Ordlista

sv Städning   »   sl Veliko čiščenje

18 [arton]

Städning

Städning

18 [osemnajst]

Veliko čiščenje

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovenska Spela Mer
Idag är det lördag. Da-es--e--o--t-. D____ j_ s______ D-n-s j- s-b-t-. ---------------- Danes je sobota. 0
Idag har vi tid. D--e--i--mo ča-. D____ i____ č___ D-n-s i-a-o č-s- ---------------- Danes imamo čas. 0
Idag städar vi lägenheten. Dan-s--o-i-t-m--s-a---an-e. D____ p________ s__________ D-n-s p-č-s-i-o s-a-o-a-j-. --------------------------- Danes počistimo stanovanje. 0
Jag städar badrummet. J-z-č--t-----pa-ni-o. J__ č_____ k_________ J-z č-s-i- k-p-l-i-o- --------------------- Jaz čistim kopalnico. 0
Min man tvättar bilen. M-ž-p-re--v-o. M__ p___ a____ M-ž p-r- a-t-. -------------- Mož pere avto. 0
Barnen tvättar cyklarna. O-ro-i-č---i-- ko---a-----t--k---i--i-a----esi-(k-l---). O_____ č______ k______ / O_____ č______ k_____ (________ O-r-c- č-s-i-o k-l-s-. / O-r-k- č-s-i-a k-l-s- (-o-e-a-. -------------------------------------------------------- Otroci čistijo kolesa. / Otroka čistita kolesi (kolesa). 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. B-b-------i---r-že. B_____ z_____ r____ B-b-c- z-l-v- r-ž-. ------------------- Babica zaliva rože. 0
Barnen städar barnkammaren. O-ro-i -ospra-ljaj- (--rok---os--av-j--a) --ro-ko--obo. O_____ p___________ (______ p____________ o______ s____ O-r-c- p-s-r-v-j-j- (-t-o-a p-s-r-v-j-t-) o-r-š-o s-b-. ------------------------------------------------------- Otroci pospravljajo (Otroka pospravljata) otroško sobo. 0
Min man städar sitt skrivbord. M-- -o-p--v-j---vo-o-p--a-----i--. M__ p_________ s____ p______ m____ M-ž p-s-r-v-j- s-o-o p-s-l-o m-z-. ---------------------------------- Mož pospravlja svojo pisalno mizo. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Jaz vl--am -----o-- p-a--- st--j. J__ v_____ p_____ v p_____ s_____ J-z v-a-a- p-r-l- v p-a-n- s-r-j- --------------------------------- Jaz vlagam perilo v pralni stroj. 0
Jag hänger upp tvätten. Jaz ---------r-lo. J__ o_____ p______ J-z o-e-a- p-r-l-. ------------------ Jaz obešam perilo. 0
Jag stryker tvätten. Jaz-l-ka---eril-. J__ l____ p______ J-z l-k-m p-r-l-. ----------------- Jaz likam perilo. 0
Fönstren är smutsiga. O-na--- um-zana. O___ s_ u_______ O-n- s- u-a-a-a- ---------------- Okna so umazana. 0
Golvet är smutsigt. Tla--o-------a. T__ s_ u_______ T-a s- u-a-a-a- --------------- Tla so umazana. 0
Porslinet är smutsigt. P-so-a ---u--z-na. P_____ j_ u_______ P-s-d- j- u-a-a-a- ------------------ Posoda je umazana. 0
Vem putsar fönstren? K-o p----a-ok-a? K__ p_____ o____ K-o p-m-v- o-n-? ---------------- Kdo pomiva okna? 0
Vem dammsuger? K-o-s-s-----h? K__ s___ p____ K-o s-s- p-a-? -------------- Kdo sesa prah? 0
Vem diskar? K-o p-miv---osod-? K__ p_____ p______ K-o p-m-v- p-s-d-? ------------------ Kdo pomiva posodo? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + slovenska (1-100) MP3 slovenska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!