Ordlista

sv Adjektiv 2   »   et Omadussõnad 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [seitsekümmend üheksa]

Omadussõnad 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. M---o- --ni-e -le-----ljas. Mul on sinine kleit seljas. M-l o- s-n-n- k-e-t s-l-a-. --------------------------- Mul on sinine kleit seljas. 0
Jag har en röd klänning på mig. Mu- -n p--ane--leit -elj--. Mul on punane kleit seljas. M-l o- p-n-n- k-e-t s-l-a-. --------------------------- Mul on punane kleit seljas. 0
Jag har en grön klänning på mig. M-l--n----e-in---lei--s----s. Mul on roheline kleit seljas. M-l o- r-h-l-n- k-e-t s-l-a-. ----------------------------- Mul on roheline kleit seljas. 0
Jag köper en svart väska. M-----a- m--t----t-. Ma ostan musta koti. M- o-t-n m-s-a k-t-. -------------------- Ma ostan musta koti. 0
Jag köper en brun väska. M- -st-- --uu-i ko--. Ma ostan pruuni koti. M- o-t-n p-u-n- k-t-. --------------------- Ma ostan pruuni koti. 0
Jag köper en vit väska. M--o-tan-va-ge --t-. Ma ostan valge koti. M- o-t-n v-l-e k-t-. -------------------- Ma ostan valge koti. 0
Jag behöver en ny bil. Mul-o--v-----u----t--. Mul on vaja uut autot. M-l o- v-j- u-t a-t-t- ---------------------- Mul on vaja uut autot. 0
Jag behöver en snabb bil. Mu---- vaja-kii-et -u--t. Mul on vaja kiiret autot. M-l o- v-j- k-i-e- a-t-t- ------------------------- Mul on vaja kiiret autot. 0
Jag behöver en bekväm bil. M----n v-j---u-a-at -u---. Mul on vaja mugavat autot. M-l o- v-j- m-g-v-t a-t-t- -------------------------- Mul on vaja mugavat autot. 0
Där uppe bor en gammal dam. S-al -le--l--la- -an- naine. Seal üleval elab vana naine. S-a- ü-e-a- e-a- v-n- n-i-e- ---------------------------- Seal üleval elab vana naine. 0
Där uppe bor en tjock dam. Sea- ül-v-l e-ab-paks nai-e. Seal üleval elab paks naine. S-a- ü-e-a- e-a- p-k- n-i-e- ---------------------------- Seal üleval elab paks naine. 0
Där nere bor en nyfiken dam. S-----l--el-- uud---i-------a-n-. Seal all elab uudishimulik naine. S-a- a-l e-a- u-d-s-i-u-i- n-i-e- --------------------------------- Seal all elab uudishimulik naine. 0
Våra gäster var trevliga människor. M--e--ü---is-d---i----redad-ini-es-d. Meie külalised olid toredad inimesed. M-i- k-l-l-s-d o-i- t-r-d-d i-i-e-e-. ------------------------------------- Meie külalised olid toredad inimesed. 0
Våra gäster var artiga människor. M--- -ülalise- o-i---------- ini--s--. Meie külalised olid viisakad inimesed. M-i- k-l-l-s-d o-i- v-i-a-a- i-i-e-e-. -------------------------------------- Meie külalised olid viisakad inimesed. 0
Våra gäster var intressanta människor. Me-e -ülal-se- -li----v-ta--- -nime-ed. Meie külalised olid huvitavad inimesed. M-i- k-l-l-s-d o-i- h-v-t-v-d i-i-e-e-. --------------------------------------- Meie külalised olid huvitavad inimesed. 0
Jag har snälla barn. Mu---n a--s-d --ps--. Mul on armsad lapsed. M-l o- a-m-a- l-p-e-. --------------------- Mul on armsad lapsed. 0
Men våra grannar har elaka barn. Aga ----rit-l--n -la-ad lapsed. Aga naabritel on ulakad lapsed. A-a n-a-r-t-l o- u-a-a- l-p-e-. ------------------------------- Aga naabritel on ulakad lapsed. 0
Är era barn väluppfostrade? Ka--t-i-----se- on head? Kas teie lapsed on head? K-s t-i- l-p-e- o- h-a-? ------------------------ Kas teie lapsed on head? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…