատես: 0
Du p-tk- --s----a-------s D_ p____ e s___ a________ D- p-t-’ e s-a- a-h-h-t-s ------------------------- Du petk’ e shat ashkhates
Du måste vara punktlig. Դ-ւ պե-ք - --տ-----լին-ս: Դ__ պ___ է ճ______ լ_____ Դ-ւ պ-տ- է ճ-տ-պ-հ լ-ն-ս- ------------------------- Դու պետք է ճշտապահ լինես: 0
Du---t-- e-chs--a-a-----es D_ p____ e c________ l____ D- p-t-’ e c-s-t-p-h l-n-s -------------------------- Du petk’ e chshtapah lines
Han måste tanka. Նա-պ--ի մե---ա- լ-ցք---ր-: Ն_ պ___ մ______ լ_________ Ն- պ-տ- մ-ք-ն-ն լ-ց-ա-ո-ի- -------------------------- Նա պիտի մեքենան լիցքավորի: 0
N-----i-m---ye-a- --ts’-’-vori N_ p___ m________ l___________ N- p-t- m-k-y-n-n l-t-’-’-v-r- ------------------------------ Na piti mek’yenan lits’k’avori
Han måste reparera bilen. Նա -----է -եք-նա--ն-----: Ն_ պ___ է մ______ ն______ Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն ն-ր-գ-: ------------------------- Նա պետք է մեքենան նորոգի: 0
N- p-tk- ---ek’yenan --r--i N_ p____ e m________ n_____ N- p-t-’ e m-k-y-n-n n-r-g- --------------------------- Na petk’ e mek’yenan norogi
Han måste tvätta bilen. Ն- պ-տք-է մ-ք-նան ----ա: Ն_ պ___ է մ______ լ_____ Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն լ-ա-ա- ------------------------ Նա պետք է մեքենան լվանա: 0
Na pet-’------’ye----lv-na N_ p____ e m________ l____ N- p-t-’ e m-k-y-n-n l-a-a -------------------------- Na petk’ e mek’yenan lvana
Hon måste handla. Ն- պետ- է-գ--ւ--ե- --տ-րի: Ն_ պ___ է գ_______ կ______ Ն- պ-տ- է գ-ո-մ-ե- կ-տ-ր-: -------------------------- Նա պետք է գնումներ կատարի: 0
N---e--’ ----umner ----ri N_ p____ e g______ k_____ N- p-t-’ e g-u-n-r k-t-r- ------------------------- Na petk’ e gnumner katari
Hon måste städa lägenheten. Նա ------ բ--կա-ա-ը------ի: Ն_ պ___ է բ________ հ______ Ն- պ-տ- է բ-ա-ա-ա-ը հ-վ-ք-: --------------------------- Նա պետք է բնակարանը հավաքի: 0
Na --t---- ---ka--ny-havak’i N_ p____ e b________ h______ N- p-t-’ e b-a-a-a-y h-v-k-i ---------------------------- Na petk’ e bnakarany havak’i
Hon måste tvätta tvätten. Նա -------լվացք- լվ-ն-: Ն_ պ___ է լ_____ լ_____ Ն- պ-տ- է լ-ա-ք- լ-ա-ա- ----------------------- Նա պետք է լվացքը լվանա: 0
N- ---k’ - lv-t--k-y--va-a N_ p____ e l________ l____ N- p-t-’ e l-a-s-k-y l-a-a -------------------------- Na petk’ e lvats’k’y lvana
Vi måste snart gå till skolan. Մ--ք-պե-ք-է շուտո--դ-----գնա--: Մ___ պ___ է շ_____ դ____ գ_____ Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- դ-ր-ց գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով դպրոց գնանք: 0
Me--- pe-k- ----u--v--pro-s---na-k’ M____ p____ e s_____ d______ g_____ M-n-’ p-t-’ e s-u-o- d-r-t-’ g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov dprots’ gnank’
Vi måste snart gå till arbetet. Մ--ք-պետք---շ--տով------անքի--ն-ն-: Մ___ պ___ է շ_____ ա________ գ_____ Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- ա-խ-տ-ն-ի գ-ա-ք- ----------------------------------- Մենք պետք է շուտով աշխատանքի գնանք: 0
M--k’-pe-k--e shu--v---h-----n-’--g-ank’ M____ p____ e s_____ a___________ g_____ M-n-’ p-t-’ e s-u-o- a-h-h-t-n-’- g-a-k- ---------------------------------------- Menk’ petk’ e shutov ashkhatank’i gnank’
Vi måste snart gå till läkaren. Մե-----տ--է--ո-տով--ժ--ի-գնանք: Մ___ պ___ է շ_____ բ____ գ_____ Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- բ-շ-ի գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով բժշկի գնանք: 0
Menk’--et-- --shu-ov -z-s-ki-gn-nk’ M____ p____ e s_____ b______ g_____ M-n-’ p-t-’ e s-u-o- b-h-h-i g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov bzhshki gnank’
Ni måste vänta på bussen. Դ-ւ---ետք-է ավտո-ու-ի- սպ---ք: Դ___ պ___ է ա_________ ս______ Դ-ւ- պ-տ- է ա-տ-բ-ւ-ի- ս-ա-ե-: ------------------------------ Դուք պետք է ավտոբուսին սպասեք: 0
Du-- pe-k--e--vto-usin-spas--’ D___ p____ e a________ s______ D-k- p-t-’ e a-t-b-s-n s-a-e-’ ------------------------------ Duk’ petk’ e avtobusin spasek’
Ni måste vänta på tåget. Դ--- ---ք---գ-ացքի- ս--ս-ք: Դ___ պ___ է գ______ ս______ Դ-ւ- պ-տ- է գ-ա-ք-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է գնացքին սպասեք: 0
D-k’ -e--- e ----s’k-i--s----k’ D___ p____ e g_________ s______ D-k- p-t-’ e g-a-s-k-i- s-a-e-’ ------------------------------- Duk’ petk’ e gnats’k’in spasek’
Ni måste vänta på taxin. Դ-ւք-պետ--է-տ-ք-ի----պասե-: Դ___ պ___ է տ______ ս______ Դ-ւ- պ-տ- է տ-ք-ի-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է տաքսիին սպասեք: 0
Du-- -et-’-- --k’-iin----s-k’ D___ p____ e t_______ s______ D-k- p-t-’ e t-k-s-i- s-a-e-’ ----------------------------- Duk’ petk’ e tak’siin spasek’

Varför finns det så många olika språk?

Idag finns det mer än 6.000 olika språk världen över. Därför behöver vi tolkar och översättare. För mycket längesedan talade fortfarande alla samma språk. Men det förändrades när människor började migrera. De lämnade sitt afrikanska hemland och flyttade runtom i världen. Denna geografiska separation kom även att medföra en språklig separation. Därför att alla människor utvecklade sin egen form av kommunikation. Många olika språk utvecklades från det gemensamma protospråket. Men människan stannade aldrig särskilt länge på en plats. Så språken separerades alltmer från varandra. Någonstans längs vägen kunde en gemensam rot inte längre kännas igen. Dessutom levde inga människor i isolering i tusentals år. Det fanns alltid kontakt med andra folk. Detta förändrade språken. De tog in element från främmande språk eller blandades. På grund av detta slutade aldrig utvecklingen av språken. Migreringar och kontakt med nya människor förklarar språkens mångfald. Men varför språken är så olika är en annan fråga. Varje evolution följer vissa regler. Så det måste finnas en anledning till att språken är som de är. Av denna anledning har forskarna varit intresserade av dem i åratal. De skulle vilja veta varför språk utvecklas olika. För att undersöka detta, måste man rekonstruera språkhistorian. Sedan kan man identifiera vad som ändrades när. Det är fortfarande okänt, vad som påverkar språkutvecklingen. Kulturella faktorer tycks vara viktigare än biologiska faktorer. Det vill säga, olika människors historia formade deras språk. Uppenbarligen berättar språk mer för oss än vad vi känner till...