Ordlista

sv Lära känna   »   sr Упознати

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [три]

3 [tri]

Упознати

[Upoznati]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Hej! Здр---! Здраво! З-р-в-! ------- Здраво! 0
Z-ravo! Zdravo! Z-r-v-! ------- Zdravo!
God dag! Д---р-дан! Добар дан! Д-б-р д-н- ---------- Добар дан! 0
Dob---da-! Dobar dan! D-b-r d-n- ---------- Dobar dan!
Hur står det till? К-----т---/----- си? Како сте? / Како си? К-к- с-е- / К-к- с-? -------------------- Како сте? / Како си? 0
Ka------?-/ -a-- si? Kako ste? / Kako si? K-k- s-e- / K-k- s-? -------------------- Kako ste? / Kako si?
Kommer ni från Europa? Јес---л- -- -з--вро--? Јесте ли Ви из Европе? Ј-с-е л- В- и- Е-р-п-? ---------------------- Јесте ли Ви из Европе? 0
Je-t- -i-Vi ----v---e? Jeste li Vi iz Evrope? J-s-e l- V- i- E-r-p-? ---------------------- Jeste li Vi iz Evrope?
Kommer ni från Amerika? Је-т- ---В- -- А--ри--? Јесте ли Ви из Америке? Ј-с-е л- В- и- А-е-и-е- ----------------------- Јесте ли Ви из Америке? 0
J-ste ---Vi--- ----ik-? Jeste li Vi iz Amerike? J-s-e l- V- i- A-e-i-e- ----------------------- Jeste li Vi iz Amerike?
Kommer ni från Asien? Јес-е-л- В- из-А---е? Јесте ли Ви из Азије? Ј-с-е л- В- и- А-и-е- --------------------- Јесте ли Ви из Азије? 0
Jes-- l---i-iz--z-j-? Jeste li Vi iz Azije? J-s-e l- V- i- A-i-e- --------------------- Jeste li Vi iz Azije?
På vilket hotell bor ni? У----е--х-т--у-ст- -мешт-ни? У којем хотелу сте смештени? У к-ј-м х-т-л- с-е с-е-т-н-? ---------------------------- У којем хотелу сте смештени? 0
U---j----ote---st--s-ešt-ni? U kojem hotelu ste smešteni? U k-j-m h-t-l- s-e s-e-t-n-? ---------------------------- U kojem hotelu ste smešteni?
Hur länge har ni varit här? Ко-ико-д----с-- -е- ---е? Колико дуго сте већ овде? К-л-к- д-г- с-е в-ћ о-д-? ------------------------- Колико дуго сте већ овде? 0
Ko-i----u---------ć --d-? Koliko dugo ste vec- ovde? K-l-k- d-g- s-e v-c- o-d-? -------------------------- Koliko dugo ste već ovde?
Hur länge stannar ni? К-л--- -уг---с--ј-те? Колико дуго остајете? К-л-к- д-г- о-т-ј-т-? --------------------- Колико дуго остајете? 0
Ko-i----u-o o--ajete? Koliko dugo ostajete? K-l-k- d-g- o-t-j-t-? --------------------- Koliko dugo ostajete?
Trivs ni bra här? Д-пад- -- Вам-с- ----? Допада ли Вам се овде? Д-п-д- л- В-м с- о-д-? ---------------------- Допада ли Вам се овде? 0
Dopad--li --- ----v--? Dopada li Vam se ovde? D-p-d- l- V-m s- o-d-? ---------------------- Dopada li Vam se ovde?
Är ni semester här? Јес---л- ов-е на --дишњ-- одмо--? Јесте ли овде на годишњем одмору? Ј-с-е л- о-д- н- г-д-ш-е- о-м-р-? --------------------------------- Јесте ли овде на годишњем одмору? 0
J---e l- ovd--n---od--n-em odm--u? Jeste li ovde na godišnjem odmoru? J-s-e l- o-d- n- g-d-š-j-m o-m-r-? ---------------------------------- Jeste li ovde na godišnjem odmoru?
Kom och hälsa på mig någon gång! П-се-ите-----ед-о-! Посетите ме једном! П-с-т-т- м- ј-д-о-! ------------------- Посетите ме једном! 0
P-s-ti---m- ---n-m! Posetite me jednom! P-s-t-t- m- j-d-o-! ------------------- Posetite me jednom!
Här är min adress. О-о-је м-ј- ---е--. Ово је моја адреса. О-о ј- м-ј- а-р-с-. ------------------- Ово је моја адреса. 0
Ov- -- --j--a-----. Ovo je moja adresa. O-o j- m-j- a-r-s-. ------------------- Ovo je moja adresa.
Ses vi imorgon? Х-ћемо--и -- сутр- -ид---? Хоћемо ли се сутра видети? Х-ћ-м- л- с- с-т-а в-д-т-? -------------------------- Хоћемо ли се сутра видети? 0
Ho---mo-li -----t---v---t-? Hoc-emo li se sutra videti? H-c-e-o l- s- s-t-a v-d-t-? --------------------------- Hoćemo li se sutra videti?
Tyvärr, jag har annat för mig. Жа---и-ј---им-- в-ћ с--ра н-шт----г---р---. Жао ми је, имам већ сутра нешто договорено. Ж-о м- ј-, и-а- в-ћ с-т-а н-ш-о д-г-в-р-н-. ------------------------------------------- Жао ми је, имам већ сутра нешто договорено. 0
Žao--i j-- --a---eć---t-a n-što-do-o-oreno. Žao mi je, imam vec- sutra nešto dogovoreno. Ž-o m- j-, i-a- v-c- s-t-a n-š-o d-g-v-r-n-. -------------------------------------------- Žao mi je, imam već sutra nešto dogovoreno.
Hej då! Ћао- --Збо---! Ћао! / Збогом! Ћ-о- / З-о-о-! -------------- Ћао! / Збогом! 0
C---! - -bog--! C-ao! / Zbogom! C-a-! / Z-o-o-! --------------- Ćao! / Zbogom!
Adjö! До-и-ењ-! Довиђења! Д-в-ђ-њ-! --------- Довиђења! 0
D---đ-nj-! Doviđenja! D-v-đ-n-a- ---------- Doviđenja!
Vi ses snart! Д- у--о--! До ускоро! Д- у-к-р-! ---------- До ускоро! 0
Do u-ko--! Do uskoro! D- u-k-r-! ---------- Do uskoro!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!