Ordlista

sv Städning   »   sr Чишћење куће

18 [arton]

Städning

Städning

18 [осамнаест]

18 [osamnaest]

Чишћење куће

[Čišćenje kuće]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Idag är det lördag. Данас ј- с-----. Д____ ј_ с______ Д-н-с ј- с-б-т-. ---------------- Данас је субота. 0
Da-----e s----a. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danas je subota.
Idag har vi tid. Да--- -м--- -ре-ен-. Д____ и____ в_______ Д-н-с и-а-о в-е-е-а- -------------------- Данас имамо времена. 0
D-n---i-a-o ---men-. D____ i____ v_______ D-n-s i-a-o v-e-e-a- -------------------- Danas imamo vremena.
Idag städar vi lägenheten. Д---- -и-т-м--ст--. Д____ ч______ с____ Д-н-с ч-с-и-о с-а-. ------------------- Данас чистимо стан. 0
Danas č--t----s--n. D____ č______ s____ D-n-s č-s-i-o s-a-. ------------------- Danas čistimo stan.
Jag städar badrummet. Ја--ис--м-к-п-т---. Ј_ ч_____ к________ Ј- ч-с-и- к-п-т-л-. ------------------- Ја чистим купатило. 0
Ja--ist-m----ati--. J_ č_____ k________ J- č-s-i- k-p-t-l-. ------------------- Ja čistim kupatilo.
Min man tvättar bilen. Мој -у--пер--а---. М__ м__ п___ а____ М-ј м-ж п-р- а-т-. ------------------ Мој муж пере ауто. 0
M-j-m---p-re -u-o. M__ m__ p___ a____ M-j m-ž p-r- a-t-. ------------------ Moj muž pere auto.
Barnen tvättar cyklarna. Де------- --ци---. Д___ п___ б_______ Д-ц- п-р- б-ц-к-а- ------------------ Деца перу бицикла. 0
Deca pe-u-bicikl-. D___ p___ b_______ D-c- p-r- b-c-k-a- ------------------ Deca peru bicikla.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Бака---лива ---ћ-. Б___ з_____ ц_____ Б-к- з-л-в- ц-е-е- ------------------ Бака залива цвеће. 0
B--a-zaliv--------. B___ z_____ c_____ B-k- z-l-v- c-e-́-. ------------------- Baka zaliva cveće.
Barnen städar barnkammaren. Д--а-п---рема-----чи-у-с-бу. Д___ п_________ д_____ с____ Д-ц- п-с-р-м-ј- д-ч-ј- с-б-. ---------------------------- Деца поспремају дечију собу. 0
D-c--p---r-m--u -ečij------. D___ p_________ d_____ s____ D-c- p-s-r-m-j- d-č-j- s-b-. ---------------------------- Deca pospremaju dečiju sobu.
Min man städar sitt skrivbord. М-- --ж---с--ем- св-ј-п--а-и-сто. М__ м__ п_______ с___ п_____ с___ М-ј м-ж п-с-р-м- с-о- п-с-ћ- с-о- --------------------------------- Мој муж поспрема свој писаћи сто. 0
M-- -už ---prem--s-oj-pis--́i --o. M__ m__ p_______ s___ p_____ s___ M-j m-ž p-s-r-m- s-o- p-s-c-i s-o- ---------------------------------- Moj muž posprema svoj pisaći sto.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Ја с--в--- -е--- ----н---а---ањ--в---. Ј_ с______ в__ у м_____ з_ п____ в____ Ј- с-а-љ-м в-ш у м-ш-н- з- п-а-е в-ш-. -------------------------------------- Ја стављам веш у машину за прање веша. 0
J- st-v--am veš u-m---n--za ---nje-veša. J_ s_______ v__ u m_____ z_ p_____ v____ J- s-a-l-a- v-š u m-š-n- z- p-a-j- v-š-. ---------------------------------------- Ja stavljam veš u mašinu za pranje veša.
Jag hänger upp tvätten. Ј- п---тире---е-. Ј_ п________ в___ Ј- п-о-т-р-м в-ш- ----------------- Ја простирем веш. 0
Ja---o----em-v-š. J_ p________ v___ J- p-o-t-r-m v-š- ----------------- Ja prostirem veš.
Jag stryker tvätten. Ја -е--ам-в--. Ј_ п_____ в___ Ј- п-г-а- в-ш- -------------- Ја пеглам веш. 0
Ja------m v--. J_ p_____ v___ J- p-g-a- v-š- -------------- Ja peglam veš.
Fönstren är smutsiga. П----ри--у-п-љ---. П______ с_ п______ П-о-о-и с- п-љ-в-. ------------------ Прозори су прљави. 0
Pro-ori-s- ----av-. P______ s_ p_______ P-o-o-i s- p-l-a-i- ------------------- Prozori su prljavi.
Golvet är smutsigt. Под ј----ља-. П__ ј_ п_____ П-д ј- п-љ-в- ------------- Под је прљав. 0
P-d -e prlj-v. P__ j_ p______ P-d j- p-l-a-. -------------- Pod je prljav.
Porslinet är smutsigt. П-суђ---- п--аво. П_____ ј_ п______ П-с-ђ- ј- п-љ-в-. ----------------- Посуђе је прљаво. 0
P--uđ- j- -r-jav-. P_____ j_ p_______ P-s-đ- j- p-l-a-o- ------------------ Posuđe je prljavo.
Vem putsar fönstren? К---исти пр-з-р-? К_ ч____ п_______ К- ч-с-и п-о-о-е- ----------------- Ко чисти прозоре? 0
Ko -i-t- p-oz---? K_ č____ p_______ K- č-s-i p-o-o-e- ----------------- Ko čisti prozore?
Vem dammsuger? К---с-са-а--р---ну? К_ у______ п_______ К- у-и-а-а п-а-и-у- ------------------- Ко усисава прашину? 0
Ko--s--a-- --a---u? K_ u______ p_______ K- u-i-a-a p-a-i-u- ------------------- Ko usisava prašinu?
Vem diskar? К- пе---по--ђ-? К_ п___ п______ К- п-р- п-с-ђ-? --------------- Ко пере посуђе? 0
K---ere-p-s-đe? K_ p___ p______ K- p-r- p-s-đ-? --------------- Ko pere posuđe?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + serbiska (1-100) MP3 serbiska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!