Ordlista

sv Lära känna   »   ro A face cunoştinţă

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [trei]

A face cunoştinţă

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska rumänska Spela Mer
Hej! C-au! Ceau! C-a-! ----- Ceau! 0
God dag! B----z---! Bună ziua! B-n- z-u-! ---------- Bună ziua! 0
Hur står det till? C-- î-i----ge? Cum îţi merge? C-m î-i m-r-e- -------------- Cum îţi merge? 0
Kommer ni från Europa? Ven-ţ- d-n----opa? Veniţi din Europa? V-n-ţ- d-n E-r-p-? ------------------ Veniţi din Europa? 0
Kommer ni från Amerika? V--i-i-din-A--ri-a? Veniţi din America? V-n-ţ- d-n A-e-i-a- ------------------- Veniţi din America? 0
Kommer ni från Asien? Ve--ţi din A---? Veniţi din Asia? V-n-ţ- d-n A-i-? ---------------- Veniţi din Asia? 0
På vilket hotell bor ni? În--are---t-- l---i-i? În care hotel locuiţi? Î- c-r- h-t-l l-c-i-i- ---------------------- În care hotel locuiţi? 0
Hur länge har ni varit här? De -ând--un---- --c-? De când sunteţi aici? D- c-n- s-n-e-i a-c-? --------------------- De când sunteţi aici? 0
Hur länge stannar ni? C----ă-â---i? Cât rămâneţi? C-t r-m-n-ţ-? ------------- Cât rămâneţi? 0
Trivs ni bra här? Vă-p---e---c-? Vă place aici? V- p-a-e a-c-? -------------- Vă place aici? 0
Är ni semester här? Vă pe--eceţ--c-nc-d-u- ----? Vă petreceţi concediul aici? V- p-t-e-e-i c-n-e-i-l a-c-? ---------------------------- Vă petreceţi concediul aici? 0
Kom och hälsa på mig någon gång! Să -ă----it--i! Să mă vizitaţi! S- m- v-z-t-ţ-! --------------- Să mă vizitaţi! 0
Här är min adress. A--- e-te-adresa mea. Aici este adresa mea. A-c- e-t- a-r-s- m-a- --------------------- Aici este adresa mea. 0
Ses vi imorgon? N- ve--m -â-n-? Ne vedem mâine? N- v-d-m m-i-e- --------------- Ne vedem mâine? 0
Tyvärr, jag har annat för mig. Î-i p--e-rău,---r d--a a- -l--u--. Îmi pare rău, dar deja am planuri. Î-i p-r- r-u- d-r d-j- a- p-a-u-i- ---------------------------------- Îmi pare rău, dar deja am planuri. 0
Hej då! Cea-! Ceau! C-a-! ----- Ceau! 0
Adjö! La--e-ed---! La revedere! L- r-v-d-r-! ------------ La revedere! 0
Vi ses snart! Pe c--ân-! Pe curând! P- c-r-n-! ---------- Pe curând! 0

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!