Ordlista

sv Adjektiv 2   »   hr Pridjevi 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [sedamdeset i devet]

Pridjevi 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kroatiska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. I-am-p-avu --l---- na---b-. I___ p____ h______ n_ s____ I-a- p-a-u h-l-i-u n- s-b-. --------------------------- Imam plavu haljinu na sebi. 0
Jag har en röd klänning på mig. I--- ---e-u--alji-u na----i. I___ c_____ h______ n_ s____ I-a- c-v-n- h-l-i-u n- s-b-. ---------------------------- Imam crvenu haljinu na sebi. 0
Jag har en grön klänning på mig. Imam z-le-- ---j--- -a-----. I___ z_____ h______ n_ s____ I-a- z-l-n- h-l-i-u n- s-b-. ---------------------------- Imam zelenu haljinu na sebi. 0
Jag köper en svart väska. K-pu--m c-n--to--u. K______ c___ t_____ K-p-j-m c-n- t-r-u- ------------------- Kupujem crnu torbu. 0
Jag köper en brun väska. Kup-jem-smeđ- --rbu. K______ s____ t_____ K-p-j-m s-e-u t-r-u- -------------------- Kupujem smeđu torbu. 0
Jag köper en vit väska. K-p-j-m ----lu t---u. K______ b_____ t_____ K-p-j-m b-j-l- t-r-u- --------------------- Kupujem bijelu torbu. 0
Jag behöver en ny bil. Tre-am---v-au--. T_____ n__ a____ T-e-a- n-v a-t-. ---------------- Trebam nov auto. 0
Jag behöver en snabb bil. Treba---r-----o. T_____ b__ a____ T-e-a- b-z a-t-. ---------------- Trebam brz auto. 0
Jag behöver en bekväm bil. Trebam-u-o-a- ---o. T_____ u_____ a____ T-e-a- u-o-a- a-t-. ------------------- Trebam udoban auto. 0
Där uppe bor en gammal dam. Tam- go-e -tan-------na-st-ra---n-. T___ g___ s______ j____ s____ ž____ T-m- g-r- s-a-u-e j-d-a s-a-a ž-n-. ----------------------------------- Tamo gore stanuje jedna stara žena. 0
Där uppe bor en tjock dam. Ta-- g--e---anu-- j--n- de--la --n-. T___ g___ s______ j____ d_____ ž____ T-m- g-r- s-a-u-e j-d-a d-b-l- ž-n-. ------------------------------------ Tamo gore stanuje jedna debela žena. 0
Där nere bor en nyfiken dam. Ta-o -ol-e ----u---j-d-a znat---ljna--ena. T___ d____ s______ j____ z__________ ž____ T-m- d-l-e s-a-u-e j-d-a z-a-i-e-j-a ž-n-. ------------------------------------------ Tamo dolje stanuje jedna znatiželjna žena. 0
Våra gäster var trevliga människor. Naši-g---i--- b----d--gi l--d-. N___ g____ s_ b___ d____ l_____ N-š- g-s-i s- b-l- d-a-i l-u-i- ------------------------------- Naši gosti su bili dragi ljudi. 0
Våra gäster var artiga människor. N-ši go--i-s-------------jn-------. N___ g____ s_ b___ p________ l_____ N-š- g-s-i s- b-l- p-i-t-j-i l-u-i- ----------------------------------- Naši gosti su bili pristojni ljudi. 0
Våra gäster var intressanta människor. N-š--g--ti-su-b--- --nim----i --ud-. N___ g____ s_ b___ z_________ l_____ N-š- g-s-i s- b-l- z-n-m-j-v- l-u-i- ------------------------------------ Naši gosti su bili zanimljivi ljudi. 0
Jag har snälla barn. Im-------u d-e-u. I___ d____ d_____ I-a- d-a-u d-e-u- ----------------- Imam dragu djecu. 0
Men våra grannar har elaka barn. Ali --sj--i-i---u be-obra-nu--j---. A__ s______ i____ b_________ d_____ A-i s-s-e-i i-a-u b-z-b-a-n- d-e-u- ----------------------------------- Ali susjedi imaju bezobraznu djecu. 0
Är era barn väluppfostrade? J--u l- V--a --e-- ---r-? J___ l_ V___ d____ d_____ J-s- l- V-š- d-e-a d-b-a- ------------------------- Jesu li Vaša djeca dobra? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kroatiska (1-100) MP3 kroatiska (1-100)
Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…