Ordlista

sv På hotellet – ankomst   »   et Hotellis – saabumine

27 [tjugosju]

På hotellet – ankomst

På hotellet – ankomst

27 [kakskümmend seitse]

Hotellis – saabumine

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Har ni ett ledigt rum? K---t----o--üht--------u-a? K__ t___ o_ ü___ v___ t____ K-s t-i- o- ü-t- v-b- t-b-? --------------------------- Kas teil on ühte vaba tuba? 0
Jag har reserverat ett rum. Ma-re------ri--n toa. M_ r____________ t___ M- r-s-r-e-r-s-n t-a- --------------------- Ma reserveerisin toa. 0
Mitt namn är Müller. Mu-ni-i -- Mü----. M_ n___ o_ M______ M- n-m- o- M-l-e-. ------------------ Mu nimi on Müller. 0
Jag behöver ett enkelrum. Mu--on-vaja-ü-e---tu--. M__ o_ v___ ü____ t____ M-l o- v-j- ü-e-t t-b-. ----------------------- Mul on vaja ühest tuba. 0
Jag behöver ett dubbelrum. Mu---n -a-- k--e------a. M__ o_ v___ k_____ t____ M-l o- v-j- k-h-s- t-b-. ------------------------ Mul on vaja kahest tuba. 0
Hur mycket kostar rummet för en natt? Kui palju m--sa--t--- -- -o--a? K__ p____ m_____ t___ ö_ k_____ K-i p-l-u m-k-a- t-b- ö- k-h-a- ------------------------------- Kui palju maksab tuba öö kohta? 0
Jag skulle vilja ha ett rum med badrum. M---o----s-- v-----a --b-. M_ s________ v______ t____ M- s-o-i-s-n v-n-i-a t-b-. -------------------------- Ma sooviksin vanniga tuba. 0
Jag skulle vilja ha ett rum med dusch. M- --o-i-si- dušiga--uba. M_ s________ d_____ t____ M- s-o-i-s-n d-š-g- t-b-. ------------------------- Ma sooviksin dušiga tuba. 0
Kan jag få titta på rummet? Kas-ma s----i--tuba n--a? K__ m_ s______ t___ n____ K-s m- s-a-s-n t-b- n-h-? ------------------------- Kas ma saaksin tuba näha? 0
Finns det ett garage här? Kas-s-i- -n ----a-? K__ s___ o_ g______ K-s s-i- o- g-r-a-? ------------------- Kas siin on garaaž? 0
Finns det ett kassaskåp här? Kas s--n----sei-? K__ s___ o_ s____ K-s s-i- o- s-i-? ----------------- Kas siin on seif? 0
Finns det en fax här? K-s s--n--n--a--? K__ s___ o_ f____ K-s s-i- o- f-k-? ----------------- Kas siin on faks? 0
Bra, jag tar rummet. H--ti- -a--õtan --ll- -o-. H_____ m_ v____ s____ t___ H-s-i- m- v-t-n s-l-e t-a- -------------------------- Hästi, ma võtan selle toa. 0
Här är nycklarna. S--n----v--med. S___ o_ v______ S-i- o- v-t-e-. --------------- Siin on võtmed. 0
Här är mitt bagage. Si----n m- -agas. S___ o_ m_ p_____ S-i- o- m- p-g-s- ----------------- Siin on mu pagas. 0
Vilken tid blir det frukost? M-s k-l- -aa- ho--i--söök---üüa? M__ k___ s___ h___________ s____ M-s k-l- s-a- h-m-i-u-ö-k- s-ü-? -------------------------------- Mis kell saab hommikusööki süüa? 0
Vilken tid blir det lunch? M----e-- saa- lõunat sü-a? M__ k___ s___ l_____ s____ M-s k-l- s-a- l-u-a- s-ü-? -------------------------- Mis kell saab lõunat süüa? 0
Vilken tid blir det middag? M-- -ell-sa-b-õ-tus- s-üa? M__ k___ s___ õ_____ s____ M-s k-l- s-a- õ-t-s- s-ü-? -------------------------- Mis kell saab õhtust süüa? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Pauser är viktiga för lärandets framgång

De som vill lära sig framgångsrikt bör ta täta pauser! Nya vetenskapliga studier har kommit till denna slutsats. Forskarna undersökte lärandets faser. När de gjorde det simulerades olika inlärningssituationer. Vi absorberar information bäst i små stycken. Det betyder att vi inte bör lära oss för mycket på en gång. Vi ska alltid ta pauser mellan delkurser. Vår inlärningsframgång är nämligen också beroende av biokemiska processer. Dessa processer äger rum i hjärnan. De bestämmer vår optimala inlärningsrytm. När vi lär oss något nytt frigör hjärnan vissa substanser. Dessa substanser påverkar aktiviteten i våra hjärnceller. Två specifika olika enzymer spelar en viktig roll i den processen. De frigörs när vi lär oss nytt innehåll. Men de frigörs inte tillsammans. Deras effekt utvecklas med fördröjning. Men vi lär oss bäst när båda enzymerna förekommer samtidigt. Och vår framgång ökar avsevärt när vi tar pauser oftare. Så det är klokt att variera längden på individuella inlärningsfaser. Pausens längd bör också variera. Det är idealiskt att ta två pauser på tio minuter vardera i början. Sedan en paus på fem minuter. Sedan bör du ta en paus på 30 minuter. Under pauserna memorerar hjärnan det nya innehållet bättre. Du ska lämna din arbetsplats under pauserna. Det är också en bra idé att röra på sig under pauserna. Så ta en kort promenad mellan studierna. Och känn ingen skuld - du lär dig under tiden!
Visste du?
Litauiska tllhör de baltiska språken. Det talas av mer än 3 miljoner människor. Dessa människor bor i Litauen, Vitryssland och Polen. Det enda språk det är nära besläktat med är lettiska. Trots att Litauen är ett mycket litet land, är språket uppdelat i många dialekter. Litauiska skrivs med latinska bokstäver, men har ett fåtal specialsymboler. De många dubbla vokalerna är typiska. Det finns också flera variationer av vokaler, såsom korta, långa och nasala. Litauiskt uttal är inte svårt. Intonationen är märkbart mer komplicerad eftersom den är flexibel. Det vill säga, den är baserad på den grammatiska formen av ordet. Det är intressant att notera att litauiska är ett mycket ålderdomligt språk. Det anses vara det språk som minst har utvecklats från sitt modersmål. Det innebär att det fortfarande är mycket likt det första indo-europeiska språket. Om du vill veta hur våra förfäder talade, bör du lära dig litauiska.