Ordlista

sv Lära känna   »   be Знаёміцца

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [тры]

3 [try]

Знаёміцца

[Znaemіtstsa]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Hej! П-ы--танне! Прывітанне! П-ы-і-а-н-! ----------- Прывітанне! 0
P--vіt---e! Pryvіtanne! P-y-і-a-n-! ----------- Pryvіtanne!
God dag! Д-бры--зен-! Добры дзень! Д-б-ы д-е-ь- ------------ Добры дзень! 0
Do--- dz-n-! Dobry dzen’! D-b-y d-e-’- ------------ Dobry dzen’!
Hur står det till? Я- ----в-? Як справы? Я- с-р-в-? ---------- Як справы? 0
Yak-s--a--? Yak spravy? Y-k s-r-v-? ----------- Yak spravy?
Kommer ni från Europa? В- --Еў--пы? Вы з Еўропы? В- з Е-р-п-? ------------ Вы з Еўропы? 0
V- --YEu---y? Vy z YEuropy? V- z Y-u-o-y- ------------- Vy z YEuropy?
Kommer ni från Amerika? Вы-з--ме---і? Вы з Амерыкі? В- з А-е-ы-і- ------------- Вы з Амерыкі? 0
V--- A-e-ykі? Vy z Amerykі? V- z A-e-y-і- ------------- Vy z Amerykі?
Kommer ni från Asien? В- - А---? Вы з Азіі? В- з А-і-? ---------- Вы з Азіі? 0
V- z Azіі? Vy z Azіі? V- z A-і-? ---------- Vy z Azіі?
På vilket hotell bor ni? У -ко- -асц----ы ----пы--ліся? У якой гасцініцы Вы спыніліся? У я-о- г-с-і-і-ы В- с-ы-і-і-я- ------------------------------ У якой гасцініцы Вы спыніліся? 0
U -akoy--astsіn---y V--s-yn--іsy-? U yakoy gastsіnіtsy Vy spynіlіsya? U y-k-y g-s-s-n-t-y V- s-y-і-і-y-? ---------------------------------- U yakoy gastsіnіtsy Vy spynіlіsya?
Hur länge har ni varit här? Як ---но В----о--ут? Як даўно Вы ўжо тут? Я- д-ў-о В- ў-о т-т- -------------------- Як даўно Вы ўжо тут? 0
Y---d-uno--- uzh- ---? Yak dauno Vy uzho tut? Y-k d-u-o V- u-h- t-t- ---------------------- Yak dauno Vy uzho tut?
Hur länge stannar ni? Як н-д--г- ------? Як надоўга Вы тут? Я- н-д-ў-а В- т-т- ------------------ Як надоўга Вы тут? 0
Y-k-n----ga-Vy tut? Yak nadouga Vy tut? Y-k n-d-u-a V- t-t- ------------------- Yak nadouga Vy tut?
Trivs ni bra här? В---т------а-а--ц-? Вам тут падабаецца? В-м т-т п-д-б-е-ц-? ------------------- Вам тут падабаецца? 0
Vam -ut-pada-----tsa? Vam tut padabaetstsa? V-m t-t p-d-b-e-s-s-? --------------------- Vam tut padabaetstsa?
Är ni semester här? В- -р--х-л- с-д---- а-пачынак? Вы прыехалі сюды на адпачынак? В- п-ы-х-л- с-д- н- а-п-ч-н-к- ------------------------------ Вы прыехалі сюды на адпачынак? 0
V---r---h-lі syu----- a-pac-y-ak? Vy pryekhalі syudy na adpachynak? V- p-y-k-a-і s-u-y n- a-p-c-y-a-? --------------------------------- Vy pryekhalі syudy na adpachynak?
Kom och hälsa på mig någon gång! Пр--зджа--- да -я----а-і-неб-дз- у -о-ці! Прыязджайце да мяне калі-небудзь у госці! П-ы-з-ж-й-е д- м-н- к-л---е-у-з- у г-с-і- ----------------------------------------- Прыязджайце да мяне калі-небудзь у госці! 0
Pry-----hayt-e-d- myane kal--n---d-’ --go-t-і! Pryyazdzhaytse da myane kalі-nebudz’ u gostsі! P-y-a-d-h-y-s- d- m-a-e k-l---e-u-z- u g-s-s-! ---------------------------------------------- Pryyazdzhaytse da myane kalі-nebudz’ u gostsі!
Här är min adress. Во---мой-ад-а-. Вось мой адрас. В-с- м-й а-р-с- --------------- Вось мой адрас. 0
V-s’ -o- ---as. Vos’ moy adras. V-s- m-y a-r-s- --------------- Vos’ moy adras.
Ses vi imorgon? М--п---ч---- ---тр-? Мы пабачымся заўтра? М- п-б-ч-м-я з-ў-р-? -------------------- Мы пабачымся заўтра? 0
My-p---c-y---a-z-ut--? My pabachymsya zautra? M- p-b-c-y-s-a z-u-r-? ---------------------- My pabachymsya zautra?
Tyvärr, jag har annat för mig. Н- ж-ль- у--яне-ўж- за-л-на-аныя іншыя--п---ы. На жаль, у мяне ўжо запланаваныя іншыя справы. Н- ж-л-, у м-н- ў-о з-п-а-а-а-ы- і-ш-я с-р-в-. ---------------------------------------------- На жаль, у мяне ўжо запланаваныя іншыя справы. 0
Na----l-----m---e u-ho z--lana----y--іn---y- -p---y. Na zhal’, u myane uzho zaplanavanyya іnshyya spravy. N- z-a-’- u m-a-e u-h- z-p-a-a-a-y-a і-s-y-a s-r-v-. ---------------------------------------------------- Na zhal’, u myane uzho zaplanavanyya іnshyya spravy.
Hej då! Бы--й! Бывай! Б-в-й- ------ Бывай! 0
B--a-! Byvay! B-v-y- ------ Byvay!
Adjö! Да п-б-ч-н-я! Да пабачэння! Д- п-б-ч-н-я- ------------- Да пабачэння! 0
Da--a-achen-y-! Da pabachennya! D- p-b-c-e-n-a- --------------- Da pabachennya!
Vi ses snart! Да сустрэч-! Да сустрэчы! Д- с-с-р-ч-! ------------ Да сустрэчы! 0
D--su--r-ch-! Da sustrechy! D- s-s-r-c-y- ------------- Da sustrechy!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!