Ordlista

sv Städning   »   bs Ćišćenje kuće

18 [arton]

Städning

Städning

18 [osamnaest]

Ćišćenje kuće

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bosniska Spela Mer
Idag är det lördag. D-na-----sub-ta. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota. 0
Idag har vi tid. Da--- i---o--r----a. D____ i____ v_______ D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena. 0
Idag städar vi lägenheten. Da--s --s-i---s-an. D____ č______ s____ D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan. 0
Jag städar badrummet. J- č------ku-a-il-. J_ č_____ k________ J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo. 0
Min man tvättar bilen. M----už-p----a--o. M__ m__ p___ a____ M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto. 0
Barnen tvättar cyklarna. D-eca per- bi--k--. D____ p___ b_______ D-e-a p-r- b-c-k-a- ------------------- Djeca peru bicikla. 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. Nana--alij--- c--je--. N___ z_______ c_______ N-n- z-l-j-v- c-i-e-e- ---------------------- Nana zalijeva cvijeće. 0
Barnen städar barnkammaren. Dj-ca-p-s--e--j- dj-č-ju ---u. D____ p_________ d______ s____ D-e-a p-s-r-m-j- d-e-i-u s-b-. ------------------------------ Djeca pospremaju dječiju sobu. 0
Min man städar sitt skrivbord. M-- -u- po-pr-ma svo-----aći--to. M__ m__ p_______ s___ p_____ s___ M-j m-ž p-s-r-m- s-o- p-s-ć- s-o- --------------------------------- Moj muž posprema svoj pisaći sto. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Ja-----lja--ve- ----šin- ---p--nje-----. J_ s_______ v__ u m_____ z_ p_____ v____ J- s-a-l-a- v-š u m-š-n- z- p-a-j- v-š-. ---------------------------------------- Ja stavljam veš u mašinu za pranje veša. 0
Jag hänger upp tvätten. Ja --ost-rem v--. J_ p________ v___ J- p-o-t-r-m v-š- ----------------- Ja prostirem veš. 0
Jag stryker tvätten. Ja -e--am v-š - --b-je. J_ p_____ v__ / r______ J- p-g-a- v-š / r-b-j-. ----------------------- Ja peglam veš / rublje. 0
Fönstren är smutsiga. Proz--i -- -r--av-. P______ s_ p_______ P-o-o-i s- p-l-a-i- ------------------- Prozori su prljavi. 0
Golvet är smutsigt. Pod ---prlj--. P__ j_ p______ P-d j- p-l-a-. -------------- Pod je prljav. 0
Porslinet är smutsigt. Pos-đe ----rl-avo. P_____ j_ p_______ P-s-đ- j- p-l-a-o- ------------------ Posuđe je prljavo. 0
Vem putsar fönstren? K---is-i p-oz-r-? K_ č____ p_______ K- č-s-i p-o-o-e- ----------------- Ko čisti prozore? 0
Vem dammsuger? K- -si-a-- -r--i--? K_ u______ p_______ K- u-i-a-a p-a-i-u- ------------------- Ko usisava prašinu? 0
Vem diskar? Ko--e----osu--? K_ p___ p______ K- p-r- p-s-đ-? --------------- Ko pere posuđe? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + bosniska (1-100) MP3 bosniska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!